Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Presentation 140916, Stockholm konferens om e-lärande

Presentation 140916, Stockholm konferens om e-lärande arr. av Informa IBC Sweden.

  • Login to see the comments

Presentation 140916, Stockholm konferens om e-lärande

  1. 1. E-lärande – möjligheter och begränsningar Mats Brenner, IKT-pedagog – Learning Center på Högskolebiblioteket i Gävle. 2014-09-16
  2. 2. Programpunkter • Pedagogik och teknik - förutsättningar och påverkan • Tendens och riktning är interaktivitet och mobilitet • Innehållet, IKT-verktygen, undervisningen och kursdeltagaren • Myndighetsutövning – onlineexamination som exempel • Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC – alla tycker inte lika! • Kompetenser – vet vi vad vi kan? • IT-infrastrukturen och access – när kommer e-portfolion? • Dolda kostnader – vad kostar e-lärandet? • E-läromedel – finns affärsmodellerna?
  3. 3. Kvalitet Access – flexibla och säkra former Nuläge Kostnad Framtiden…? Kvalitet, Access och Kostnader – en avvägningsfråga inom all utbildning – även för utveckla e-lärandet Kan s k educational data/learning analytics hjälpa till? Frågan är mer vad vi mäter eller inte mäter påverkar verksamhetsinriktningen.
  4. 4. Dolda kostnader – vad kostar e-lärandet? - Dolda kostnader – kan inte mätas i pengar + Alternativkostnadsprincipen: Nuläget emot förändra Alernativ A (nu), Alternativ B eller C • Anpassning till flexibel målgrupp • Frustrationskostnader: Access, otydligt upplägg, nätbaserad examination • Gruppkänsla och grupparbete svårt att ordna • Examinationsformerna utnyttjas inte fullt ut t ex peer assessment • Låg interaktivitet, digital/pedagogisk kompetens saknas • Lärare ger ingen eller liten feedback • Examinationskriterier otydliga/obefintliga • Öppna lärresurser nyttjas ej • Abetsplatslärandet/fortfarande i många fall fortfarande som trad. E-learning eller konferenser/kursdagar på plats och ”Resfria möten” • Ingen validering sker av kursdeltagare innan kursstart • Inga sociala/kollaborativa verktyg, lärplattformen nyttjas sparsamt
  5. 5. Pedagogik och teknisk miljö Pedagogik Teknik
  6. 6. Struktur och dialog Struktur Dialog
  7. 7. Hur ser kursupplägget ut… Bild: Nick8jun, Wikimedia Commons Planera din kurs effektivare! T ex Kursverkstaden: kummel.slu.se
  8. 8. Blooms Taxonomi Aktiva Verb Hur vi uttrycker oss explicit i t ex studiehandledning och vid uppgiften…
  9. 9. Bedömningsmallar (Rubrics) Tydliga examinationskriterier, utbyta Rubrics med varandra (Bologna s k kurskrav)
  10. 10. Kvalitetskriterier Modellen utgår ifrån 7 områden som har flera kvalitetskritierier. • Tekniska faktorer • Pedagogiska faktorer • Studentsupport • Akademi (lärare-)support • Utvärderingsfaktorer • Kursdesignsfaktorer • Institutionella/Administrat iva faktorer Figur 1: E-quality Framework. Quality in e-learning (2011), D. Masoumi & B. Lindström (s. 3)
  11. 11. Tendens och riktning är interaktivitet och mobilitet Mobilt MOOC OER Webinar E-portfolio & e-CV E-assessment & Badge Video & Podcast Förmedlande Dialog & Interaktiviet Active learning Classroom (ALC) På plats Hyflex learning Blended learning Aktiva kontor Open Access Öppen data
  12. 12. Kompetenser – vet vi vad vi kan?
  13. 13. Kunskap om kursdeltagaren saknas • Ingen validering av kursdeltagarens kompetens görs • Science literacy • Information literacy • ICT-literacy • BYOD • Förkunskaper, språkkunskaper/akademiskt skrivande (plagiatproblem) • Personlighetstyp • Ledaregenskaper & Studieteknik • Bidrar eller ”lurker” • Intern eller externa motivering • Familjeförhållanden • Studieorientering, målet: Beroende av det formella, t ex certifikatet • Selfdirected learner • Push eller Pull: EWS – deadline, prestationsnivå och aktivitet
  14. 14. Kompetens och examinationsformer
  15. 15. Nätbaserade examinations-former
  16. 16. Myndighetsutövning – onlineexamination som exempel • Att autenticering sker – att vi som myndighetsutövare av examination vet att student är den uppger sig vara vid examinationstillfället. • Att studenten har en ”låst” datorskärm och inte kan surfa runt på webben eller kommunicera t ex med mobiltelefon eller chatt på den dator där onlinetentan skall utföras. Det är bara onlinetentan med frågor som skall synas/användas. • Att tentavärd (proctor/övervakning) sker på ett lämpligt sätt - så studenten inte kan fuska, med information ifrån fusklappar et cetera. • Att lokalerna är lämpliga för onlinetenta, utformning/bordsplacering och att eventuell stör-utrustning för mobil kommunikation kan ske. • Att rutiner finns när tekniska eller handhavande-fel sker kring hantering av onlinetentan på dator eller programvaran i lärplattformen. • Att internutbildning sker av tentavärdar i hur onlinetenta skall gå till. • Att beställningsrutiner för schemaläggning av lämplig lokal är anpassade för onlinetenta. • Att information om beställd lokal och tillfället samt hur onlinetentan skall genomföras kommuniceras till IT-avdelning och Learning Center för IT-stöd. • Studenter med funktionshinder – skall ha likvärdig möjlighet utföra onlinetenta. • Att det finns möjlighet till anonym digital/t tenta och testförfarande och till detta även anonym examinationsförfarande anonym (kollegial) bedömning. • Vad som skall arkiveras och lagras måste tydligöras – speciellt på myndigheter • Ofta ingen standard typ IMS QTI 2.1
  17. 17. MOOC och Öppen utbildning Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC – alla tycker inte lika! • Marknadsföring för utbildningsanordnare • Funnits i många år t ex Alison sedan 2007 (600 kurser) • Kan tillgodoräkna sig examination för formella studier • Kurserna har låg genomströmning procentuellt • Affärsmodellerna inte fullt utvecklade • Inkluderade och exkluderande MOOCs • mOOC – kortare kurser • Målet öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning • Få svenska exempel ännu • Upphovrätten diskuteras (t ex Creative Commons-märkningen) • Innehåller interaktivt och/eller öppna lärresurser
  18. 18. E-läromedel – finns affärsmodellerna? • Affärsmodellerna inte fullt utvecklade • E-boken som läromedel – försiktighet/långsamhetens lov • Skolfederation.se – autenticering kan hjälpa till • Användning av öppna lärresurser (OER) • Upphovrätt/användarvillkor/licensvillkor måste utvecklas emot, t ex bibliotek (ex. Creative Commons-märkningen) • Integering (öppna API) med övriga system, t ex lärplattformar • Standards: LTI, SCORM, IMS och Tin Can • Standards för metadata hjälper till för att söka/anpassa/upphovsrätt • Få svenska exempel ännu • Förlagen osäkra kring .epub-filer, streaming av text • Ofta egenutvecklat och ingen öppen standard
  19. 19. IT-infrastrukturen och access – när kommer e-portfolion? • CV:n och meritportföljen blir mer interaktiv, t ex med video, egna alster • E-portfolion var populär för 10 år sedan – men gör nu come back • Badge som diplom/kompetenskvitto på Öppen utbildning • Meritförteckning med EuroPass på nätet och europeiskt färdighetspass. Mer innehåll men mer svårbedömd https://europass.cedefop.europa.eu/sv/home • YouthPass https://www.youthpass.eu/en/youthpass/ (volontärarbete) • Kommer formella kurser minska i värde • Kommer öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning samt informellt lärande öka i värde • IMS Portfolio Standards http://www.imsglobal.org/ep/ (innehållet och interoperabilitet) • UNIQUE Learning Badges http://www.learningbadges.eu/ Laudatur - Högsta betyg eller Badge?

×