Pensioneringsåldern år 2019

Pensioneringsåldern inom
arbetspensionssystemet
år 2019
www.etk.fi/statistik | Arbetspensioneringsålder

Teman
227.2.2020PENSIONSSKYDDSCENTRALEN | Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet
• Antalet nya arbetspensionstagare
• Pensioneringsålderns utveckling
• Sysselsättning
• Förväntad tid i arbete

Målet att senarelägga pensioneringarna följs
• med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets
nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer
• med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas
arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid.
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial
om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.
27.2.2020PENSIONSSKYDDSCENTRALEN | Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet 3

Pensioneringsåldern år 2019
• Pensioneringsåldern var
– 61,5 år (den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar),
– 63,4 år (den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar).
• Pensioneringsåldern steg tydligt
– siffran för 25-åringar steg med 0,2 år från året innan
– siffran för 50-åringar steg med 0,3 år från året innan.
• Pensioneringsfrekvensen minskade i synnerhet bland
63-åringar.
– De födda år 1955 var den första åldersklassen vars pensionsålder
höjdes genom pensionsreformen år 2017. Deras pensionsålder är
63 år och 3 månader, för dem som är ett år yngre är
pensionsåldern 63 år och 6 månader.
• Antalet nya ålderspensionstagare minskade tydligt, de nya
sjukpensionstagarnas antal ökade en aning.

Nya arbetspensionstagare åren 2006–2019
efter pensionsslag
År 2019 gick 64 940 personer i arbetspension (exkl. partiella ålderspensioner).
År 2018 gick 68 910 personer i arbetspension (exkl. partiella ålderspensioner).
* De som gått i deltidspension eller partiell förtida ålderspension räknas inte som pensionerade.
Partiell förtida
ålderspension*
Deltidspension*
Specialpension
för lantbruks-
företagare
Arbetslöshets-
pension
Sjukpension
Ålderspension
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Personer

Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2018 2019

Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
2005 2012 2019

Nya arbetspensionstagare med sjukpension åren
2018 och 2019
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2 000
18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63
Antal
2018 2019

Förväntad pensioneringsålder
Samtliga nypensionerade
58
59
60
61
62
63
64
65
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Förväntad
25-åringar
50-åringar

Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 25–49-åringar
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
%
Ålder vid statistikårets slut
2017 2018 2019

Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 50–69-åringar
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2017 2018 2019

Övergångarna i arbetspension har förändrats
• År 2019 gick 64 940 personer i arbetspension,
4 000 färre än året innan och 10 000 färre än år 2017
• Antalet nya ålderspensionstagare minskade med 4 400
– Minskning med 9 procent från året innan; störst minskning bland 62-
åringarna (-1900) och bland 63-åringarna (-2800), ökning hos 64-
åringarna (+900).
– Antalet nya ålderspensionstagare var 44 500.
– 71 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension.
• Antalet nya sjukpensionstagare ökade med två procent från
året innan
– Antalet nya sjukpensionstagare var 20 300.
– Nästan 30 % fick pensionen i form av delpension.
• Inga större förändringar i pensioneringsfrekvensen
– Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+
• 12 300 personer började ta ut partiell ålderspension i fjol

Förväntad pensioneringsålder
Mål och utfall
För att målet ska nås med en jämn takt behövs en årlig höjning på 0,15 år.
58
59
60
61
62
63
64
65
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Förväntad
För 25-åringar
Målet 62,4 år
fram till år 2025

Framtiden
• Pensionsreformen år 2005 höjde pensioneringsåldern tydligt
• 2017 års pensionsreform höjer pensioneringsåldern ytterligare
– Höjningen av den lägsta åldern för ålderspensionen minskade antalet nya
ålderspensionstagare i synnerhet år 2018,
– Antalet nya ålderspensionstagare sjönk också år 2019,
– De nya sjukpensionstagarnas antal har ökat en aning,
– Som helhet betraktat har antalet nypensionerade minskat avsevärt.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts,
– Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins och arbetslivets
utveckling
• År 2020 torde antalet nya pensionstagare fortsätta att vara
färre än fjolåret, uppskattningsvis ca 63 000 personer.

Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv
ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och äldre
(55–64 år) åren 2007–2019
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019
%
15–64-v. 25–34-v 55–64-v

Sysselsättningsgraden i åldersgrupperna
55–59 och 60–64 år åren 2007–2019
Sysselsättningsgraden år 2019: 55–59-åringar 79,1 %, 60–64-åringar 54,2%.
Sysselsättningsgraden år 2018: 55–59-åringar 79,1 %, 60–64-åringar 51,7%.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019
%
55–59-åringar 60–64-åringar

Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar under olika år
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67
%
2002 2007 2012 2017 2019

Arbetslöshetsgraden bland 55–59- och 60–64-åringar
åren 2007–2019
Arbetslöshetsgraden år 2019: 55–59-åringar 6,3 %, 60–64-åringar 7,1 %.
Arbetslöshetsgraden år 2018: 55–59-åringar 6,0 %, 60–64-åringar 8,2 %.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
07 09 11 13 15 17 19 07 09 11 13 15 17 19
% 60–64-åringar55–59-åringar

Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar
i Norden och i EU-länderna i genomsnitt
åren 2009–2018
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU 15
EU 28

Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna
när man talar om sysselsättningsutvecklingen
bland äldre personer (55–64 år)
• År 2019 fortsatte den totala sysselsättningen öka och var högst sedan år 1990
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var 72,6 % i fjol
(0,9 procentenheter mer än året innan),
– Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000-talet
– Den ökande sysselsättningsgraden bland 55–59-åringarna stannade i fjol på 79,1
procent, vilket var statistikhistoriens högsta,
– Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar steg kraftigt i fjol och var
statistikhistoriens högsta (54,2 %, ökning 2,5 procentenheter från tidigare)
– Sysselsättningsgraden bland 25–34-åringar minskade med 6,3 procentenheter
under åren 2009–2016, vände uppåt år 2017 och var i fjol 78,1 %, en ökning på
1,3 procentenheter från året innan; ligger fortfarande 3 procentenheter under
rekordnivån år 2008 (81,1 %)
• Finland ligger år 2018 fortfarande efter de andra nordiska länderna
i fråga om sysselsättningen bland äldre personer
– Närmast Finland är Danmark, som ligger över fem procentenheter före –
skillnaden blev lite mindre i fjol
– EU15-länderna ligger efter Finland med 5,1 procentenheter

Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar 2007–2019
Kalkyl, källmaterial: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbete

Förväntad tid i arbete för 15-åringar 2007–2019
Kalkyl, källmaterial: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019
År
Män Kvinnor

Arbetslivslängden år 2019
• Den förväntade tiden i arbetskraften var i fjol 38,7 år
– ökat med 0,3 år från året innan,
– ökat med 3,7 år på 2000-talet
– ökat på 2000-talet med 3,4 år för män
– ökat på 2000-talet med 3,9 år för kvinnor
• Den förväntade tiden i arbete var i fjol 36,0 år
– ökat med 0,5 från året innan
– ökat med 4,5 år på 2000-talet
– 36,2 år för män (ökat med 3,8 år på 2000-talet)
– 35,8 år för kvinnor (ökat med 5,2 år på 2000-talet).

Pensioneringsåldern år 2019

Recommended

Recommended

More Related Content

What's hot

What's hot (14)

Similar to Pensioneringsåldern år 2019

Similar to Pensioneringsåldern år 2019 (10)

More from Eläketurvakeskus

More from Eläketurvakeskus (20)

Pensioneringsåldern år 2019