Om skolan som bildningsbubbla - MIK i praktiken

1. Åt den som har skall varda givet –
den nödvändiga bildningsbubblan
Cecilia Boreson
Katarina Lycken Rüter

2. Back on track?

3. Here, There and Everywhere?
Ingvild Hunsrød, Bibliotek CC BY-SA Flickr

4. Att kasta sig ut!
och tappa eleverna...

5. Undervisning i utveckling...

6. Möjligheternas paradox
Snabb förändringstakt och enormt informationsflöde –
det är nödvändigt att arbeta långsamt och fördjupande med
utvalt stoff.

9. elevcitat:
“Jag personligen fick genom att läsa några av hennes texter, en ny uppfattning
och syn på historiska händelser jag tidigare bara hört årtal och händelseförlopp
från. Nu har de händelser ansikten, de fick tankar och känslor som berörde mig på
en ny nivå.”
“Hon hittar inte på sina historier men lyssnar efter dom, det är hennes stil. Genom
att lyssna på människor och deras historier så så drar hon det mest centrala i det
och får ner det på papper.”
“För att avsluta vill jag bara tala om att Svetlana är, enligt mig, en väldigt bra
författare och lyssnare, hon är väl värd sitt Nobelpris. Hennes verk är ärliga och
behövs i den värld vi lever i. Deras sanningar bör berättas för att få folk att förstå
sig på sina medmänniskor.”

10. “Tidigare visste jag inte vem Aleksijevitj var, nu har jag dock blivit väldigt
intresserad av att läsa hennes verk. Enligt mig är hon en väldigt unik och
normbrytande författare som vågar göra det många är rädda för. Hon skriver det
folk inte vill se, hon berättar det folk inte vill höra vilket är något jag blir väldigt
imponerad utav.”
“Till skillnad från i en lärobok eller faktatext på internet så hörs vanliga människors
röster och läsaren får veta hur händelserna upplevdes av olika personer. Det
berör otaliga gånger mer än en kall artikel där man bara listar upp platser och
händelseförlopp i kronologisk ordning”
“Avslutningsvis så borde alla läsa Aleksijevitjs böcker. Hennes sätt att sätta ihop
sina böcker liknar ingenting jag läst tidigare. Det ger en en alldeles ny och djupare
förståelse för människorna som växte upp i Sovjet och varför de känner som de
gör.”

11. Tankar kräver… tid!

13. Det vidgade textbegreppet försvann...
...men vi behöver det språk som hjälper oss att tala om texter,
textelement, vävar av betydelser som skapar både mening
och förvirring.
Den som till exempel redan kan läsa och tolka bilder har
mycket vunnet, medan andra hamnar utanför.
“Eleverna behöver inte hjälp. De behöver undervisning.”

15. Samma text?

16. MIK, medie- och informationskunnighet
Processen genom vilken människor skaffar sig de kompetenser och förmågor som
krävs för att finna, bearbeta, värdera, producera och förmedla information med de
medier och den teknologi som omger oss
“Utan medie- och informationskunniga medborgare, ingen demokrati.”
Antidemokrater är också medie- och informationskunniga. Nya spelregler för
demokratier?
MIK innebär också att känna igen en berättelse och hur den är konstruerad,
relatera till andra berättelser.

17. MIK i centrum

18. MIK kräver traditionella förmågor
I den icke-linjära sökprocessen:
• kunna ställa och omformulera frågor
• ha utvecklade lässtrategier, god genrekunskap och säker textorientering

19. Söka och lära
“Komplexa undersökningsfrågor tenderar att omformas till traditionella
skoluppgifter. Ett inslag i sådana uppgifter är att eleverna löser dem genom att ta
reda på enkla fakta om sitt ämne. Våra forskningsresultat visar att synsättet på
informationssökning som faktasökning samspelar med bristfälliga
inlärningsresultat.”
“Informationskompetensen är tätt knuten till konkreta kunskaper inom ett visst
område. Om man inte har ordentliga kunskaper, är det helt enkelt svårt att
bedöma och värdera innehållet på ett kritiskt sätt. Därför måste detta tränas
inom ramen för undervisningen i de olika ämnena.”
(Louise Limberg)

20. MIK i praktiken: bildning
“bildning är förmågan att kunna se sig själv och sin tillvaro i
ett större sammanhang, att förstå hur världen och tillvaron
hänger ihop. Och det är inte ett tillstånd, utan en process.”
Sven-Eric Liedman (Skolverket/IT i skolan, 2010)

21. Bildning i en digital kontext
“Ökad personifiering är därför en något motsägelsefull effekt
av samtidens informationsöverflöd. I en digital kontext
kommer bildningsbegreppet därför ofrånkomligen att
individualiseras.”
Pelle Snickars (DN 14 dec -15)

22. Skolan som bildningsbubbla
En plats för sammanhang - innehållsligt och mänskligt.
En plats för bredd genom djup.
En plats där tanken får tid.
Åt den som har ska varda givet...

23. To be continued...
Tack!
ceciliab@mediagymnasiet.se
katarinal@mediagymnasiet.se

25. Medier och berättelser
Idag används medier för att berätta det som stödjer den egna tron/de egna
idéerna
Ny tolkning av vetenskap för att bekräfta en linje (populism…)
Harari:
”När genetisk ingenjörskonst och artificiell intelligens visar sin fulla potential kanske liberalism, demokrati
och fri marknad blir lika föråldrade som flintknivar, kassettband, islam och kommunism.”
https://www.svd.se/ar-gud-en-algoritm/om/bokvaren-2017

26. Begreppet bildning finns på ett ställe i läroplanen
för gymnasiet
Kunskaper och lärande
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att
behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna
för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget
ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande
samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter
i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.
….Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.

27. Vad är informationskompetens?
Förmågan att kunna värdera, strukturera, analysera och sammanställa information lyfts ofta fram som en
nyckelkompetens i dagens samhälle. Men vad är det egentligen som avses när man talar om
informationskompetens?
— Ibland kan man få uppfattningen att det rör sig om en abstrakt, överförbar förmåga som man lär sig en
gång för alla och sedan tillämpar i olika sammanhang och situationer, säger Sven-Eric Liedman. Men den
forskning som Louise Limberg och andra bedriver, visar ju att informationskompetensen är tätt knuten till
konkreta kunskaper inom ett visst område. Om man inte har ordentliga kunskaper, är det helt enkelt svårt
att bedöma och värdera innehållet på ett kritiskt sätt. Därför måste detta tränas inom ramen för
undervisningen i de olika ämnena.