2. Lära
Kristendom är den religion som utgår från Jesus av Nasaret och
som har Bibeln som helig skrift.
Inom kristendomen dyrkar man en enda gud, en gud som skapar
världen.
Gud är en men samtidigt också Fader, Son och Ande. Det kallas att
Gud är "treenig".
Den starkaste makten i tillvaron är Guds kärlek, men det finns
också en ond makt, djävulen, som motarbetar Gud. Människan lever
inte fullt ut som Gud vill, hon missar ofta målet. Det kallas synd.
Frälsning är ett viktigt begrepp inom kristendomen. Det innebär att
Gud räddar människan från synden och döden och återställer
skapelsen till det den var innan människan skadade den med sin
synd.
3. Historia
Kristendomen präglades från början av den judiska miljö där den
framträdde.
Både judendomen och kristendomen har sin historia intimt
förknippad med Bibeln – dess Gamla och Nya Testamente.
Tiden fram till ca år 100 brukar man kalla apostlatiden eller
urkyrkans tid.
Under denna tid kom nästan alla de nytestamentliga skrifterna till.
Från att ha uppfattats som en judisk sekt framstod kyrkan från 90talet som en från judenheten skild gemenskap.
Kyrkans medlemstal ökade snabbt, särskilt under 200-talets andra
hälft, och den romerska staten reagerade med förföljelser, till en
början endast sporadiskt. Särskilt under Decius (d. 251) och
Diocletianus (som abdikerade 305) dömdes många kristna till
döden och bevarades i minnet som martyrer.
4. Historia
De kristnas villkor ändrades radikalt under den romerske kejsaren
Konstantin den stores regeringstid (306–337).
De kristna fick religionsfrihet 313 och intog snart en ledande roll i
riket.
När Konstantin erövrade östern 324 skapades förutsättningarna för
en kristen rikskyrka.
Fastän odöpt presiderade kejsaren själv vid kyrkomötet i Nicaea
325.
Kristendomen trängde snabbt ut de gamla kulterna.
Genom flera edikt på 380-talet bestämde Theodosios den store att
kristendomen i dess nicenskt ortodoxa form skulle vara det
romerska rikets officiella religion. Omkring år 400 var riket i princip
kristnat.
5. Historia
Genom grundandet av Konstantinopel och rikets delning efter
Theodosios död 395 uppstod en mera markant skillnad mellan
rikets båda kristna kulturområden: dess grekiskspråkiga, östliga, och
dess latinspråkiga, västliga del.
Av de fem patriarkaten kom endast Rom att ligga i väst, medan
Konstantinopel, Alexandria, Antiochia och Jerusalem tillhörde
Bysantinska riket i öst.
År 1054 splittrades kyrkan i romersk-katolska kyrkan och de
ortodoxa kyrkorna.
På 1500-talet ledde reformationen till att flera kyrkor bröt sig loss
från den romersk-katolska.
6. Utbredning
Kristendomen växte fram ur judendomen bland människor som
följde Jesus Kristus vid vår tideräknings början.
Kristendomen spreds snabbt från Palestina till områdena runt
Medelhavet och sedan vidare. Rom, i nuvarande Italien, och
Konstantinopel, i nuvarande Turkiet, blev tidigt två centrum för
kristendomen.
Kristendomen finns i hela världen och de flesta kristna lever i
tredje världen. I Sverige är kristendomen den största religionen och
Svenska kyrkan det största kristna samfundet.
8. Symboler
Eftersom Jesus blev korsfäst
blev korset tidigt
kristendomens främsta
symbol för frälsning genom
Jesu död.
När kristendomen övergick
från att vara förföljd till att bli
gynnad religion blev korset
den vinnande kristendomens
segertecken (tropaeum).
Andaktskors har funnits i
kristna hem i varje fall sedan
200-talet. Man bad vänd mot
öster, det väderstreck varifrån
man väntade Kristi återkomst.
10. Riktningar
Romersk-katolska kyrkan (katolska kyrkan)
är en mycket stor kyrka som finns i många länder och leds av
påven.
Det är världens största kristna trossamfund med ungefär en miljard
medlemmar
Romersk-katolska kyrkans lära bygger på både Bibeln och
traditionen, alltså vad påven och andra har sagt.
När påven uttalar sig om kyrkans lära måste alla följa det.
Det är bara män som får vara präster eller ha något annat ämbete i
kyrkan.
11. Riktningar
Ortodoxa kyrkan
kallas ett tjugotal nationella kyrkor som finns främst i östra Europa.
Varje land har sitt eget kyrkliga överhuvud, som ofta kallas patriark.
Patriarken av Konstantinopel (nuvarande Istanbul) har av historiska
skäl en hedersplats bland dessa ledare.
I ortodox tradition är en återhållsam livsstil (askes), lovsång och
bön viktiga medel för att närma sig Gud.
Gudstjänsterna är långa med mycket sång. I kyrkan skiljs
församlingens utrymme från altarrummet av en vägg som kallas
ikonostas.
På den hänger bilder av Jesus, Maria och helgon. Dessa bilder kallas
ikoner. Man menar att dessa personer också deltar i gudstjänsten.
12. Riktningar
Protestantiska kyrkan
Den har sin grund i reformationen.
Anhängarna till protestantismen menar att man bara kan nå fram till
Gud genom att tro, och att man inte kan påskynda det genom att
göra bra saker.
Man blir räddad från Guds straff och från ondskan genom Guds
nåd, inte genom något man gör själv.
De anser också att man bara ska tro på det som står i Bibeln och
som var viktigt för Jesus och inte på traditionen, alltså sådant som
påven och andra i kyrkan tänkt ut.
Ordet protestantism kommer av att några tyska furstar 1529
protesterade mot att kyrkan gjorde det svårare för dem som ville
sprida reformationen.
13. Riktningar
Den Protestantiska kyrkan är uppdelad i flera olika grupper:
Lutherska kyrkor bygger till stor del sin lära på skrifter av Martin
Luther och Philipp Melanchton. Lutherska kyrkor har många
anhängare i Norden, Estland, Lettland och norra Tyskland. De kallar
sig hellre evangeliska än protestantiska och därför talar man om
dem som evangelisk-lutherska. Svenska kyrkan är en evangeliskluthersk kyrka.
Reformerta kyrkor har sin grund i kalvinismen. I länder där man
talar engelska kallas de presbyterianska kyrkor. Reformerta kyrkor
finns i bland annat Schweiz, Ungern, Nederländerna, Skottland, USA
och Sydafrika.
Den anglikanska kyrkogemenskapen består av Church of
England (Engelska kyrkan) och en del andra kyrkor. Många av dem
vill inte kallas protestantiska.
Frikyrkor är trossamfund där staten inte har något inflytande, till
exempel metodistiska och baptistiska samfund.
