1. ”Något i hästväg eller elevens val”
Samspel, delaktighet och inkludering av elever i behov av särskilt stöd, genom
hästar och ridning under skoltid
Eva Lindqvist
Specialpedagogiska institutionen
Självständigt arbete 15 hp grundnivå
Hästprofil som inkludering för elever med diagnoser
UQ30VU 15hp
Höstterminen 2013
Magnus Magnusson
Include horseprofiles towards students with diagnoses

2. ”Något i hästväg/elevens val”
Samspel, delaktighet och inkludering av elever med behov av särskilt
stöd genom hästar och ridning under skoltid
Eva Lindqvist
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur elever med behov av särskilt stöd uppfattade att vara inkluderade i
elevens val på en kommunal skola år sju till och med nio. Ämnet som eleverna deltog i var ridning och
hästskötsel under skoltid. Även ridinstruktörerna som arbetade med gruppen deltog i studien.
Studien genomfördes av intervjuer och observationer. Fem stycken elever med behov av särskilt stöd
och två stycken ridinstruktörer intervjuades. Resultatet visade att eleverna tyckte det var roligast att
rida, att de lärt sig mycket om hästar och att de verkade nöjda med grupptillhörigheten. Ingen av
eleverna svarade att de trodde de hade användning av sina hästkunskaper i det direkta skolarbetet men
de såg hästkunskaperna som värdefull ny kunskap. Observationerna visade att eleverna var väldigt
glada och att det rådde en positiv stämning i hela gruppen. Det skulle därför i framtiden vara av
intresse att forska vidare om hur eleverna ser på sitt lärande kontra skolämnen och måluppfyllelse.
Ridinstruktörernas uppfattning var att de hoppades att eleverna fått en positiv upplevelse av att rida
och vistats i stallmiljön. Det krävs således ytterligare studier för att få mer kunskap om effekten av hur
deltagandet och kontakten med hästarna påverkar elevernas skolsituation.
Nyckelord
specialpedagogik, integrering/segregering, inkludering, elevens val, hästprofilen, elever med behov
av särskilt stöd.

3. Innehållsförteckning
Inledning ...............................................................................................1
Bakgrund................................................................................................2
Förståelse och medmänsklighet.........................................................................2
Diagnoser som kan orsaka kommunikationsproblem för elever med särskilda behov: ..3
Dyslexi ...........................................................................................................3
Synnedsättning................................................................................................3
Neurologisk funktionsnedsättning.......................................................................3
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning...................................................................3
Tidigare forskning...................................................................................4
Inkludering, integrering och segregering................................................................4
Kommunala skolors ekonomi och friskolesystemet...................................................4
Lärande och delaktighet .....................................................................................5
Hästen i pedagogiskt arbete.................................................................................5
Syfte och frågeställningar ......................................................................6
Metod................................................................................................................6
Studiens deltagare/urval........................................................................6
Genomförande....................................................................................................7
Trovärdighet/Validitet/Reliabilitet..........................................................................7
Resultat..................................................................................................8
Intervjusvar........................................................................................................8
Hur eleverna uppfattar lärandeprocessen...........................................................11
Hur man uppfattar socialiseringsprocessen.......................................................13
Hur man uppfattar lärandeprocessen................................................................14
Resultat observationer.......................................................................................16
När vi kommer fram till stallet vet eleverna redan vilken grupp som ska rida och
vilken grupp som ska ha teori. Den grupp som har kommit längst med sin ridning
behöver inte så mycket hjälp med att göra iordning hästarna för ridpasset. Den
gruppen där de flesta deltagare är nybörjare och ibland helt utan tidigare vana av
hästar eller att rida behöver dock mycket stöttning med att borsta, tränsa och sadla
sina hästar. De eleverna med tidigare erfarenheter fungerar som stöd åt de eleverna
som är nybörjare. Att eleverna hjälper varandra är ett viktigt led i att lära känna
varandra och det sker en naturlig socialisering under arbetets gång. Sedan rider den
ena gruppen och den andra gruppen har praktisk hästhållning som t ex. att smörja
seldon, gå igenom hästens delar, foderteori och övrigt som ingår i häst och
stallskötsel. Vi arbetar och läser teoriboken Hästhållning i praktiken (Mellberg,
2002). Boken fungerar som kurslitteratur och i förlängningen är det möjligt att bli
examinerad hästskötare. Boken finns också som inläst studiematerial, samtliga
elever på skolan har fått en egen bärbar dator Vi (jag och ridinstruktörerna)
berättade att den som ville skulle säga till mig och få boken programmerad på sin

4. dator. På det sättet blev det inte exkluderande och det var flera elever som bad om
att få den tjänsten. Under detta tillfälle kommer dock datorerna inte fram. När
ridpasset är över hjälps alla eleverna åt att borsta och sadla av hästarna.
Inkluderingsprocessen mellan de erfarna eleverna och nybörjarna fortsätter från
början till slut. Vi börjar gå tillbaka till bussen och åker in till samhället och
skoldagen är avslutad.....................................................................................17
Detaljiakttagelser från observationen enligt följande..........................................17
Metoddiskussion...................................................................................18
Diskussion............................................................................................19

5. Inledning
Tack!
Jag vill tacka alla informanter som medverkat I min studie.
Jag vill också tacka min handledare Magnus Magnusson för utmärkt handledarskap och input.
Jag vill också tacka min rektor som gett mig ”fria tyglar” att starta mitt projekt annars hade det här
arbetet aldrig blivit möjligt att genomföra.
Tack!
Eva
Jag arbetar som svenska som andraspråkslärare i en kommun norr om Stockholm. Jag började mitt
arbete inom skolan som personlig assistent åt en pojke i år 6 och arbetade sedan med honom under de
nästkommande fyra läsåren, det vill säga hela högstadiet. Jag lärde mig enormt mycket av tiden som
elevassistent både att kommunicera mellan föräldrar och lärare och mellan elever och eleven som jag
var anställd för.
Min erfarenhet är att elever med olika diagnoser är att de är speciellt exkluderade under lektioner med
praktiska och estetiska ämnen. Även under friare aktiviteter som elevens val och friluftsdagar då
elever med olika diagnoser kan ha svårt med sociala kontakter. De behöver ofta hjälp med att träna
upp sina sociala förmågor. Osynliga funktionshinder såsom ADHD, språkstörningar eller en lätt
synskada försvårar relationer till jämnåriga och andra, eftersom svårigheter som visar sig i umgänget
blir diffusa. Funktionsnedsättning syns inte och ifrågasätts därför på ett helt annat sätt som
Barnombudsmannen ( 2002) observerat.
För två läsår sedan fick vi som kollegium frågan av vår rektor om vi kunde ge förslag på nya
aktiviteter för våra elever. Jag fick då möjligheten att i samarbete med ett ridcenter starta upp en
aktivitet med hästskötsel och ridning under skoltid. Den fick namnet Hästprofilen. Speciellt roligt var
detta för mig då jag själv ridit i samma stall och min äldsta dotter fortfarande är aktiv ryttare i nämnda
stall. Det har sannolikt bidragit till ett väl fungerande samarbete. Jag arbetar för tredje läsåret med
elevens val, Hästprofilen där elever under skoltid får rida och läsa teori, samt delta i praktiska
övningar med hästar. Som stöd till de praktiska övningarna samt som kurslitteratur arbetar eleverna
med boken Hästhållning i praktiken (Mellberg, 2008). Elevgruppen består av elever från år 7-9, både
pojkar och flickor ingår. Det finns inga krav på att man inledningsvis ska kunna rida. I gruppen som
det här läsåret består av 30 elever finns det flera elever med olika diagnoser. För att få elever att känna
sig inkluderade och delaktiga i en grupp har det i många sammanhang använts djur som
relationsbyggare (Andersson, 2010). ”Vinster med elevens val på ridskolan, det är något som blir
roligt” (s.7 Eskilstunakuriren, 7/11 2013).
1

6. I mitt arbete som lärare möter jag ofta elever i behov av särskilt stöd som också behöver komma i
kontakt med andra elever och få kamrater. Många barn och ungdomar med diagnoser deltar inte i
någon fritidssysselsättning. Därmed går de miste om en naturlig mötesplats med jämnåriga. Min
personliga erfarenhet är att i samklang med att prestationskraven och kostnaderna ökar för att delta i
någon form av fritidsaktivitet, blir det också svårare för barn och ungdomar med särskilda behov att
delta. I den generella samhällsutvecklingen ser man också tendenser till att det har blivit allt svårare
för barn och ungdomar att integrera i friidrottsaktiviteter då de behöver mycket stöttning av vuxna,
vilket ofta poängteras i massmedia. ”För många barn tar funktionshindret mycket kraft och energi
vilket gör att de inte alltid orkar leka med barn som finns runt omkring” (Barnombudsmannens
rapport, 2002, sid 42).
I min uppsats har jag valt att skriva om elever med diagnoser inkluderade i elevens val på en
kommunal skola (hästprofil). Undersökningen handlar om hur eleverna och ridinstruktörerna uppfattar
hur det är att rida och lära sig praktiskt om hästar på skoltid. Om det kan påverka deras skolarbete och
i sådana fall på vilka sätt? Jag kommer att presentera fem elevers, två ridinstruktörers uppfattningar.
När jag började studera svenska som andraspråk märkte jag att jag tillägnat mig kunskap om
mångfald, socialisation och integrering då första delkursen var migration, kultur och kommunikation.
Detta anser jag vara faktorer som man kan applicera på samtliga elevgruppers situationer i skolans
olika undervisningsformer.
Bakgrund
Styrdokument
Enligt Lgr11ska ingen elev diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Eleverna ska möta respekt
och få ta del av en levande, social gemenskap och utevistelser i olika miljöer. Barn med ADHD har
svårt med kamratrelationer. Impulsivitet och överaktivitet kan medföra att barn handlar på ett sätt som
gör att de inte accepteras och stöts bort av andra i sin omgivning (Gillberg, 1996). Här följer några
punkter ur läroplanen, samt kortare beskrivningar av olika diagnoser som mina elever representerar.
De är därför viktiga för min studie.
Förståelse och medmänsklighet
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för
annan kränkande behandling” (s.7 Lgr11).
God miljö för utveckling och lärande
”Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en
levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning
med många kunskapskällor”
( s.10 Lgr11).
2

7. Idrott och hälsa, syfte
”röra sig allsidigt i olika sammanhang”
”genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer” (s.51
Lgr11).
Diagnoser som kan orsaka kommunikationsproblem för elever
med särskilda behov:
Dyslexi
Ett språkligt funktionshinder som drabbar cirka 5-8 % av alla människor. Personer med dyslexi har
ofta svårigheter med fonologisk medvetenhet, vilket innebär att skilja närliggande ljud i språket åt, t
ex. att uppfatta rim. Problem med arbetsminnet kan också förekomma, dvs. man glömmer bort vad
man precis läst. Det är svårt att mobilisera ord vilket innebär att det tar lång tid när man läser att
komma på vad det lästa ordet har för betydelse. Orsakssammanhanget oklart. (Vetenskapsrådet, 2002).
Synnedsättning
Nedsatt syn av olika orsaker t ex. CVI, Cerebral Visual Impairment. Man behöver hjälp med att förstå
vad som sker i sin omgivning och kan känna sig osäker vid förflyttning och i nya situationer och
miljöer (Greef, A. & Strömberg, A., 2002).
Neurologisk funktionsnedsättning
Som exempel hjärnskador eller andra skador i det centrala nervsystemet CNS av olika slag, antingen
förvärvade eller medfödda. Dessa kan leda till inlärningssvårigheter och utvecklingsförseningar både
fysiskt och psykiskt (www. Specialpedagogiska myndigheten stöd-i- skolan).
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, eller ADHD, är ett neuropsykiatriskt
funktionshinder som påverkar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift. Syndromet
omfattar även överdriven aktivitet.
Detta kan påverka hur personen utvecklar sina sociala relationer eller den egna självkänslan. ADHD
debuterar i barndomen och kvarstår i ungdomen och upp i vuxen ålder i 40 till 70 % av alla fall.
Syndromet drabbar uppskattningsvis 3 till 5 % av alla barn oberoende om man kommer från olika
kulturer och geografiska regioner, vilket innebär att det i ett klassrum med 25 till 30 elever kan finnas
minst ett barn med ADHD ( www. Specialpedagogiska myndigheten stöd-i-skolan ).
”Många barn med ADHD har svårt med kamrater, även om det inte gäller alla”( Hellström, 2007,
s.15). Det kan också vara väldigt krävande att undervisa elever med ADHD. Man bör därför sätta upp
rimliga mål, tänka på sina egna behov och lita på att man är en viktig person för eleven.
3

8. Tidigare forskning
I detta avsnitt tar jag upp grundläggande information om forskning runt inkludering, specialpedagogik
och naturligtvis i vad mån hästar ingår i pedagogisk verksamhet.
Inkludering, integrering och segregering
Två huvudinriktningar presenteras. Inkludering av en skolas alla elever ställer höga krav på lärarna.
All personal som arbetar inom skolan ska ha en generell och universal kompetens att kunna undervisa
alla barn/elever. När man definierar begreppet social rättvisa finns det ett nära samband mellan den
inkluderande integreringen och att man deltar tillsammans. ”Integrering: genom att använda
begreppen segregerande respektive inkluderande integrering för att precisera hur situationen ser ut i
praktiken, får man fram nyanser som inte framträder när man använder det normala begreppet
integrering”(Haug, 1998).
Segregerande integrering är specialundervisningens ursprung. Den historiska grunden utifrån till
utvecklingen sker. Enskilda och speciella lösningar får organiseras utifrån diagnos och sakkunnigas
värderingar.
Den andra inriktningen är inkluderande integrering och med det uttrycket menas att barnets/elevens
undervisning skall ske inom ramen för den klass barnet/eleven är placerad. Argumenten bygger på
kollektiva demokratiska värden och bottnar i en uppfattning om social rättvisa. Man ska på detta sätt,
oberoende av förutsättningar och hur eleven egentligen klarar av uppgifter, få rätt att delta i ett socialt
sammanhang från början av sin skolgång. Man menar att det blir en positiv start och att man senare i
livet som vuxen, ute i samhället på ett positivare sätt kan har möjligheter att integrera i olika
samhällsaktiviteter (Helldin,2007).
Det finns tecken på att specialpedagogikens roll har förstärkts. Det handlar ytterst om vilket samhälle
vi vill ha när vi formar morgondagens skola. Det behövs långsiktiga mål för att specialpedagogiken
skall få önskad effekt nämligen ett humant samhälle och en human skola. För att lyckas krävs att man
kommunicerar i en dialog både i den specialpedagogiska verksamheten, utbildningen och forskningen
(Helldin, 2007).
Kommunala skolors ekonomi och friskolesystemet
Ekonomin är ett dilemma för skolorna som får konsekvenser för hur inkluderingen utvecklas
gynnsamt. Även friskolesystemet påverkar inkluderingen, starka föräldrar värnar om sina egna barns
resurser. En parallell segregeringstrend utvecklas i utbildningssystemet om föräldrar väljer att flytta
sina barn från de kommunala skolorna. De elever och personal som stannar får det svårare och
”överflödiga individer har skapats” (Helldin, 2007, sid 128).
4

9. Lärande och delaktighet
Enligt Assarson är det viktigaste för en människa att få känna sig erkänd till skillnad mot misserkänd.
För att lärandet ska komma till stånd skall det vara genuina frågeställningar där alla elevens sinnen är
involverade. Lärandet blir då en upplevelse (Assarsson, 2009).
KASAM känslan av sammanhang innebär att om man har en hög känsla av sammanhang har man en
hög förmåga att klara av framtida utmaningar som man ställs inför Man kan dela in KASAM i tre
teman: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Känslan av sammanhang handlar om hur viktigt
det är att få vara delaktig till skapande i sitt dagliga liv. De människor som har en hög känsla av
sammanhang är medverkande i områden som är betydelsefulla för dem. Man måste också få känna
någon form av social uppskattning. (Antonovsky, 2007).
”En förtroendefull relation mellan lärare och elev motiverar eleven att anstränga sig mer och skapar
därmed bättre lärande” (Lilja, 2013, sid 17).
Hästen i pedagogiskt arbete
Det finns inte så mycket forskning om hästars påverkan på elevers lärande. De studier som jag funnit
handlar ofta om flickors identitet och relationer som beskriver samspelet mellan hästar och flickors
sociala processer i stall. Även andra djur såsom t ex. hundar har i studier visat sig påverka människors
sociala kontakter. Jag har valt att anknyta till studier som visar samband mellan känsla av en social
meningsfullhet i ett inkluderande sammanhang.
En avhandling som är under arbete vid Lunds universitet kommer att studera hur hästen kan fungera
som en emotionell spegel. Mötet med en häst är en verklig händelse som man måste förhålla sig till.
Man måste tänka på hur man beter sig och läsa av sina känslor precis som när man träffar olika
människor (Carlsson, 2013).
Forskningen om hästar som hjälpmedel för personer med särskilt stöd eller funktionshinder har först
tagit fart de senaste åren (Håkansson, Palmgren och Sandgren, 2008). Ridning och aktiviteter med
hästar kan fungera som hjälp för barns känsla av meningsfullhet och för att träna sina sociala förmågor
samt att hantera sina känslor (Hippocampus,Vision Häst Värmdö 2009-2012).
I projektet Passage vid psykiatriska kliniken i Skellefteå använde man sig av hästar som arbetsredskap.
Hästen användes som metafor för det egna beteendet, relationsbyggare. Hästen gav i sin tur känsla av
sammanhang, social samspelsförmåga och koncentrationsförmåga. Att arbeta med djur kan vara en
kraft till ökad tro på sig själv och sina förmågor (Andersson, 2010).
Synen påverkas när man rider eftersom det är mycket att fästa blicken på. Genom att ögat stimuleras
koncentrerar man sig och blir både fysiskt och psykiskt mer aktiv. När man rider stimuleras nästan alla
sinnen man tränar t ex. balans, koncentration och koordination (Von Arbin, 1994).
Genom personlig kontakt har det kommit till min kännedom att även en skola i Eskilstuna kommun
(Hubsch, 2013) har startat ridning på elevens val. Det har gått att genomföra tack vare engagerade
lärare och samarbete med en ridklubb. Lärarna menar att de försöker hitta och engagera sig i saker
som eleverna intresserar sig för. Enligt läraren Mia Kindmark ser hon vinster med elevens val på
ridskolan. Eleverna tycker det är roligt de får öva samspel, ledarskap och empati. Vissa elever som har
det lite besvärligt i skolan kan få blomma ut på ett annat sätt när de vistas i stallmiljön.
5

10. Det finns gott om erfarenheter av hundens positiva påverkan på människan. Studier har visat att
samvaro med hundar hjälper till att frigöra oxytocin hos människan. Detta kan även medföra en större
förberedelse för att klara av sociala möten (Uvnäs-Mober & Handlin, 2010).
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra det lärande som sker samt i förlängningen undersöka
delaktighet och inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Och vad de har för uppfattning om vad
de lärt sig i pedagogiskt arbete med hästar, samt att undersöka vad elevernas ridinstruktörer har för
uppfattningar om vad eleverna har lärt sig? För att få svar på mina frågor använde jag mig av följande
frågeställningar:
*Hur uppfattar eleverna med särskilt stöd att det är att delta i hästprofilen?
*På vilket/vilka sätt upplever elevernas ridinstruktörer att elever med särskilt stöd uppfattar att delta i
hästprofilen?
Metod
Det här kapitlet kommer att behandla metod delens urval, datainsamlingsmetoder och procedur.
I den här undersökningen har jag undersökt hur elever med diagnoser och deras ridinstruktörer
uppfattar att deltaga i en skolas elevens val i det här fallet hästprofil. Undersökningen har byggt på
intervjuer och observationer. Uppsatsen är kvalitativ, jag har använt mig av verbala analysmetoder
(Johansson & Svedner, 2006). Gällande mina observationer har jag utgått från Bjorndal. (2002) ”I
pedagogiska miljöer anser man det ofta vara ett ideal att lyfta fram det positiva”(ibid. s.38). Jag
observerade eleverna vid 2 tillfällen och observerade dem efter dessa teman: lärande, delaktighet,
samspel och kontakter och samtal. Jag startade observationerna i början på hästprofillektionen och
avslutade observationerna vid lektionernas slut. Jag antecknade utifrån nämda teman. Jag använde mig
alltså av det kvalitativa värderande ögat (ibid, s.23). ”Är mer sensitiv och söker efter bästa möjliga
följsamhet utifrån data, ser mer direkt på verkligheten och har därför en mer ”livsnära” syn, ett jag-
du-förhållande mellan forskarens öga och undersökningspersonen ”.
Studiens deltagare/urval
Studien består av 7 intervjuer, 5 elever och 2 ridinstruktörer. Dessa elever ingår i gruppen som går på
hästprofilen och ridinstruktörerna är de som arbetar med eleverna i stallet både med ridning och teori.
Jag har frågat 5 elever med diagnoser eller andra funktionsnedsättningar som ingår i gruppen. Det är 2
pojkar och 3 flickor, 4 av dem i år 7 och år 8. Jag har också kontaktat deras föräldrar eftersom de är
under 15 år och fått vårdnadshavarnas tillåtelse. Jag frågade eleverna och ringde deras föräldrar i
6

11. elevernas närvaro. 2 av eleverna har dessutom ett annat modersmål än svenska och de eleverna
behövde översätta åt sina föräldrar.
Elev A
Grav synnedsättning och inlärningssvårigheter, svårt att ta kontakt med kamrater. Denna elev har inte
tidigare erfarenhet av att rida eller vistas i stall. Pojke år 7.
Elev F
Dyslexi, dyskalkuli, ADHD och svårt att ta kontakt med kamrater. Denna elev har ridit och vistats i
stall tidigare. Flicka år 7.
Elev R
Dyslexi och svårt att ta kontakt med kamrater. Denna elev har egen häst och följaktligen relativt stor
erfarenhet av ridning och att vistas i stall. Flicka år 8
Elev J
Förvärvad funktionsnedsättning svårt med kamrater. Denna elev har inte tidigare erfarenhet av ridning
eller att vistas i stall, pojke år 7.
Elev P
Förvärvad funktionsnedsättning svårt att ta kontakt med kamrater. Denna elev har inte tidigare
erfarenhet av ridning eller att vistas i stall, flicka år 8.
Ridinstruktör 1
Har varit med att starta upp hästprofilen och är ridskoleansvarig-
Ridinstruktör 2
Har arbetat en termin med hästprofilen.
Genomförande
Jag har genomfört intervjuer med samtliga informanter. Vi läste tillsammans igenom frågorna innan
intervjun startade. Jag använde min I-phone som ljudupptagning och sedan har jag transkriberat
materialet. Intervjuerna har genomförts individuellt. Ridinstruktörerna intervjuade jag i stallet och 4
av eleverna på skolan, den femte eleven intervjuade jag under promenaden till stallet. Jag har också
genomfört observationer vid 2 tillfällen.
Trovärdighet/Validitet/Reliabilitet
7

12. Eleverna fick alla likadana frågor ställda till sig detta gällde även de 2 ridinstruktörerna. För att vara
säker på att min studie uppvisar god etik utgick jag från de fyra huvudkraven utifrån forskningsetiska
principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 1990; 2002), hänsyn till svaga och utsatta grupper(Dalen
2013). Eftersom mina elever är under 18 år tillfrågades och informerades elevernas vårdnadshavare för
godkännande.
Informationskravet fick jag genom att jag informerade informanterna om vad studien handlar om
och vad deras roll i studien är. Jag upplyste också om att deras deltagande är frivilligt och att de när
som helst kan avbryta sin medverkan.
Samtyckeskravet genom att jag frågade informanterna och även deras vårdnadshavare då eleverna är
minderåriga) om samtycke till deltagande i min uppsats
.
Konfidentialitetskravet genom att jag talade om för informanterna att jag kommer att använda mig
av fingerade namn på informanterna, skolan kommunen och andra platser. Samtidigt informerades
alla informanter att all information skulle hanteras på ett professionellt sätt, att det skulle användas
bara för det syfte jag presenterade och inget annat.
Nyttjandekravet genom att jag berättade för informanterna att materialet som jag har samlat in endast
ska användas i min studie. Jag erbjöd informanterna (även föräldrarna) att läsa uppsatsen som
rekommenderas av Johansson & Svedner (2006).
Resultat
I den här delen kommer de intervjufrågor och svar visas som är relevanta för frågeställningen. För att
få svar på min frågeställning om hur fem elever med behov av särskilt stöd och två ridinstruktörer
uppfattar att delta i en skolas elevens val, hästprofil använder jag mig av tidigare forskning, studier
och genomförda intervjuer. Jag presenterar först varje fråga för sig med respektive respondents svar i
korthet under varje fråga, därefter sammanfattande kommentarer och slutligen en
resultatsammanställning.
Intervjusvar
Elever
Hur man uppfattar undervisningen/deltagandet
Här tar jag upp de frågor som rör själva deltagandet
Hur länge har du gått i Hästprofilen?
Vet inte riktigt
5 veckor
8

13. 2 år
7:an
Sedan augusti
Sammanfattning: Eleverna svarar lite blandat på frågan om hur länge de gått i Hästprofilen. En elev
verkar inte veta. Det är tydligt att eleverna har mycket olika uppfattningar och olika erfarenheter.
Spridningen är stor.
Varför valde du Hästprofilen?
Gillar hästar
Vill lära mig att rida har inte gjort det
rida
för jag älskar att hålla på med hästar och bara få vara med dem och rida
jag tycker om hästar och att rida
Sammanfattning: Valet till Hästprofilen är entydigt, det är hästar och ridning som är samtliga
elevers utgångspunkt för valet till Hästprofilen. Däremot ser man att inte alla har samma kunskap
om och erfarenhet av att rida. Det syns också att detta att vara med hästar är inte detsamma som att
rida.
Kan du berätta hur en Hästprofillektion går till?
Komma dit och rida fixa
borsta och hjälpa de andra
vi går sen börjar vi borsta sen ja vi rider varannan vecka
well lite olika hjälper de andra kollar när de rider eller gör annat vet inte riktigt
vi går till stallet så får vi våra hästar och så borstar vi dem och gör dem iordning och sen så rider
vi en lektion och när vi är klara så gör vi iordning dem putsar av alla saker sen så åker vi hem med
bussen
Sammanfattning: Eleverna svarar lite olika och inte så utförligt. Det är klart att det konkreta arbetet i
lektionerna är centralt och ordet borsta kommer tillbaka flera gånger. Någon av eleverna fattar frågan
9

14. som om det gäller hela dagens aktiviteter medan andra ser de enstaka aktiviteterna som centrala.
Man verkar ha olika uppfattning om ordet lektion och dess innebörd.
Hur får du reda på om du ska rida eller ha teori eller annan information?
Tittar på facebook
frågar
vet varannan gång rida varannan gång teori
Sammanfattning: Eleverna håller själva reda på om de ska rida eller läsa teori. Här är svaren
knapphändiga och kan möjligen tolkas som att respondenterna tar frågan som självklar. Frågan är
också komplex i och med att den är flerdelad.
Hur man uppfattar socialiseringsprocessen
Här vill jag fokusera på socialisering som en process med olika komponenter i. Jag tar upp de frågor
som jag uppfattar rör den problematiken.
Har du lärt känna någon ny kompis i gruppen?
Ja X och Y
ja 2
ja en A vi gick i samma skola förut
ja
ja det var lätt att få kompisar
10

15. Sammanfattning: Eleverna svarar naturligt nog olika då de har gått olika länge i Hästprofilen. Det
gemensamma är att alla har upplevt nya kontakter och att de inte ger uttryck för några negativa
upplevelser. Frågan är ju positivt ställd då kompis är ett ord med positiv innebörd.
Hur/när började ni lära känna varandra?
Vi pratade och sen på vägen dit
vi går i samma grupp började bara prata
vi kände varandra redan
bara att börja prata
de är i samma grupp
Sammanfattning: Eleverna förefaller helt enkelt bara ha börjat prata med varandra under vägen till
stallet eller under aktiviteten. Dvs, socialiseringen kan ses som en naturlig process utan speciella
förberedelser, möjligen som en effekt av de yttre förutsättningarna.
Hur eleverna uppfattar lärandeprocessen
Här sammanställer jag resultaten från de frågor som jag uppfattar rör lärandeprocessen.
Vad är roligast på Hästprofilen?
Att få rida att bara få vara med hästarna
att gå i gruppen
rida
rida och borsta hästarna
Sammanfattning: Det är rida som eleverna tycker är roligast och det förefaller som det starkaste
incitamentet. En person svarar dock inte och en person anger närvaron/medlemskapet i gruppen som
det centrala. Frågan rör inte lärandet direkt, inte heller följande fråga.
Vad är tråkigast?
11

16. Att inte rida
teori sitta och läsa kanske
inte rida
inget
att gå dit
Sammanfattning: Att gå till stallet och gången de inte rider uppfattar några elever som tråkigast.
Svaren är dock knappast entydiga och frågan är sannolikt svår att ta ställning till. Respondenterna har
sannolikt svårt att fokusera på ett representativt svar. Värderingsfrågor har en tendens att bli generella
i sina svar liksom lätt påverkade av frågans formulering.
Vad har du lärt dig?
Lite bättre att rida
massor om hästar
många saker med hästar sadlar, tränsa, rykta
tvätta allting med en häst
skitkul
vet inte har inte tänkt mer hästhållning
Sammanfattning: Eleverna svarar på ytan att de har lärt sig om hästar och ridning vilket är ett ganska
svårtolkat svar. Granskar man de knapphändiga svaren ser an att de har svårt att fokusera p g a att
området uppfattas som stort och svåröverskådligt. Sannolikt har man svårt att fokusera på en förståelig
innebörd i begreppet ”lära”. ”Skitkul” som svar är synnerligen svårtolkat.
Vad vill du lära dig mera om hästar?
Skötsel
hur man tar bättre hand om hästarna
12

17. lära sig känna till en häst och
att rida bra
Sammanfattning: Eleverna vill lära sig mer om hästar och ridning är ett första svar men studenterna
ger inte särskilt detaljerade svar. Slutsatsen är egentligen endast att de vill lära sig mer, möjligen ett
svar som de tror att intervjuaren vill ha. I en utförligare studie hade man kunnat ställa frågor om
lärande om hästar har att göra med lärande rent generellt.
Ridinstruktörerna
Hur länge har du jobbat med Hästprofilen?
En termin.
2 och halvt år.
Sammanfattning: Den ena instruktören har varit med sedan uppstarten av Hästprofilen den andra
instruktören började höstterminen 2013. Båda har erfarenhet.
Hur går en Hästprofillektion till?
Eleverna kommer till stallet och delas in i sina grupper de varvar praktisk hästhållning med att
rida
Eleverna rider eller läser teori med praktiska övningar.
Hur man uppfattar socialiseringsprocessen
Här tar jag upp frågor som har att göra med socialiseringsprocessen.
Vad tror du att Hästprofilen kan ha för positiva effekter på eleverna med särskilt stöds sociala
utveckling?
Det är lika roligt för alla som tycker om hästar att lära sig att rida och sköta hästar.
Tycker man om hästar trivs man och får kompisar.
Sammanfattning: Instruktörerna menar att det är lika roligt för alla som är intresserade av hästar.
Däremot säger man inget om den sociala utvecklingen specifikt.
13

18. Hur kommunicerar ni med skolan och eleverna med särskilt stöd?
Genom skolans ansvariga som också följer gruppen ser till närvaro litteratur och att eleverna får
medhavd frukt så de orkar vara aktiva.
Sammanfattning: Inget särskilt alla följer gruppen som följs av skolans ansvariga, alla elever får
teoretiska eller praktiska uppgifter som de klarar av med eller utan hjälp. De lite mer vana hjälper
nybörjarna.
Hur man uppfattar lärandeprocessen
Här tar jag upp frågor som har med lärande och lärandeprocessen att göra
Varför tro du elever med behov av särskilt stöd väljer Hästprofilen?
Tror de väljer efter intresse av hästar som alla andra elever på skolan.
Överlag vill många ungdomar lära sig att rida
De ungdomar som inte har råd att gå på ridskola, får en chans att rida på skoltid.
Sammanfattning: Instruktörerna tror både att det är av intresse och av att föräldrarna helt enkelt inte
har råd att låta barnen rida på fritiden.
Vad tror du eleverna med särskilt stöd tycker är roligast på Hästprofilen?
Rida och sköta hästarna.
Rida och lära sig nya saker.
Sammanfattning: Svaren sammanfaller helt med elevernas svar
Vad tror du eleverna med särskilt stöd tycker är tråkigast på Hästprofilen?
Som alla andra att gå till stallet, ibland teori.
Sammanfattning: Instruktörerna ser ingen skillnad i intresset av hästar mellan eleverna med
särskilt behov och andra elever.
Vad tror du att eleverna tar med sig för erfarenheter till skolan?
Hoppas att de fått en positiv upplevelse av att av var tillsammans ute i stallet och rida, att de lär sig
rida och sköta hästarna
14

19. Sammanfattning: Instruktörerna hoppas att eleverna upplever vistelsen i stallet som positiv och att det
för med sig ett allmänt välbefinnande, att ha ett intresse.
Kort sammanfattning av samtliga intervjusvar.
Överlag råder enligt svaren en positiv stämning inom Hästprofilen, svaren av både elever och
instruktörer genomsyras av ett genuint intresse för hästar och ridning. Att bara få tillhöra en grupp
som delar samma intresse gör att kontakter elever emellan uppstår. Elevernas svar är inte alltid så
entydiga och en djupare intervjustudie hade antagligen gett mer detaljer i svaren, t ex vad eleverna
egentligen lägger in i begreppet ridning och framförallt lärande. Vad menar man med att rida.
Svaren visar att där finns många olika delar i relationen till hästar där ridning är en del. Eleverna
som deltar i Hästprofilen tycker på ytan att det allra mest centrala är att rida .
När eleverna talar om aktiviteter och handlingar som de gör eller tycker om att göra under
lektionerna Hästprofilen, nämner de konkreta handlingar som t ex att borsta eller hålla rent. De
tycker att det är lite jobbigt att gå promenaden till stallet men talar om att de går och småpratar med
andra elever under vägens gång. Den relativt kortfattade intervjuformen visar på att eleverna
upplever aktivitet och gemenskap som centrala fenomen under sessionerna och vägen till
sessionerna. Man har något att göra och meningsfullheten uppstår ur gemenskap och att Hästen är
i fokus. Flera har erfarenhet av hästar sedan tidigare och en fråga inför framtida studier är om
relationen till det levande djuret kan vara jämförbart med en relation människor emellan. En tredje
faktor som eleverna rör vid men ganska flyktigt det är huruvida sessionerna ger lärande – lär man
sig något eller inte och i sådana fall vad? Är att lära sig att rida detsamma som att rida eller att
kunna rida? Detta är öppet för tolkning.
Här följer ytterligare några representativa citat av eleverna:
”för jag älskar att hålla på med hästar och bara få vara med dem och rida ”
”bara att börja prata de är i samma grupp”
”Tycker man om hästar trivs man och får kompisar”
Ridlärarna hoppas och tror att eleverna får med sig en positiv upplevelse av att delta i Hästprofilen.
De anser vidare att samtliga elever oavsett om de är i behov av särskilt stöd eller inte, uppskattar
precis lika mycket att lära sig att rida. Att de som har mer vana av hästar hjälper nybörjarna, faller
sig naturligt. Kommunikationen mellan elever, ridinstruktörer och skolans ansvarige sker via det
sociala mediet facebook eller direkt under skoltid. Det är dessutom ett bra tillfälle att få chans
under skoltid att lära sig att rida, då det är väldigt kostsamt att betala för ridlektioner, det är inte alla
15

20. familjer som har råd med denna aktivitet för sina barn. Här framgår tydligt att instruktörerna ser
lärandet av något nytt (=rida) som det centrala med sessionerna.
”Här följer ytterligaer några citat av ridlärarna: De lite mer vana hjälper
nybörjarna”
”Det är lika roligt för alla som tycker om hästar att lära sig att rida och
sköta hästar”
Resultat observationer
Platsen för studien har varit en hästprofillektion: .En lektion med elevens val, hästprofilen, börjar
egentligen i vår gemensamma, öppna grupp på Facebook. Den gruppen startade jag höstterminen
2011. Där kommunicerar vi idag (jag och ridinstruktörerna) med eleverna, föräldrarna och övriga (som
ingår i den öppna gruppen) om allt från busstider till vilka elever som ska rida. Det är ett bra forum att
våga ta kontakt i. Eftersom vi vuxna också finns på detta sociala medium, ser vi till att etiken på nätet
håller en god nivå. Där lägger vi också upp t ex. bilder från våra olika lektioner i stallet samt övrig
information av värde.
Jag möter alltid gruppen vid busshållplatsen vid skolan, ibland i sol ibland i regn ändå alltid muntra
miner. Vi uttrycker ömsesidig glädje när vi träffas, alla är glada och står och pratar med varandra,
denna observationsgång ej undantagen. Extra roligt verkar eleverna tycka det är när jag har med mig
min hund Felix. Att gruppen har vuxit i antalet deltagare har visat sig positivt då det behövs en större
grupp för att alla ska hitta en kompis. Pedagogerna i studien menar att möjligheterna för barnen att
hitta en kompis i en större grupp är lättare än i en mindre grupp.
Jag prickar av eleverna och de får en frukt som skolan bjuder på. Nu när den mörka årstiden kommer
använder vi reflexvästar då vi går 2 km fram och tillbaka till stallet från bussen. Vi åker buss i 10
minuter och skolan står för busskort. På bussen sitter vi och småpratar, jag kommunicerar med
ridinstruktörerna i stallet om hur många elever som ä närvarande för dagen. Vi har roligt även på den
relativt korta bussresan. En gång åkte vi för långt det blev en extra promenad dock under skratt och
flams men inte denna gång. Sedan går vi vår promenad till stallet. Under vägen går vi och småpratar
om allt möjlig som t ex. om vilka hästar eleverna tycker, skolbekymmer och glädjeämnen. Vi försöker
lära känna varandra och många elever tar nya kontakter under vägen. Det är ju elever från år 7,8 och 9
och det kan innebära att eleverna inte har träffats i någon undervisningsgrupp.
16

21. När vi kommer fram till stallet vet eleverna redan vilken grupp som ska rida och vilken grupp som
ska ha teori. Den grupp som har kommit längst med sin ridning behöver inte så mycket hjälp med att
göra iordning hästarna för ridpasset. Den gruppen där de flesta deltagare är nybörjare och ibland helt
utan tidigare vana av hästar eller att rida behöver dock mycket stöttning med att borsta, tränsa och
sadla sina hästar. De eleverna med tidigare erfarenheter fungerar som stöd åt de eleverna som är
nybörjare. Att eleverna hjälper varandra är ett viktigt led i att lära känna varandra och det sker en
naturlig socialisering under arbetets gång. Sedan rider den ena gruppen och den andra gruppen har
praktisk hästhållning som t ex. att smörja seldon, gå igenom hästens delar, foderteori och övrigt som
ingår i häst och stallskötsel. Vi arbetar och läser teoriboken Hästhållning i praktiken (Mellberg, 2002).
Boken fungerar som kurslitteratur och i förlängningen är det möjligt att bli examinerad hästskötare.
Boken finns också som inläst studiematerial, samtliga elever på skolan har fått en egen bärbar dator Vi
(jag och ridinstruktörerna) berättade att den som ville skulle säga till mig och få boken programmerad
på sin dator. På det sättet blev det inte exkluderande och det var flera elever som bad om att få den
tjänsten. Under detta tillfälle kommer dock datorerna inte fram. När ridpasset är över hjälps alla
eleverna åt att borsta och sadla av hästarna. Inkluderingsprocessen mellan de erfarna eleverna och
nybörjarna fortsätter från början till slut. Vi börjar gå tillbaka till bussen och åker in till samhället och
skoldagen är avslutad.
Detaljiakttagelser från observationen enligt följande
Jag noterar iakttagelser om lärande, delaktighet, samspel och kontakter och samtal. Jag har observerat
hästprofilgruppen vid två tillfällen varav ovanstående är ett. Jag observerade hela gruppen från
lektionens början till slutet. Det innefattade alltså samlingen vid busshållplatsen, bussresan,
promenaden till stallet, aktiviteterna i stallet det vill säga hästskötsel, teori och ridningen samt
promenaden och återfärd med bussen.
Lärande: eleverna har möjligheten att lära av varandra i samband med hästskötsel och när de hjälper
varandra att göra i ordning hästarna innan ridpasset och även efter.
Det eleverna gör är att borsta och sadla och tränsa hästarna efter ridpasset motsvarande. Jag såg under
observationerna att de hjälper varandra och att de frågar varandra om, ställer frågor av typen:
Var finns t ex. Cindys träns? Hur gör man med den här remmen? Kan du hjälpa mig? – Var
finns den där saken aha du menar hovkratsen
Delaktighet: Det finns en uppgift för samtliga elever att fullfölja. Antingen läser de och arbetar med
boken Hästhållning i praktiken. Om eleverna rider ingår de i sin ridgrupp. Jag såg under
obversationerna:
Att eleverna deltog aktivt i ridlektionen försökte utföra övningarna efter instruktionerna som
ridläraren angav. Jag ledde själv elever i trav för att de inte klarade att trava själva, då deltog
de i lektionen. Under teorilektionerna frågade eleverna om vissa begrepp t ex. – hur uttalar
man färgen?, skäck, får vi rida ute i skogen i vår?, ska vi ha hästens färger i läxa?
Samspel: Det sker ett samspel elever, hästar och instruktörer emellan. Jag såg under observationerna:
17

22. Eleverna frågade ridläraren: är sadelgjorden bra?, får vi trava allihopa samtidigt idag?,
hästarna lyder när eleverna gör rätt t ex. att flera har lärt sig att trava själva då har ett samspel
skett, eleverna skänklar tills hästen travar.
Kontakter och samtal: eleverna tar främst kontakt med varandra (de som inte känner varandra) när vi
åker buss och när vi går. Jag ser mig själv som en brygga mellan eleverna, jag är den som känner alla
elever och har ett övergripande ansvar. Jag kan också presentera elever för varandra. Jag såg under
observationerna:
När eleverna har tagit kontakt så uppstår samtal man pratar om hästarna, vem som ska rida
vilken häst, skolarbete, kompisar, mat och andra praktiska händelser som när bussen går, när
det studiedag och lov. Eleverna går bredvid varandra de har fysisk närhet till varandra som
man har med en vän. Ibland har jag också med mig min hund då blir det ett naturligt sätt för
eleverna att skapa kontakt med varandra och genom mig t ex. frågar de vem som ska få hålla
kopplet eller vems tur det är eller andra frågor om Felix.
Metoddiskussion
Min metod i den här uppsatsen fungerade bra på ett sätt och mindre bra på ett annat. Det var enkelt att
få kontakt med eleverna och deras föräldrar för medverkan till intervjuerna. Däremot var
elevunderlaget så mångfacetterat och skiftande så att det var svårt att ställa generella frågor och
därigenom få entydiga och djupa svar. Även ridinstruktörerna var enkelt att få kontakt med samt att
genomföra intervjuerna. För att ha fått en mera omfattande studie skulle jag kunnat ha använt mig av
en enkätundersökning. Å andra sidan hade svaren inte då blivit så personliga och begränsade. Det var
också tidsfaktorn som gjorde att eleverna kanske inte fick den förberedelsetid de hade behövt. Det var
ont om lediga rum för att intervjua ostört i. En vanlig skoldag är det hög ljudnivå och oförutsedda
händelser inträffar ständigt som gör det svårt med utrymme då skolan är gammal, sliten och trång.
Eftersom eleverna fick gå från sina ordinarie lektioner kan de känt sig stressade. Samtliga elever går i
olika klasser och år så rent schematekniskt var det en aning problematiskt. Jag är däremot nöjd med
ljudupptagningarna och transkriptionerna. Dagens teknik att använda sig av min egna iphone
underlättade både kontakten med eleverna och själva intervjuerna.
Det som jag hade kunnat göra annorlunda är att ha planerat in intervjuerna direkt när jag började
skriva denna uppsats. För att minskat på min egen och elevernas stress. Förberett och sett till att det
fanns ett lugnt rum om inte det gått, gjort intervjuerna på annan plats t ex. ett cafe. Det hade då också
varit en neutral plats för eleverna.
När man observerar finns det många faktorer att ta hänsyn till. Inom pedagogiken nämner man
observationen som en uppmärksam iakttagelse (s.26 Bjorndal). Det är svårt att observera och man
måst beakta perception och minne (s.34 Bjorndal). Enligt psykologerna M.E. Kolivosky och L.J.
Taylor (1977) förekommer 15 principer som man ska tänka på när det gäller observationer. Till
18

23. exempel: två personer ser inte samma situation på samma sätt, människor uppfattar saker och ting
utifrån tidigare erfarenheter,
”I pedagogiska miljöer anser man det ofta vara ett ideal att lyfta fram det positiva”( s.38 Bjorndal).
Jag använde mig alltså av det kvalitativa värderande ögat (s.23 Bjorndal). ”Är mer sensitiv och söker
efter bästa möjliga följsamhet utifrån data, ser mer direkt på verkligheten och har därför en mer
livsnära syn, ett jag-du-förhållande mellan forskarens öga och undersökningspersonen”. Jag
kundegenomfört fler observationer än 2 och kortare episoder.
Diskussion
I den här sista delen ska jag diskutera arbetet och undersökningens slutsats genom att göra kopplingar
mellan teori och de genomförda intervjuerna och observationerna. Syftet med denna studie har varit att
synliggöra uppfattningar av inkludering inom en skolas elevens val, för elever med behov av särskilt
stöd. Genom intervjuer har frågor, således frågeställningarna besvarats av 5 elever med behov av
särskilt stöd och 2 ridinstruktörer vilka deltar eller arbetar i en kommunal skolas elevens val,
hästprofil. Min undersökning är materialmässigt begränsat därför kan jag inte dra några generella
slutsatser. Men jag kan se tendenser till att eleverna som jag har intervjuat uppfattar sig själva som en
naturlig del av gruppen. Eleverna med behov av särskilt stöd nämner varken att de känner sig
inkluderade eller exkluderade. Detta tolkar jag positivt då intervjusvaren vittnar om att det är lätt att få
kompisar under elevens val ” för vi går ju i samma grupp”, ”vi går i hästprofilen”. Men det finns
också elever som svarar att de inte lärt känna någon ny kompis utan gärna är tillsammans med en elev
som denne redan känner. Kan de ändå vara så att man känner delaktighet av själva grupptillhörigheten
att man går i samma grupp? Att vara tillsammans att göra saker tillsammans. För barn och ungdomar
är det livsavgörande att få känna gemenskap och delaktighet (Hult, 20013). ”varje människa du möter
i livet kan ha något att lära dig om du väljer det” (s.18 Hult, 2013t). Ur artikel 12 i barnkonventionen
rätten till delaktighet och att bli lyssnad på i sitt liv (s.27 Hult, 2013). Ur artikel 23 ett barn med
funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i
samhället (Unicef). Alla dessa faktorer kan sammanfattas av KASAM, känslan av sammanhang.
Antonovsky (2007) menar att människor med hög känsla av sammanhang medverkar i områden som
är betydelsefulla för dem men det är också viktigt att känna social uppskattning.
Att alla elever deltar på samma villkor är också en uppfattning som de två ridinstruktörerna nämnt.
Men detta kan naturligtvis också bero på faktorer som jag ska belysa. Att lära sig av varandra och att
hjälpas åt att hantera stora djur som hästar går inte att läsa sig till. Den kunskapen inhämtas med fördel
i samspelet mellan människor och hästar. I aktiviteter med hästar i och stallarbete, sker arbetsuppgifter
både inne och ute. I kombination med olika göromål som kräver styrka och lyhördhet, vilket gör att
det blir naturligt med ett samarbete människor emellan. Det finns gott om olika uppgifter som alla kan
bidra med. ”En skola för alla” innebär att skolan ska anordnas så att den är lika ändamålsenlig för alla
elever, oavsett möjligheter, förutsättningar, behov hävdar Assarson. Som också menar att det är det
allra viktigast för en människa att bli erkänd och att lärandet blir en upplevelse när alla sinnena är
involverade. En elev berättar att hon älskar att bara vara tillsammans med hästarna. Flera elever och
ridinstruktörerna berättar om hur de hjälps åt med sysslorna i stallet. De elever som är duktiga får lära
19

24. ut och de elever som behöver lite mer hjälp kommer på så sätt i kontakt med andra elever och därmed
skapas samspel runt hästarna och arbetsuppgifterna fördelas på ett naturligt sätt (Andersson, 2010).
Detta att eleverna lär av varandra har jag sett i mina observationer. Det faller sig så naturligt i ett stall
att man frågar varandra t ex. var finns hovkrats? Var hänger Cindys träns, kan någon hjälpa mig jag
vågar inte spänna sadelgjorden?
Alla kan vara bra på något! Detta eftersträvas i en skola för alla där alla elever är inkluderade.
Genom aktiviteterna runt hästarna i ett stall får eleverna med behov av särskilt stöd ett naturligt sätt att
knyta sociala kontakter. Eftersom inte alla barn och ungdomar med funktionsnedsättning omfattas av
Lagen om stöd och service (LSS, 1993) så kan deltagandet inom en skolas aktivitet vara en bra
möjlighet att skapa sociala kontakter. Ridinstruktörerna berättar att det är en bra möjlighet för elever
att gå på hästprofilen, som annars av ekonomiska orsaker inte kan rida på ridskola. Haug menar att det
finns ett nära samband mellan definitionen social rättvisa och inkluderande integrering samt att man
deltar tillsammans. Helldin (2007) tar upp hur ekonomin i skolorna påverkas negativt både av
inkluderingen och av friskolesystemet som får starka föräldrar att flytta sina barn från de kommunala
skolorna. Det allra roligast menar alla de intervjuade eleverna är just att rida. Det är välkänt att ridning
fortfarande är en mycket dyr aktivitet att ägna sig åt. Därför är det väldigt roligt att genom kontakter
och välvillig skolledning kunna erbjuda alla elever ridning på skoltid. Det är väldigt liknande
hästkoncept som Hubsch skriver om i Eskilstunakuriren (2013). Att det krävs engagerade vuxna
stämmer men när eleverna är motiverade fungerar samspelet smidigt.
Eleverna säger att de lärt sig massor om hästar men det är ingen som tror att de har någon användning
för kunskaperna i skolarbetet. Det skulle därför vara av intresse att i en uppföljningsstudie studera om
hur elever (med behov av särskilt stöd) ser på sitt lärande kontra skolämnen och måluppfyllelse. En
elev nämner Hästhållning i praktiken (Mellberg, 2008) som är läroboken under de praktiska teoretiska
övningarna. Jag tolkar det som om eleven tänker att läsa de teoretiska delarna är mer likt lektionerna i
skolan. Det kanske kan vara så att det är vi vuxna som arbetar i skolan som behöver vara tydligare
med att även praktiska övningarna är ett steg i lärandeprocessen. Instruktörerna svarade också att de
tror eleverna lär sig mycket om hästar. Det kan vara så att eleverna känner att samspelet mellan
hästarna och dem själva gör dem gott. Hästen gav i sin tur känsla av sammanhang, social
samspelsförmåga och koncentrationsförmåga detta skriver Andersson (2010) om.
Pedagogernas åsikter sammanfaller med bakgrunden (Andersson, 2011). Det råder en mycket positiv
stämning vid bussen, gruppidentiteten är satt, alla eleverna tycker om hästar. ”Eleverna tycker det är
roligt de får öva samspel, ledarskap och empati. Vissa elever som har det lite besvärligt i skolan kan
få blomma ut på ett annat sätt vid dessa tillfällen alla elever är ju på samma nivå”(Hubsch,
Kan det vara så att man under ett elevens val pass med hästar och ridning får möjlighet att skapa goda
relationer som i sin tur kan ge bättre lärande? ”En förtroendefull relation mellan lärare och elev
motiverar eleven att anstränga sig mer och skapar därmed bättre lärande” (s. 17 Pedagogiska
magasinet, Lilja 2013). Eller kan det vara så som Andersson skriver att det är hästarna som ger en
känsla av sammanhang som leder till social samspelsförmåga? Kanske kan alla djur förmedla goda
vibrationer hos människor studier visar ju att om man umgås med hundar frigörs oxytocin (Uvnäs-
Mober, Handlin, 2010). Jag har under mina observationer sett hur min hund som jag har med mig
ibland skapar en lugn stämning i gruppen. Eleverna blir också stolta och glada av att få vara den som
håller min hund i kopplet. Det är kanske så att det är djurens förtjänst att eleverna trivs på hästprofilen
och att ridning bara är ett positivt komplement. Att bara villkorslöst få tillhöra gruppen att åka till
stallet, rida och sköta hästarna är glädje, för som Carlsson (2013) skriver i sin kommande avhandling
så kan hästen fungera som en emotionell spegel. Det är också viktigt att som pedagog förstå att man är
20

25. en viktig person för eleverna (Hellström, A.). Jag kan intyga att jag känner mig betydelsefull varje
vecka när jag möter gruppen, genom delaktighet och samspelet som vi skapar runt intresset för
hästarna. Det vore intressant att i en uppföljande studie kunna få svar på om eleverna med behov av
särskilt stöd tillägnat sig erfarenheter som de har nytta av i skolarbetet. Både kunskaper i hästhållning
och sociala färdigheter. Eller går det att mäta glädje över att bara få vara som alla andra och identifiera
sig med en grupp?
Frågor om lärande och effekter av lärande är alltså svåra att kartlägga utan att man också tar upp en
djupare diskussion om kunskapens innebörd. I detta fall kunskap om hästar, ridande etc. Eleverna ser
generellt en mening med att delta i aktiviteterna och ifrågasätter inte att detta ingår i skolarbetet vilket
också kan tolkas som att eleverna ser ett lärandesamband i ridaktiviteterna. Jag ser fram mot
ytterligare studier på detta område i framtiden.
21

26. Referenslista
Johansson, B & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder
och språklig utformning. 4:e upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Assarsson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Andersson, A. (2010). Passage-att använda hästar i psykiatrin. Skellefteå, Solkraft
Andersson, M. (2011). Det krävs väldigt mycket av pedagogerna som jobbar i verksamheten.
Norrköping Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier-ISV LiU.
Antonovsky, A. (2007). Hälsans mysterium. Helsingfors: WS Bookwell.
Greef, A. & Strömberg, A. (2002). Fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder.
Stockholm LHS, Examensarbete specialpedagogiskt kunskapsområde.
Barnombudsmannens rapport, (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm: BO.
Bjorndal, R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm, Liber AB
Carlsson, C. (2013). Hästens roll som emotionell spegel. Växjö, Linnéuniversitetet.
Dalen, M. (2013). Intervju som metod, Stockholm, Gleerups.
Hubsch, A (2013). Eskilstunakuriren, (7/11 2013).
Gillberg, C. (1996) Ett barn i varje klass om DAMP MBD ADHD.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning, Stockholm: Skolverket/Liber.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för framtidens
specialpedagogiska forskning, Pedagogisk forskning i Sverige.
Hippocampus, S. (2009 – 2012). Hästanknuten verksamhet för barn med autism. Hämtat från ”Vision
Häst”, Värmdö.
Hellström, A. (2007). Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn med ADHD. Eli Lily Sweden AB.
Hult, C. (2013). Glädjedroppar ”med en besk smak av fördomar”. Express You Bokförlag.
Håkansson, M., Palmgren, Karlsson, C., & Sandgren, V. (2008). Agro väst AB och lantbrukets djur
för människors hälsa.
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elever, institutionen för didaktik och
pedagogisk profession. Göteborg, Göteborgs universitet.
Mellberg, M. (2008). Hästhållning i praktiken. Stockholm, Natur och kultur.
Pedagogiska magasinet, (Nr 4/2013.) Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt.
22

27. Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Salamancadeklarationen och Salamanca + 5 (2001). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 1/2001.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Specialpedagogiska institutet www.sit.se (Känner du igen Emma).
Taub, D & Greer, K. (2000). Physical activity as a normalizing experience for schoolage children
with physical disabilities. Academic Search Elite.
Tidman, C. & Jansson, E. (2010). Djur som stöd inom den specialpedagogiska verksamheten,
Göteborg, Göteborgs universitet.
Uvnäs- Moberg, K. (2009). Närhetens hormon. Oxytocinets roll i relationer. Falkenberg: Natur &
Kultur.
Vetenskapsrådet ISBN: 91-7307-008-4, forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning, Elanders Göteborg, Gotab
Von Arbin, C. (1994). Hippoterapi. Färentuna: Kikkuli Förlag AB
Styrdokument och konventioner/ Internetbaserade
www.skolverket.se (2011).
Lag (1993: 387) om stöd och service till vissa funktionshindradehttp://www.notisum.se.2002-03-12
www.fn.se (1989).
www.specialpedagogiska. myndigheten.se Stöd-i-skolan/Funktionsnedsättningar/ADHD/
Myrberg, M. www.vr.se Stockholm
23

28. Bilaga 1
Intervjufrågor
Eleverna
• Hur länge har du gått i Hästprofilen?
• Varför valde du Hästprofilen?
• Har du lärt känna någon ny kompis i gruppen?
• Hur/när började ni lära känna varandra?
• Vad är roligast på Hästprofilen?
• Vad är tråkigast?
• Vad har du lärt dig?
• Vad vill du lära dig om hästar?
• Kan du berätta hur en Hästprofillektion går till?
• Hur får du reda på om du ska rida eller ha teori eller annan information?
24

29. Bilaga 2
Intervjufrågor
Ridinstruktören
1. Hur länge har du jobbat med Hästprofilen?
2. Varför tro du elever med behov av särskilt stöd väljer Hästprofilen?
3. Vad tror du att Hästprofilen kan ha för positiva effekter på eleverna med särskilt stöds sociala
utveckling?
4. Vad tror du eleverna med särskilt stöd tycker är roligast på Hästprofilen?
5. Vad tror du eleverna med särskilt stöd tycker är tråkigast på Hästprofilen?
6. Vad tror du att eleverna tar med sig för erfarenheter till skolan?
7. Hur går en Hästprofillektion till?
8.Hur kommunicerar ni med skolan och eleverna med särskilt stöd?
Bilaga 3
Kopia på mitt telefonsamtal till intervjuade elevers föräldrar (det var lättast att nå dem via telefon).
Hej! Jag heter Eva Lindqvist och arbetar med hästprofilen på xskolan. Jag undrar om jag kan få
intervjua ditt barn, det är nämligen så att jag skriver en uppsats på universitetet. Uppsatsen handlar om
elever som har någon diagnos och deltar i skolans hästprofil. Det är helt anonymt och inga namn
varken på ert barn eller skola kommer att stå med. När uppsatsen är färdigskriven får ni givetvis läsa
den om ni vill?
25

30. Bilaga 4
En typlektion år 8
Att planera fysiska aktivteter
Uppvärmningsplanering År8
Att tänka på när ni planerar
- Tiden…
- Hur ska ni förklara, eventuellt visa, regler?
- Hur organiserar ni er, vem gör vad?
- Material, vem ska plocka fram och bort?
- Ev. gruppindelning, hur gör ni det?
- Skaderisker? Hur kan ni förebygga dem?
Var väl förberedda och gör en noggrann planering, tänk på att alla ska kunna delta. Kom en stund
innan lektionen och förbered er.
Att tänka på som ledare
- Tala högt, tydligt och kortfattat, vänta tills gruppen är tyst och koncentrerad. Se till att alla kan se dig
vid samlingen, var vänd mot gruppen (lämpligt att gruppen sitter ned).
- Avsluta alltid en instruktion med att fråga om klassen har några frågor eller om något är oklart.
- När ni kommit igång, se till att du är aktiv. Går runt och hjälp till, instruera och beröm. Se till att alla
är med i gemenskapen. Var glad och positiv!
Maila in er planering senast en vecka innan ni skall hålla i lektionen till linda.c.goting@edu.sigtuna.se
(obs spara kopia)
Utvärdering görs muntligt direkt efter lektionen och lämnas också in enskilt av er, skriftligt via mail
senast dagen efter ni haft lektionen.
Bedömning
Jag kommer att bedöma den skriftliga planeringen och innehållet i den men också ta hänsyn till hur
du/ni förtydligar den under lektionerna. Jag kommer också att bedöma på vilket sätt du kan utvärdera
och reflektera kring aktiviteterna. Du kommer själv att få bedöma din insats och också göra
kamratbedömningar som jag tar hänsyn till vid bedömningen av arbetsområdet.
Kunskapskriterier E C A
Planering av lektionen
(syfte, vad man tränar,
innehåll, upplägg,
förberedelse).
Du kan på ett i
huvudsak fungerande
sätt sätta upp mål för
och planera en
Du kan på ett relativt
väl fungerande sätt
sätta upp mål för och
planera en
Du kan på ett väl
fungerande sätt sätta
upp mål för och
planera en
Mål Du ska få möjlighet att utveckla din förmåga att sätta upp mål för, planera och
genomföra träning och fysiska aktiviteter. Du ska i grupp planera och genomföra en
uppvärmning för klassen.
För mer information se; Lokal pedagogisk planering ”att planera fysiska aktiviteter” 7-
9.

31. idrottslektion utifrån
dina kunskaper.
idrottslektion utifrån
dina kunskaper.
idrottslektion utifrån
dina kunskaper.
Utvärdering Du kan utvärdera och
föra enkla och till viss
del underbyggda
resonemang om hur
lektionen fungerade
Du kan utvärdera och
föra utvecklade och
relativt väl
underbyggda
resonemang om hur
lektionen fungerade.
Du kan utvärdera och
föra välutvecklade och
väl underbyggda
resonemang om hur
lektionen fungerade.
Skaderisker Du kan ge enkla
beskrivningar av
skaderisker som är
förknippade med de
aktiviteter ni planerat
för.
Du kan ge utvecklade
beskrivningar av
skaderisker som är
förknippade med de
aktiviteter ni planerat
för.
Du kan ge
välutvecklade
beskrivningar av
skaderisker som är
förknippade med de
aktiviteter ni planerat
för.