Sociala medier och SLU

Editor's Notes

10. Myndighetens syn på fördelar med sociala medier - Interaktion/dialog/kontakt - Sprida information - Ökad öppenhet/transparens/ökad tillgänglighet - Nå fler/nya målgrupper - Ny kanal/bra kanal att nå ut i/modernt - Finnas där målgrupperna finns - Lyssna på kunder/intressenter samt omvärldsbevakning
11. Myndighetens syn på nackdelar med sociala medier - Kräver resurser/tidskrävande/tidsbrist - Trovärdighetsproblem/påverka varumärket negativt/badwill Minskad kontroll över informationen/budskapet Svårigheter att följa offentlighetsprincipen/oklarhet kring offentlighetsprincipen - Felaktig information sprids
14. Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) är en av de myndigheter som arbetar mest genomtänkt med sociala medier. Det finns en särskild sida (www.socialstyrelsen.se/omwebbplatsen/sociala-medier) som beskriver vilka kanaler SoS använder inklusive länkar till myndighetens olika sociala kanaler. Man lägger på samma sida också länkar till andra myndigheter och organisationer som utfärdar rekommendationer och/eller riktlinjer för sociala medier. Socialstyrelsen integrerar sociala kanaler på varje sidan: i sidfoten finns länkar till Twitter, RSS-flödet och nyhetsbrevet. Detta visar att Socialstyrelsen lever upp till den sociala webbens devis ”sharing is caring”. Socialstyrelsen använder också aktivt den interaktion som sociala medier erbjuder i sitt egna utvecklingsarbete. Myndighetens webbansvariga har en särskild blogg (driftas av Blogger, dvs. utanför myndigheten, ”i molnet”). Här bjuder myndigheten in till diskussion och dialog kring sin webbnärvaro. Även detta visar att man arbetar aktivt och integrerat sociala medier.
15. Socialstyrelsen arbetar med flera externa tjänster som stödjer och utvecklar den webbnärvaro som webbplatsen innebär. Bland annat lägger man upp film på Vimeo. Man har också två Twitterkonton, en för nyheter från myndigheten och en för information om myndighetens närvaro i sociala medier. En sökning på knuff.se visar att Socialstyrelsen omnämns i många olika bloggar, dvs. Socialstyrelsens verksamhet engagerar författare av olika slag. Socialstyrelsen använder i dagsläget inte Facebook. Man har en sida men den ligger i vila.
16. Arbetsmiljöverket satsar, i motsats till Socialstyrelsen, fullt ut på Facebook. Man använder flitigt alla de olika verktyg som Facebook erbjuder. Facebook kan på sätt och viss ses som en plattform för att bygga upp kraftfulla intranät. Här har Arbetsmiljöverket lyckats mycket bra. Arbetsmiljöverket har en levande dialog på sin wall. Det handlar ofta om konkreta frågor från enskilda medborgare som får snabba och tydliga svar av myndighetens handläggare. Varje dag inkommer en eller ett par frågor. Myndighetens GD är aktiv på Facebook-sidan och bidrar med ett personligt tilltal. Runt 6500 gillar verkets Facebook-sida. Ett skäl till att Facebook passar bra kan vara att verket svarar på väldigt konkreta frågor om arbetsmiljö och via Facebook är det lätt att både vara aktiv, aktuell och dela med sig av mer bestående material.
17. Arbetsmiljöverket är däremot inte aktiv på Twitter. Skälet är sannolikt till viss del beroende på att Twitter erbjuder ett flöde, men inte ett ”arkiv”.
18. Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med olika kanaler för att stödja sin webbnärvaro. Man arbetar bl.a. med bloggar, externa tjänster som Flickr och Facebook. Internt lever man som man lär och har tydliga dela-länkar på alla sidor. Just för en myndighet som RAÄ är Flickr en intressant tjänst. En spännande möjlighet är att lägga upp stora mängder bilder och sedan låta användarna identifiera bilder och kanske berätta om vilka personer som finns på bilderna. Sådan crowd sourcing är en av den social webbens många möjligheter till kollaborativt arbete.
19. Vilken är bilden av SLU i de sociala medierna och i bloggosfären? Vi kan första konstatera at SLU har ett twitterkonto. Kontot har bara 92 följeslagare vilket får anses vara lågt med tanke på att SLU är ett känt universitet med verksamhet över stora delar av landet, dessutom med en verksamhet som kan antas intressera många olika målgrupper. SLU verkar i dagsläget inte ha registrerat sig på analystjänster för Twitter som t.ex. Klout. SLU har även en sida på Facebook och en sida på Youtube. Bägge sidorna kan betraktas som ”place holders”. Sidan på Facebook är i stort sett tom. På Youtube-kanalen finns ett dussintal filmer med ca 100 visningar per film. Alla filmer verkar vara upplagda vid samma tillfälle i februari-mars 2010. Forskare från SLU driver även bloggar t.ex. forskarbloggen. Bloggen ger ett seriöst intryck rent visuellt men verkar inte uppdateras särskilt ofta (ca en gång per månad).
20. Enligt tjänsten TweetLevel har SLU:s twitterkonto SLU relativt låga värden för parametrarna Influence (ett mått baserat på vilka followers man har, hur många gångar andra hänvisar till en och citerar en), Popularity (ett mått som baseras på antalet followers), Engagement (ett mått som i första hand mäter antalet hänvisningar och relaterar detta till ”bruset” i kanalen) samt Trust (ett mått som baseras på hänvisning och citat). Jämför gärna SLU:s värden med motsvarande vården för SJ som arbetar mycket engagerat med just Twitter: 65 (65,2; 52,2; 84,4 och 44,7).
21. Tjänsten Friend or Follow visar att SLU har ett fåtal (ca 30) ”vänner”, dvs. sådana som SLU följer och som följer SLU tillbaka. Det finns ca 60 rena followers, liksom ett 70-tal som SLU följer utan att de följer tillbaka. Kvoten mellan followers och follows blir därmed mindre än 1 vilket kan tolkas som att SLU är en ”lyssnare” snarare än någon man lyssnar på.
22. En sökning med hjälp av tjänsten Topsy ger möjlighet att se hur folk twittrar om SLU. Någon kommenterar en till synes rolig rubrik, flera är av typen citat ur tidningsartiklar och/eller pressmeddelanden, en platsannons etc. Det är inte särskilt många tweets och ingen dialog eller debatt kommer till synes vid denna typ av sökning.
23. Knuff.se är en söktjänst för svenska bloggar. SLU är betydligt mer anonymt bland bloggarna än t.ex. Socialstyrelsen. En förklaring kan vara att det är oklart om man ska söka på SLU eller på Lantbruksuniversitetet. Oaktat detta så ger sökningarna relativt få träffar. Forskarbloggen däremot har högt inflytande mätt i antalet inlänkningar. Lite oväntat står det att bloggen tillhör Jesper Sundström vilket inte bidrar till att stärka SLU:s varumärke på webben.
24. Tjänsten Socialmention visar att ”SLU” har ett tämligen stort genomslag i bloggsfären MEN de allra flesta träffarna handlar inte om universitet utan om helt andra saker. Det verkar som om slu är ett ord som används i flera andra språk. Detta bidrar till att göra varumärket SLU svårt att följa med vanliga verktyg. Strength anger hur ofta sökordet används, Sentiment anger andel positiva omnämnanden i förhållande till andelen negativa omnämnanden, Passion anger hur ofta sökordet nämns av dem som använder ordet och Reach är ett mått på antal unika skribenter som använder varumärket. Söker man, å andra sidan, på ”lantbruksuniversitetet” så får man ett tydligare urval av träffar. En närmare analys visar dock att det mesta är referenser till sidor på Internet som skapats av SLU självt. Vi genomförde en snabb minienkät med hjälp av Twitter. Johan Groth skickade via sitt twitterkonto ut frågan ”Minienkät: hur upplever du Sveriges lantbruksuniversitet närvaro i sociala medier (bra/dålig/vet ej)? Svar asap, tack! RT:a gärna! #enkatslu”. Inom sex timmar hade 11 personer vidarebefodrat frågan. Dessa har tillsammans 4568 followers (brutto). Inom sex timmar hade 10 personer svarat på enkäten. En kände till SLU:s blogg. Resten svarade ”vet ej”, ”ej sett”, ”dålig närvaro” etc. Sammanfattningsvis kan man konstatera att SLU idagsläget gör tämligen få och svaga avtryck i bloggsfären och i sociala medier. Till stor del består hänvisningar och länkningar till SLU av mer eller mindre interna länkar. Ett skäl kan vara att tilltalet ofta är neutralt. De sociala medierna används inte heller som en interaktiv kommunikationskanal. SLU bör utvärdera hur Twitter används inom organisationen. Vilka målgrupper vill man nå och vilka budskap ska förmedlas via Twitter? För att få ett större genomslag krävs ett genomtänkt arbete kring målgrupper, tjänster, kanalstrategier etc. Icke minst bör SLU tänka igenom sin webbekologi, dvs. vilka tjänster som ska användas och hur de kan stödja varandra för att skapa diskussion, dialog och interaktivitet.
25. Det finns ett antal tjänster som ligger SLU nära på nätet, bl.a. blommar.nu och artportalen.se. Bägge tjänsterna uppvisar några av de kriterier som kännetecknar en social media-tjänst, t.ex. användargenererat innehåll, samverkan av flera intressenter och ”rankinglistor”. Samtidigt saknar tjänsterna flera viktiga aspekter av den sociala webben som t.ex. löpande interaktion med användarna, möjlighet att dela data med andra tjänster, möjlighet att bygga egna personliga nätverk och möjlighet att bidra med många olika typer av material.