Presentation 140916, Stockholm konferens om e-lärande arr. av Informa IBC Sweden.

1. E-lärande – möjligheter
och begränsningar
Mats Brenner, IKT-pedagog – Learning Center på
Högskolebiblioteket i Gävle.
2014-09-16

2. Programpunkter
• Pedagogik och teknik - förutsättningar och påverkan
• Tendens och riktning är interaktivitet och mobilitet
• Innehållet, IKT-verktygen, undervisningen och
kursdeltagaren
• Myndighetsutövning – onlineexamination som exempel
• Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC – alla tycker inte
lika!
• Kompetenser – vet vi vad vi kan?
• IT-infrastrukturen och access – när kommer e-portfolion?
• Dolda kostnader – vad kostar e-lärandet?
• E-läromedel – finns affärsmodellerna?

3. Kvalitet Access –
flexibla
och säkra
former
Nuläge Kostnad Framtiden…?
Kvalitet, Access och Kostnader – en avvägningsfråga inom all utbildning
– även för utveckla e-lärandet
Kan s k educational data/learning analytics hjälpa till? Frågan är mer
vad vi mäter eller inte mäter påverkar verksamhetsinriktningen.

4. Dolda kostnader – vad kostar
e-lärandet?
- Dolda kostnader – kan inte mätas i pengar
+ Alternativkostnadsprincipen:
Nuläget emot förändra
Alernativ A (nu), Alternativ B eller C
• Anpassning till flexibel målgrupp
• Frustrationskostnader: Access, otydligt upplägg, nätbaserad examination
• Gruppkänsla och grupparbete svårt att ordna
• Examinationsformerna utnyttjas inte fullt ut t ex peer assessment
• Låg interaktivitet, digital/pedagogisk kompetens saknas
• Lärare ger ingen eller liten feedback
• Examinationskriterier otydliga/obefintliga
• Öppna lärresurser nyttjas ej
• Abetsplatslärandet/fortfarande i många fall fortfarande som trad. E-learning
eller konferenser/kursdagar på plats och ”Resfria möten”
• Ingen validering sker av kursdeltagare innan kursstart
• Inga sociala/kollaborativa verktyg, lärplattformen nyttjas sparsamt

5. Pedagogik och teknisk miljö
Pedagogik
Teknik

6. Struktur och dialog
Struktur Dialog

7. Hur ser kursupplägget ut…
Bild: Nick8jun, Wikimedia Commons
Planera din kurs effektivare!
T ex Kursverkstaden: kummel.slu.se

8. Blooms
Taxonomi
Aktiva Verb
Hur vi uttrycker oss explicit i t ex
studiehandledning och vid uppgiften…

9. Bedömningsmallar (Rubrics)
Tydliga examinationskriterier, utbyta Rubrics
med varandra
(Bologna s k kurskrav)

10. Kvalitetskriterier
Modellen utgår ifrån 7
områden som har flera
kvalitetskritierier.
• Tekniska faktorer
• Pedagogiska faktorer
• Studentsupport
• Akademi (lärare-)support
• Utvärderingsfaktorer
• Kursdesignsfaktorer
• Institutionella/Administrat
iva faktorer Figur 1: E-quality Framework. Quality in e-learning
(2011), D. Masoumi & B. Lindström (s. 3)

11. Tendens och riktning är
interaktivitet och mobilitet
Mobilt
MOOC OER Webinar
E-portfolio & e-CV
E-assessment & Badge
Video & Podcast
Förmedlande Dialog &
Interaktiviet
Active learning
Classroom (ALC)
På plats
Hyflex learning
Blended learning
Aktiva kontor
Open Access Öppen data

12. Kompetenser – vet vi vad vi
kan?

14. Kunskap om kursdeltagaren
saknas
• Ingen validering av kursdeltagarens kompetens görs
• Science literacy
• Information literacy
• ICT-literacy
• BYOD
• Förkunskaper, språkkunskaper/akademiskt skrivande (plagiatproblem)
• Personlighetstyp
• Ledaregenskaper & Studieteknik
• Bidrar eller ”lurker”
• Intern eller externa motivering
• Familjeförhållanden
• Studieorientering, målet: Beroende av det formella, t ex certifikatet
• Selfdirected learner
• Push eller Pull: EWS – deadline, prestationsnivå och aktivitet

15. Kompetens och
examinationsformer

16. Nätbaserade
examinations-former

17. Myndighetsutövning –
onlineexamination som exempel
• Att autenticering sker – att vi som myndighetsutövare av examination vet att student är den
uppger sig vara vid examinationstillfället.
• Att studenten har en ”låst” datorskärm och inte kan surfa runt på webben eller kommunicera t
ex med mobiltelefon eller chatt på den dator där onlinetentan skall utföras. Det är bara
onlinetentan med frågor som skall synas/användas.
• Att tentavärd (proctor/övervakning) sker på ett lämpligt sätt - så studenten inte kan fuska,
med information ifrån fusklappar et cetera.
• Att lokalerna är lämpliga för onlinetenta, utformning/bordsplacering och att eventuell stör-utrustning
för mobil kommunikation kan ske.
• Att rutiner finns när tekniska eller handhavande-fel sker kring hantering av onlinetentan på
dator eller programvaran i lärplattformen.
• Att internutbildning sker av tentavärdar i hur onlinetenta skall gå till.
• Att beställningsrutiner för schemaläggning av lämplig lokal är anpassade för onlinetenta.
• Att information om beställd lokal och tillfället samt hur onlinetentan skall genomföras
kommuniceras till IT-avdelning och Learning Center för IT-stöd.
• Studenter med funktionshinder – skall ha likvärdig möjlighet utföra onlinetenta.
• Att det finns möjlighet till anonym digital/t tenta och testförfarande och till detta även
anonym examinationsförfarande anonym (kollegial) bedömning.
• Vad som skall arkiveras och lagras måste tydligöras – speciellt på myndigheter
• Ofta ingen standard typ IMS QTI 2.1

18. MOOC och Öppen utbildning
Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC –
alla tycker inte lika!
• Marknadsföring för utbildningsanordnare
• Funnits i många år t ex Alison sedan 2007 (600 kurser)
• Kan tillgodoräkna sig examination för formella studier
• Kurserna har låg genomströmning procentuellt
• Affärsmodellerna inte fullt utvecklade
• Inkluderade och exkluderande MOOCs
• mOOC – kortare kurser
• Målet öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning
• Få svenska exempel ännu
• Upphovrätten diskuteras (t ex Creative Commons-märkningen)
• Innehåller interaktivt och/eller öppna lärresurser

19. E-läromedel – finns
affärsmodellerna?
• Affärsmodellerna inte fullt utvecklade
• E-boken som läromedel – försiktighet/långsamhetens lov
• Skolfederation.se – autenticering kan hjälpa till
• Användning av öppna lärresurser (OER)
• Upphovrätt/användarvillkor/licensvillkor måste utvecklas emot,
t ex bibliotek (ex. Creative Commons-märkningen)
• Integering (öppna API) med övriga system, t ex lärplattformar
• Standards: LTI, SCORM, IMS och Tin Can
• Standards för metadata hjälper till för att
söka/anpassa/upphovsrätt
• Få svenska exempel ännu
• Förlagen osäkra kring .epub-filer, streaming av text
• Ofta egenutvecklat och ingen öppen standard

20. IT-infrastrukturen och
access – när kommer e-portfolion?
• CV:n och meritportföljen blir mer interaktiv, t ex med video, egna alster
• E-portfolion var populär för 10 år sedan – men gör nu come back
• Badge som diplom/kompetenskvitto på Öppen utbildning
• Meritförteckning med EuroPass på nätet och europeiskt färdighetspass. Mer innehåll
men mer svårbedömd https://europass.cedefop.europa.eu/sv/home
• YouthPass https://www.youthpass.eu/en/youthpass/ (volontärarbete)
• Kommer formella kurser minska i värde
• Kommer öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning samt informellt
lärande öka i värde
• IMS Portfolio Standards http://www.imsglobal.org/ep/ (innehållet och
interoperabilitet)
• UNIQUE Learning Badges http://www.learningbadges.eu/
Laudatur - Högsta betyg eller Badge?