1. EXAMENSARBETE
Våren 2015
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Sociologi
Familjen i Sverige ur ett
Giddens-perspektiv
Författare
Peter Forssman
Handledare
Gudmund Jannisa
Examinator
Eduardo Naranjo

2. 2
Abstract
Uppsatsen handlar om hur en plastisk sexualitet förändrar äktenskapet från att ha varit en
social institution till en form av plastisk sexualitet, arbetsdelningen mellan könen i arbete
och hem förändras också. Båda dessa förändringar sker i övergången från industri- till
tjänstesamhället. Det visar sig att det är en form av plastisk sexualitet somGiddens beskriver
som förändrar äktenskapet från att ha varit en social institution till att anta många former
liksom att arbetsdelningen mellan könen i arbete och hem förändras eller med andra ord att
före detta traditionella könsroller blir stereotypa, dessa båda förändringar inträder vid
tjänstesamhällets framkomst men det finns andra perspektiv som pekar både för och mot
den modell jag har beskrivit.
Bauman beskriver hur ett konsumtionssociologiskt perspektiv kan sättas gentemot ovan
nämnd beskrivning. Han ser sexualitet, äktenskap och arbetsdelning ur ett helt annat
perspektiv än Giddens, han har ett mer krasst konsumtionssociologiskt perspektiv där
ekonomiska faktorer betyder en hel del.
Lars Magnussons och Åsa Lundqvist visar också att det finns en form av svensk modell med
förändringar i familje- och arbetslivet parallellt i tjänstesamhället, med andra ord att vid
tjänstesamhällets ankomst vid slutet av 1900-talet så ökar både skilsmässor och
arbetslöshet. Uppsatsens syfte är inte att beskriva den processen utan bara att ange vilken
problembild som föreligger och att vidare forskning behövs för att lösa problembilden.
Nyckelord: Plastisk sexualitet, arbetsdelning mellan könen och skilsmässor.

3. 3
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
2. Problemformulering och syfte 6
3. Metod och material 7
4. Giddens syn på familjelivet 10
5. Ahrnes syn på familjelivet 14
6. Sexualiteten i ett historiskt perspektiv 16
7. Bauman perspektiv 17
8.0. Resultatredovisning 19
8.1. Har familjelivet som social institution förändrats? 19
8.2. Förändrades familjelivets arbetsdelning vid 19
Ingången till tjänstesamhället?
8.3. Finns andra perspektiv på familjen? 20
8.4 Förändras familjelivet i tjänstesamhället och finns 20
någon svensk modell för familjen?
9. Analys 21
10. Diskussion 22
11 Käll- och litteraturförteckning 23
12 Bilagor sociologisk teori och politiska åsikter 24

4. 4
1. Inledning
Uppsatsen avser att studera, om äktenskapet har förändrats från att ha varit en social
institution, till att ha blivit en form av plastisk sexualitet liksomom arbetsdelningen mellan
könen har förändrats, om dessa förändringar skett vid övergången till tjänstesamhället
liksom andra synsätt på förändringarna och förslag på vidare forskning om ”familjen och den
svenska modellen” i förändring.
Uppsatsen beskriver hur familjerna i Sverige kan kopplas till Anthony Giddens verk
intimitetens omvandling som han skrev 1992. Bland annat den boken samt Göran Ahrnes
”Det sociala landskapet” visar att det svenska samhället har förändrats med skilsmässor som
ökat under efterkrigstiden. Det är ungefär hälften av giftemålen som slutar i skilsmässor och
ungefär en tredjedel lever idag i ensamhushåll. På 1940-talet motsvarade skiljsmässorna
10% av giftemålen, på 1960-talet 20% av giftemålen och sedan 1980-talet så motsvarar de
50% av giftemålen. Hur kommer sig dessa förändringar, är de naturliga förändringar? Beror
det på en form av plastisk sexualitet somGiddens beskriver eller någon annan kausal
mekanism?
I intimitetens omvandling talar Giddens om övergången från industrisamhället till
tjänstesamhällets arbetsdelning i arbete och hem mellan könen där tidigare traditionella
könsroller har blivit stereotypa. Han talar om den rena relationen men vägen dit är kantad
med äktenskapsbråk såsomskilsmässor, otrohet och misshandel liksom mer
gränsöverskridande homo- och bisexualitet. Giddens menar dock att dessa förändringar i det
långa loppet är till vinst för det samhälle vi lever i och talar om den rena relationen
varigenom såväl jämställdheten mellan kvinnor och män liksom välfärden och den
demokratiska rättsstaten transformeras till de krav som tjänstesamhället alternativt den
tredje industriella revolutionen, som Lars Magnusson kallar det liksom också skrivit en bok
om ”Håller den svenska modellen”, ställer.
Andra perspektiv och synsätt på de förändringar som inträffat i familjelivet i kommer också
att presenteras bla. Baumans syn på förändringarna liksom en text om ”Sexualpolitiska
nyckeltexter” presenteras för att ge en någorlunda balanserad bild, ur ett vidare världsligt
och historiskt perspektiv.

5. 5
Giddens talar om de här mönstren i Storbritannien, ett före detta Thatcheristiskt land, som
var ganska konservativt. Hur realistisk är Giddens i sitt perspektiv? Är hans vision en överdrift
eller har förhållandena förändrats också i Sverige? Hur mycket av det mönster som Giddens
skildrar i Storbritannien gör sig också gällande i Sverige som är mer liberalt beträffande
välfärds- och jämställdhetspolitiken än förhållandena är i Storbritannien? Att undersöka
detta är ett av skälen till att jag har skrivit den här uppsatsen! Enligt min mening borde
Giddens teorier ha större bärkraft i Sverige än i England, pga. vår generella välfärdspolitik
gentemot deras selektiva välfärdspolitik. Det är också av intresse att undersöka om det är
övergången från industri- till tjänstesamhället förändrat familjelivet. Denna studie
undersöker hur familjelivet förändrats i och med ingången i det nya tjänstesamhället.
Skilsmässornas kvot i relation till giftemålen verkar vara den största förändringen som
inträffat i familjelivet, finns det också en svensk modell för familjen liksomför arbetslivet?
Föreligger en problembild i och med att det finns en svensk modell för familje- och arbetsliv
som skapar förändringar som det krävs någon form av lösning för att råda bukt med? Lars
Magnusson och Åsa Lundqvist tycks mena att det finns en form av svensk modell för såväl
arbete och familj, vad betyder detta? I anslutning till att det studeras kommer förslag på
vidare forskning kommer att presenteras. Vad betyder forskningsläget, välfärdsregimer och
politiska ställningstaganden för synen på sexualitet, äktenskap och arbetsdelning?

6. 6
2. Problemformulering och syfte
Familjen i Sverige har genomgått stora förändringar beträffande äktenskapsmönstret med
färre giftemål, fler skilsmässor och fler ensamhushåll. Fokusering sker kring frågeställning ett
och två dvs. äktenskapet och arbetsdelningens förändring. (Syfte; problembild och lösning)
En första fråga är hur har äktenskapet förändrats från att ha varit en social institution till
att ha blivit en form av plastisk sexualitet enligt Giddens? Är ovan nämnd beskrivning
relevant? Hur ser det ut i Sverige? Är läget bättre eller sämre gentemot den bild Giddens
skisserat? Är skilsmässor, otrohet och misshandel inom äktenskapet liksom homo- och
bisexualitet indikatorer på en plastisk sexualitet? (Är det en överdrift) I syfte att sätta in
Giddens intimitetens omvandling i sitt rätta perspektiv kommer Ahrnes ”Det sociala
landskapet” liksom Arnbergs ”Sexualpolitiska nyckeltexter att studeras, detta för att kunna
göra en jämförelse mellan förhållandena i Sverige gentemot förhållandena i Storbritannien.
Inte för att jämföra kvantitativt hur förhållandena skiljer sig åt mellan länderna, utan mer för
att kvalitativt se om mönstren påminner sig om varandra eller skiljer sig åt gentemot de i
Storbritannien?
En andra fråga är att studera om denna förändring inträffat vid ingången av
tjänstesamhället vid övergången från industrisamhället eller för att använda Lars
Magnussons teori om den tredje industriella revolutionen i slutet av 1900-talet. Frågan som
ställes: är detta en förändring som inträffat i övergången från industri- till tjänstesamhället?
Och hur ser den plastiska sexualiteten ut liksom det nya äktenskapsmönster som inträtt efter
den påstådda förändringen? Har arbetsdelningen i arbete och hem mellan könen radikalt
förändrats liksom barnuppfostran? Detta beskriver Ahrne något om!
En så kallad tredje och fjärde uppgift kommer också att studeras. Det är om andra
perspektiv finns, därvid kommer Bauman att studeras. Bauman har delvis andra perspektiv.
Bauman ser mer liberalt på äktenskapet som i grunden lika överallt här på jorden. Sista
uppgiften är att initiera en undersökning: Åsa Lundqvist har skrivit om familjen i den Svenska
modellen, där man kan utröna förändringar i familjelivet och Lars Magnusson har skrivit
”Håller den svenska modellen” ur ett perspektiv där arbetslivets förändringar beskrivs. Ger
det en ny problembild eller en lösning på den tidigare problembilden?

7. 7
3. Metod och material
Om äktenskapet som social institution förändrats liksomarbetsdelningeni arbete ochhem
förändrats,i övergångentill tjänstesamhället, ochenkonkurrerande synsätt finns samtombehov
för vidare forskningkommerattstuderas ochmetodoch material anpassasefterdetta.
Därvid kommer jag att granska Giddens, Ahrnes och Arnbergs perspektiv genom
litteraturstudier av främst Giddens, Ahrne, Arnberg samt Bauman och även en tidigare
uppsats som skrivits om intimitetens omvandling och relationsanarkistiska strategier
kommer att läsas och implementeras i denna uppsats. Detta för att dels se likheter och
skillnader gentemot den syn som Giddens presenterar.
När en litteraturstudie genomförs så ställs krav på källkritik och de källkritiska kraven kan
sägas utgöras av samtidskravet, att källan är oberoende, att källan är tendensfri och
realitetskravet. Dessa krav kan sägas utgöra grundbulten i den Weibullska källkritiken som
nu beskrivs.
Källkritik:Vidbeaktande avkällkritiksåärdetsymbiosenstudieobjektsamtempiri,teoriochkällor
som studeras,Empirinärpåståendena,teorinärliktydigtmedhypotesernaochkällornaärmaterialet
till underlagförstudieobjektet.Weibullskällkritikärenkällkritiskmetodsomrekommenderasi syfte
att säkerställafakta.Man skiljerpå kvarlevorochberättande källor.Andrakällkritiskakravär
samtidskravdvsatt källanär frånsamma tidpunkt,oberoendeattkällanärsjälvständig,
tendensfrihetdvsattkällaninte är tendentiösochrealitetskravetattpåståendetärrimligt.Källkritik
kan utvidgasförkonstruktivasyftensåsomförifrågasättande avkällmaterialetochutvidgningav
källmaterialetinförtex mentalitetshistoriskastudier.Nyamöjligheteröppnasvidanalysavmassdata
och nya frågorkan ställasmedhänsyntill källansreliabilitetochvaliditet.Primär- ochsekundärkälla
bildarenkällkritiskskolasåtillvidaattprimärkällaärdenursprungligakällanmedansekundärkälla
byggerpå enprimärkälla.Inomsociologinanvändsreliabilitetförundvikamätfelochvaliditetföratt
man mäterdetman skall mäta är viktigtliksomanvändandetavkvantitativametoder.Studienkallas
litteraturstudie. Källkritiken kan även utvidgas i syfte att ifrågasätta källmaterialet och se
mentalitets-historiska spår, bla det syftet har litteraturstudien. En litteraturstudie har den
förtjänsten att den kan göra en tautologi av Giddens perspektiv jämfört med de andra
forskarnas strategier, de andra skribenterna har tidigare omnämnts. Litteraturstudiens
begränsningar utgörs av att litteraturen är relativt statisk och därför kommer
litteraturstudierna kombineras med intervjuer med socionomer för att dels fylla ut den brist

8. 8
som är förenade med de litteraturstudier som genomförs. Men det är även viktigt att få en
mer nyanserad bild av de verkliga förhållandena som föreligger i Sverige med hänsyn till att
det är en form av plastisk sexualitet somorsakar skilsmässorna i Sverige, eller någonting
annat.
När man talar om intervjuer så inkopplas perspektivet med personintervjutekniker och de
intervjumetoder som finns till hands är telefon/mail/enkät, individuellt och i grupp. Jag
kommer att använda mig av den lämpliga intervjuform som är öppen intervju eller via
telefon. Frågor kan vara av typen direkta och indirekta, öppna och bundna, ytliga och djupa
samt strukturerade och ostrukturerade. Interaktionen mellan intervjuare och informant är
också väsentlig. Jag kommer att använda mig av den metod som är lämpligast dvs. en öppen
intervju eller via telefon.
Allmänt om Personintervjutekniker: Intervjuer kan ske per telefon/mail/enkät samt
intervju individuellt och i grupp. Kroppsspråk som verbal och ickeverbal kommunikation och
rörelsemönster observeras på olika sätt vid de olika intervjuformerna. Journalistiska
personintervjutekniker bygger också på ovanstående och en relation mellan informant och
intervjuare uppstår. Intervjun kan bestå av direkta och indirekta frågor samt av strukturerad
och ostrukturerad typ om frågorna redan är fastställda eller inte. Frågetyper kan vara öppna
och bundna frågor, ytliga och djupa frågor, struktur och ostruktur liksom interaktion mellan
intervjuad och intervjuare föreligger. Intervjuns intensitet är också viktig. Hur skall intervjun
registreras? Inspelning på band eller via anteckningar som förs löpande under intervjuns
gång? Det vanligaste är nog en inspelning av intervjun men stenografiska anteckningar kan
också förekomma. Vilket är effektivast personintervjutekniker eller källkritik som kvalitativ
metod? Vilka för- och nackdelar har de olika metodformerna sett ur källkritiskt perspektiv?
Intervjuer via enkät kan också kombineras med kvantitativa metoder. Skillnad mellan
forskar- och journalistintervjuer brukar vara att journalister letar mer efter sensationer och
fakta samt filtrerar och vinklar intervjun medan forskaren mer försöker få sin hypotes
bekräftad. Studien kallas intervjustudie. Min intervju kommer vara en öppen intervju som
det förs anteckningar ifrån för att implementera i uppsatsen.
När en triangulering sker mellan intervjuer och litteraturstudier så kommer såväl
begränsningar och förtjänster hos de olika metoderna att ske det vill säga maximera

9. 9
förtjänsterna och minimera begränsningarna. På samma sätt att litteraturstudien ger en
statisk perspektiv på ”Giddens-skilsmässorna” i Sverige så kommer intervjuerna att nyansera
bilden på de verkliga förhållandena i Sverige. Delvis på grund av att jag antar att den bild
som fås fram i litteraturstudien kommer att såväl att bekräftas som balanseras via intervjun,
diskrepanser i de olika metodslagen kan sen följas upp med ytterligare litteraturstudier eller
intervjuer, i mån av tid.
Även en punktinsats i form av en granskning av samtliga partiers partiprogram i Sverige
kommer genomföras för att se likheter och skillnader i synen på de frågor som jag berör och
föras in i en bilaga i slutet av uppsatsen då det är viktigt att se vilka politiska ståndpunkter
som intas av olika partier i frågan rörande sexualitet, äktenskapet och arbetsdelningen
mellan könen liksom att tillgänglig sociologisk litteratur kommer att excerperas och föras
fram i en bilaga, utanför uppsatsens ram.
Varför inte kvantitativ metod valts beror på att de studieobjekt som skall studeras rör sig
på nominal- och ordinalskalenivå och är svårstuderad; antingen så måste sambandsmåttet
gamma eller logistisk regression användas och det ligger utanför ramen i denna kurs. Jag har
bedömt att litteraturstudier och intervjuer ger bättre resultat än att använda sig av
kvantitativ metod.
På frågan om teori eller metod skall styra uppsatsen har jag valt att först presentera teorin
och anpassa metoden till det aktuella teoriläge som föreligger. Sammantaget bedöms
litteraturstudie och intervju öka forskningsläget om kausala förhållanden som orsakar
förändringar i familjesituationen i Sverige. Anpassning av metod och material kommer
också att ske efter feedback som eventuell opponering ger.

10. 10
4. Giddens syn på familjelivet
Först så kommer information av allmän karaktär som Giddens ger i sin lärobok ”Sociologi”
och sen kommer stoff som kommer ifrån hans bok ”Intimitetens omvandling” dels för att
förstå den allmänteori som Giddens presenterar mer kopplat till hans modernistiska analys
av självet.
Giddens menar att Freuds och Chodorows teorier för genusidentiteten är viktiga för
könsroller och biologiskt betingade sådana. Freud menar att genusidentiteten formas under
de sju första levnadsåren. Chodorow mer betonar moderns betydelse för flickor som förblir
modern närmare och är det längre tid än pojkar. Dock anförs inget om det är de första
levnadsåren eller den samlade familjesocialisationen somavgör levnadsbanan för
personligheten. (Giddens, 2007 s 110-140)
Giddens menar att det gamla patriarkala familjen ställs gentemot tvåkärnefamiljen pga.
färre giftemål, fler skilsmässor och fler frånvarande fäder liksom fler ensamstående mödrar
och ensamhushåll med och utan barn. (Giddens, 2007 s 168-191)
Hur har arbetsdelningen i arbete och hem mellan könen inklusive barnpassning förändrats i
skarven från jordbrukssamhället till industrisamhället och slutligen tjänstesamhället? Mer
dubbelarbete för kvinnor eller män som tar sitt ansvar? Har traditionella könsroller blivit
stereotypa dvs. traditionella könsroller i Storbritannien som kallas stereotypa könsroller i
Sverige? Föreligger kulturskillnader mellan Sverige och England? (Giddens, 2007 s 324-354)
Fortfarande så råder stereotypa könsroller med kvinnors dubbelarbete i arbete och hem och
mindre möjlighet att göra karriär medan männen har denna möjlighet.
Vad är det som är incitamentstrukturen i barnafödandet, kris i befolkningsfrågan och
Malthus teorier eller någon form av plastisk sexualitet? Finns något samband mellan
tillgängliga resurser och befolkningstillväxten rörande Malthus teorier? Det är också många
unga mödrar som föder barn i tidig ålder i Usa och England, är det någon form av plastisk
sexualitet som inte existerar i Sverige? På grund av progressiv skolpolitik med barn- och
hemkunskap eller ett mer demokratiskt familjeliv än England som är mer auktoritärt
beträffande synen på äktenskap och barnuppfostran? (Giddens, 2007 s 500-529)

11. 11
Giddens är en teoretiker som ser ett samband mellan agent, handlingar och struktur liksom
en social praxis somreproducerar och återreproducerar systemet liksom hans tids- och
rumsperspektiv från byn till hela världen varvid moderniteten skapas där individen i en
självberättelse och reflexivt projekt skapar sin framtid och äktenskap i en form av plastisk
sexualitet i en form av ren relation. Diskussionen om vad som betyder mest, aktör och mikro
eller struktur och makro är också gällande för teoribildning om relationen mellan könen. Är
Giddens modernistiska projekt om familjen hans viktigaste forskningsresultat? Troligtvis om
man ser till de forskningsrön han presenterar!
Giddens har skrivit intimitetens omvandling som avhandlar övergången från industri- till
tjänstesamhället beträffande familjelivet med inslag av plastisk sexualitet, vägen dit går över
äktenskapsbråk som skilsmässor, otrohet och misshandel liksomhomo- och bisexualitet. Hur
generell är beskrivningen? Är det tjänstesamhällets dilemma när det gäller
äktenskapsmönstret? Torde det röra sig om marginell företeelse eller är det representativt
för tjänstesamhället? Den frågan besvaras inte. (Giddens, 1992 s 13-24 )
Han avvisar Foucaults teorier beträffande en maktkamp i sexualiteten mellan könen liksom
att sexualiteten utfördes i hemlighet. Rådde inte det under 1800-talet och tidigt 1900-tal i
tex. Victorianska England där en förtryckarhypotes rådde och sex utfördes i hemlighet? Det
var just så det var i den tidens England där sexualiteten var tabubelagd. (Giddens, 1992 s 25-
39)
Giddens talar om förförelse och förälskelse och romansens betydelse i äktenskapet
betonas liksom moderniteten och självet i ett reflexivt projekt. Är det tjänstesamhällets
modell med ett mönster som spreds från överklass under 1700- och 1800-talet till resten av
medel- och arbetarklassen där tidigare ekonomiska incitament styrde med fäder som gifte
bort sina döttrar och dylikt? Dvs att ekonomiska incitament har ersatts av intimitet som
incitamentstruktur i äktenskapet och arbetsdelningen? (Giddens, 1992 s 41-49)
Giddens menar att kärlek, ömsesidiga förpliktelser och den rena relationen är mönstret för
nutida äktenskap med intimitet som grunden. Sökromansen och sex som tändstift på vägen
till kärleken? För kvinnan betyder äktenskapet och relationen mycket samt ömsesidiga

12. 12
förpliktelser som en form av den rena relationen. Finns en skillnad i synen på äktenskapet
mellan könen? Ny arbetsdelning i arbete och hem mellan könen? För vem betyder
äktenskapet och arbetsdelningen i arbete och hem mest för? Finns expressiv och
instrumentell roll i äktenskapet med en dold arbetsdelning i arbete och hem mellan könen,
vertikal och horisontell sådan? (Giddens, 1992 s 51-63)
Han menar också att sex har blivit en beroendeframkallande drog liksom alkohol- och
narkotikamissbruk. Plastisk sexualitet eller medicinskt missbruk? Hur vanligt är denna
beskrivning som orsak till skiljsmässa eller somindikator på sexuellt avvikande beteende? Är
det en marginell företeelse såsomotrohet och misshandel i äktenskapet, diagnos? Neuroser
och psykoser? (Giddens, 1992 s 65-81)
Han delar in tvåkärnefamiljens föräldrar i plastpappor, gummimammor och bonusbarn i
övergången från patriarkala familjen till tvåkärnefamiljen? Är detta resultatet av plastisk
sexualitet? Hur vanlig eller ovanlig är bilden alternativt är detta den nya familjen,
synonymer, på tvåkärnefamiljen? (Giddens, 1992 s 83-101)
Giddens menar också att den plastiska sexualiteten kan ställas gentemot Freuds, Lacan och
Chodorows teorier för agerande inom äktenskapet och för barnens utveckling ur
psykoanalytiskt eller sociologiskt perspektiv, där sociologiska perspektiv liksom kognitiv
beteendeterapi har tagit över för psykoanalytisk teori även fast det inte framgår vilken
ståndpunkt Giddens tar i frågan eller om han anser frågan överspelad? Giddens menar dock
att det var Freud som uppfann den plastiska sexualiteten! (Giddens, 1992 s 103-119)
Giddens lanserar den rena relationen och menar att en åtskillnad mellan könen gör sig
gällande! Andogynitet? Mer tolerant för sexuellt avvikande eller en mer andogyn
personlighet eller är det intimitetens omvandling som en del i tjänstesamhällets
arbetsdelning? Könsrollerna var tydligare förr än idag när mer jämlika könsroller råder!
(Giddens, 1992 s 121-138)
Giddens menar att repressivitet finns inbyggt i samhällslivet rörande sex på individuell och
samhällsnivå samtidigt somkvinnors frigörelse äger rum! Hur? Är det förändringar i
arbetsdelningen och äktenskapsmönstret som orsakar detta? Är förhållandena mer liberala i

13. 13
Sverige än i Usa och England? England har mer traditionella könsroller som i Sverige skulle
betraktas som stereotypa. (Giddens, 1992 s 139-158)
Han ser intimiteten som demokratisk såtillvida att relationen är frivillig och inte bygger på
tvång men bygger resonemanget på en androgyn personlighet och tillgång till en generell
välfärdsstat? Vad betyder traditionella könsroller och ekonomiska incitament då?
Progressivare jämställdhetspolitik och generell välfärd som incitamentstruktur? Förändrar
äktenskapet samhället eller sker en flykt in i äktenskapet? Liknande resonemang om den lilla
och stora världen fördes av Hans Zetterberg på 1990-talet, ett resonemang som moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna antagit men nu börjar gå ifrån och dessa
ståndpunkter intas numera av Sverigedemokraterna och kristdemokraterna här hemma.
(Giddens, 1992 kap 10)
Esping-Andersen talar om tre typer av välfärdsregimer nämligen den Skandinaviska med
generell välfärd, den kontinentala med inslag av försäkringar och selektiv välfärd och det
Sydeuropeiska familjepatriarkatet. Vad betyder den skillnaden mellan Sverige och England
för familjelivet och äktenskapsmönstret? Hur mycket betyder jämställdheten mellan könen
liksom tillgången till en generell välfärdspolitik som grunden? Vad betyder det om
välfärdspolitiken är selektiv liksom att en demokratisk rättstat existerar för Giddens
resonemang om den plastiska sexualiteten? Faller resonemanget av sig själv i och med att
Storbritannien har selektiv välfärdspolitik och att parterna enligt Gary Beckers teorier
nyttomaximerar sitt ingång i äktenskap och arbetsdelningmönster mellan könen? Hur ser
konsekvenserna av Anthony Giddens teorier om intimitetens omvandling och den plastiska
sexualiteten ut? Är Giddens resonemang en överdrift i och med att selektiv välfärdspolitik
råder i England och Ahrne påvisar att vi har andra mönster i Sverige? Har Giddens teorier
haft några politiska konsekvenser i och med att han ingick i gänget runt regeringarna Blair
och Brown i Storbritannien? I både England och Sverige har dock frågan om familjen flyttats
från familjen till samhället.

14. 14
5. Ahrnessyn på familjeni Sverige
Ahrne somskrivit”Detsocialalandskapet”menarattde flestaharväxt uppi och kommerattbilda
familjer,meninte hurstorandel avpersonerna!Hanmenarocksåatt traditionellakönsrolleri arbete
och hemmellankönenharblivitstereotypa.Ävenominte Ahrne rentutsägerdetså menarhan att
familjenfrånattha variteninstitutioni samhälletförändrattill attantamånga skepnader,han
menaratt kvinnannumerahar enmersymmetriskställninginomäktenskapetochi familjen.
Ahrne tar också uppden plastiskasexualitetensomenbeståndsdel i partervaletochen
skilsmässoorsakävenfastandrafaktorerinverkarsåsomtill exempel dominantamän,missbrukoch
våldinomäktenskapet.Menäveni Sverige verkaräktenskapethablivitettreflexivtprojektoch en
renrelationhauppståttsom resultatetavliberaliseringaväktenskapetochvälfärdsstaten.
Det verkarsomatt vissabarn uppvisarsämre resultati skolanefterenskiljsmässaochhar
motsättningarmednykomligari nyafamiljen,menpådethela tagetkanman inte sägaatt barn lider
menav skiljsmässorliksomattenplastisksexualitetärorsaktill skiljsmässor.Såväl familje- som
släktstrukturenstyrfortfarande människorsöde i Sverige. (Ahrne,2008 s 111-162)
Skerenövergångfrån storfamilj,till kärnfamiljochsedantvåkärnefamilj underjordbruks-,industri-
och tjänstesamhället?Finnsmotsättningari köns- ellerklassperspektiv i Sverige?Har
arbetsdelningeni arbete ochhem mellankönenförändrats i Sverige?
Sverigesmerprogressivajämställdhets-ochvälfärdspolitikärdetnågotsom är en förutsättningför
Giddensteorier?Tillgångentill daghemochkvinnorsförvärvsarbete;hardetnågonbetydelseför
äktenskapsmönstret liksomfärre hemmafruaränEngland? Dethar skettenövergångtill
tvåkärnefamiljerochensamhushåll undertjänstesamhälleti Sverige.
Dock betydernuvarande ochtidigare familjerliksomsläktförhållandenbetydermycketi Sverige.
Kvinnanharen symmetriskställninggentemotmanneni äktenskapetochinkomstskillnadenmellan
kvinnorochmän liksomfamiljeravolikasamhällsklasserharminimeratssomettresultatavden
generellavälfärdspolitiken.
Giddensvisionomplastisksexualitetstämmerbättre medförhållandenai Sverige änmotde i
Storbritanniensom ärmerkonservativtlagdasomresultatetavThatcheråren.Problemenärdock
större i Storbritannienänhososs,blade forskningsresultatsomGähleri ”Life afterdivorce”har
kommitframtill har implementeratsi AhrnestextochenligtGählersåliderinte barnenmenefteren
skilsmässapåsammasätt som under1960- och 1970-talet, psykologernasfavorittemaattalltberor

15. 15
på barndomen stämmerinte längre? Påettsätt kanman säga att äktenskaps- och
familjesocialisationenbetydermer änpsykoanalytiskteori förenskildaindividerslevnadsbana.
Det föreliggernuensymmetriskrelationinomfamiljenochgentemotandrafamiljersomresultat
av dengenerellavälfärdspolitiken,familjepolitikenavgörsi Sverige påmakro!
Omman tolkarAhrne så menarhan att familjelivetharförändratsfrånatt ha variten formav social
institutiontill enmerlösformsåväl rörande äktenskapetsomarbetsdelningenmellankönen i arbete
och hemsamt att dessaförändringarharskettvidingångentill tjänstesamhället.Han ärmedveten
om andra synsättmenanföringetomnågon ny svenskmodell förfamiljen. Ahrne intarettmer
könsneutraltperspektivänGiddensi sittresonemang.Hansbok”Detsocialalandskapet”äravsettatt
vara ett standardverki sociologi förSverige och ge enlösningpåde problembildersomhananser
föreligga.

16. 16
6. Sexualitet, äktenskap och arbetsdelning mellan könen i ett tidsperspektiv
Sexualiteten har alltid omfattat en privat- och offentlig sfär samt omgärdats av lagstiftning,
medicin och religion. Guds lag presenterades i Moseböcker med en primitiv syn på
sexualiteten.På 1600-talet talades det om älgskog med naturväsenden och djävulen.
Våldtäkt debatterdes 1763 liksom bordelldiktning och sexuella nidbilder. Det var skamatt
vara ett så kallat utomäktenskapligt barn i slutet av 1700-talet och början av 1900-
talet.1800-talet sex präglades av svensk maskulin sexualitet liksom av stork- och änglamyter
rörande kvinnors sexualitet och debatten av preventivmedel var känslig liksom1800- och
1900-talet präglades av pornografianklagelser.På 1900-talett växte gynekologin fram och
regelverket rörande könslivet liberaliserades liksomsexualundervisning infördes för barn och
pornografi reglerades. Äktenskapet styrs av gifte- och ärvdabalken! Under mellankrigstiden
släpptes drifterna fram liksom sterilisering av mentalsjuka ställdes gentemot kris i
befolkningsfrågan. Abort tilläts först 1974 och kan man tala om den svenska synden?
Minoriteters sexuella rättigheter talas det om idag. Lesbisk feminism, HIV/Aids liksom
jämställdhet och manligt begär präglar debatten idag.(Arnberg, 2015)
Hur har sex, äktenskap och familjen förändrats genom historien, från jordbrukssamhället
till industrisamhället och från industrisamhället till tjänstesamhället? Storfamilj, kärnfamilj
och tvåkärnefamilj? Hur ser förändringen ut på mikro och makro? Tidigare familjepatriarkat
och numera generell välfärdspolitik? Likheter och skillnader i synen på sexualitet,
äktenskapet och arbetsdelningen mellan könen, förr, nu och i framtiden? Frågan har mer
övergått från att ha haft bud av pålagor från högre makter till att ha blivit en förhandlingssak
mellan parterna i äktenskapet i takt med att kyrkan har sekulariserats. Från att haft påbud
om inget sexuellt umgänge före äktenskapet liksom att äktenskap är norm för familjelivet
och att kvinnan skall sköta hem och män arbete har vi nu en mer liberal syn på sex före
äktenskapet och att äktenskap bara är en av många samlevnadsformer liksomatt ett delat
ansvar råder för arbetsdelningen i arbete och hem inklusive bernpassning. Enkelt uttryckt
har traditionella könsroller blivit stereotypa.

17. 17
7. Baumans perspektiv
Bauman har också intresserat sig för relationsskapande såsom en omförhandlingsprocess,
Bauman menar att utan kulturella inslag framträder sig kärleken likadan överallt, erotik för
honom är när sexualiteten förflyttas från reproduktionen. Han talar också om orena
relationer som fyller livsvärlden med krav och motkrav. Bauman menar att i
upplevelseknarket så är människor sökare av sexuella upplevelser vilket skapar ett
förhandlingsbehov vid sexakterna. Bauman menar att relationer upprätthålls så länge de
uppfyller människors krav och förväntningar. En liberalt perspektiv på sexualitet före
äktenskapet? Att giftemål inte är norm? Att arbetsdelningen skall vara lika? (Moritz, 2008 s
10-12) Ett ekonomisk-sociologiskt och liberalt perspektiv framkommer i Baumans
resonemang! I förlängningen blir konsekvenserna av Baumans resonemang att parterna kan
betraktas som konsumenter inom äktenskapsmarknaden i ett ekonomiskt-sociologiskt
perspektiv. Detta fordrar dock en generell välfärdspolitik där samhället tar över kvinnans
ansvar för hemarbete och barnpassning.
Resonemanget kan föras längre med tex. Rut där hushållsarbete, barnpassning och
äldrevård blir avdragsgilla i deklarationen och kan köpas på öppna marknaden. En liberal syn
på äktenskapet och arbetsdelningen mellan könen gör sig gällande? Men har alla råd? Hur
skall välfärdsdistributionen ske, i privat eller offentlig regi? Bauman har gjort sig till
förespråkare för en form av medborgarlön men är hans perspektiv konsumtionssociologiskt?
Väsentliga härledningar från tidigare kurser i sociologi kommer att göras (i bilaga i slutet)
Giddens talar om ett äktenskapsmönster som har upphört att vara en institution pga. den
plastiska sexualiteten i frånvaro av generell välfärdspolitik i Storbritannien, det verkar inte
troligt liksom Baumans perspektiv att äktenskapets betydelse för samhället förringas, kanske
det inte behövs äktenskap i närvaro av generell välfärdspolitik som existerade förr i Baumans
Polen. Av dessa teoretikers perspektiv så intar Ahrne ett mellanperspektiv mellan de tre och
menar att äktenskapet såväl fortsatt är en institution liksom att familjelivet är statt i
förändring. Undersökningen skall visa vemsom har rätt och fel.

18. 18
Giddens har ett aktörs- och strukturperspektiv, Bauman ett klasskampsperspektiv och Ahrne
ett könsperspektiv. Vad betyder familjens och samhällets välfärdsdistribution?
Dessa forskares resonemang liksomsamhällets välfärdsdistribution och den politiska
vänster- och högerskalan styr över problembild och lösningar. Hur lösningen kan se ut är att
det fokuseras på familjen (mikro) eller samhället (makro) England befinner sig nära
familjefokusering och Sverige befinner sig på samhällsfokusering när det gäller att skapa en
lösning på problembilden som föreligger. Såväl forskarnas resonemang, välfärdssamhället
och den politiska kartan anger om familje- eller samhällsfokusering föreligger och lösningen
kan sägas befinna sig antingen på vänster- eller högersidan huruvida forskarna anför
traditionella eller progressiva lösningar, selektiv eller generell välfärdspolitik föreligger samt
om vänster- eller högerpartier har makten. Problembilden är att ett paradigmskifte skett i
synen på sexualitet, äktenskap och arbetsdelningen i övergången från industri- till
tjänstesamhället och en diskrepans föreligger mellan problembild och lösningar på
problembilden i ett sociologiskt perspektiv.

19. 19
8.0. Resultatredovisning
I resultatredovisningen kommer jag gå igenom och svara på de fyra strategiska
frågeställningar jag angav under problemformulering/syfte. Dessa gås igenomi tur och
ordning. Först så redovisas de resultat jag fått via litteraturstudien sedan den information jag
fått via intervjun (och sist den information jag fått fram via studien av politiska uppfattningar
i en bilaga).
8.1. Har familjelivet som social institution förändrats?
Det är tydligt att i Sverige så har familjelivet som en social institution förändrats till att anta
många skepnader bla. Skilsmässornas andel av giftermålen utgör en indikator på att från
1940-talet ha utgjort 10% till att idag utgöra 50% liksom homosexualitet avkriminaliserats
1944 och avdiagnostiserats 1979.
Även fast ingen statistik redovisas i Giddens verk så menar han att en plastisk sexualitet har
ersatt tidigare äktenskapsmönster men vägen dit går via äktenskapsbråk såsomskilsmässor,
otrohet och misshandel inom äktenskapet liksomhomo- och bisexualitet. Det är givetvis
svårt att veta hur det föreligger i England men förhållandena i Sverige har bla. Ahrne skrivit
om.
Ahrne menar att familjelivet och kvinnans ställning inom familjen har blivit mer
symmetrisk. Han tar också upp den plastiska sexualiteten somen incitamenstruktur att ingå
och avsluta äktenskap. Hur progressivare jämställdhetspolitik och generell välfärd styrt
förhållandena i Sverige framgår ej liksom hur förhållandena förändrats i jordbruks-, industri-
och tjänstesamhället. Såväl synen på sexualitet, äktenskap och arbetsdelning mellan könen
har förändrats.
8.2. Förändrades familjelivets arbetsdelning vid ingången till tjänstesamhället?
Giddens verk är skriven 1992 och måste sägas beröra empirin i 1990-talets England som
inträtt i och med tjänstesamhällets ankomst efter Thatcher-åren 1979-1990. Giddens

20. 20
beskriver hur såväl ingående och avslutande av äktenskap beror på en form av plastisk
sexualitet liksom att arbetsdelningen i arbete och hem mellan könen förändrats.
Ahrne bekräftar Giddens bild att liknande förändringar skett i Sverige under liknande
omständigheter bla. pga. progressivare jämställdhetspolitik, generell välfärd, tillgång till
daghem och kvinnors förvärvsarbete bidrar till att upprätthålla den här bilden.
Den bild man får om man jämför förhållandena i Sverige och England är att traditionella
könsroller fortfarande råder i England. Den bild Giddens målar upp verkar vara något
överdriven då de fortfarande ligger i lä gentemot Sverige beträffande jämställdhet mellan
könen. Såväl synen på sexualitet, äktenskapet och arbetsdelningen har förändrats vid
ingången i tjänstesamhället, med en mer liberal syn i Sverige än Englands.
8.3. Finns andra perspektiv på familjen?
Man kan säga att familjens funktion sett olika ut i jordbruks-, industri- och tjänstesamhället
såsomstorfamilj, kärnfamilj och tvåkärnefamilj. Giddens utgår ifrån ett aktörs- och
strukturperspektiv, Bauman ett klasskampsperspektiv och Ahrne utgår ifrån ett
könsperspektiv. Så nog finns det olika perspektiv på familjens funktion. Dessa forskares
forskningslägen kan sägas utgöra såväl den vetenskapliga kartan följt av den form av
välfärdsdistribution som kan vara familje- eller samhällscentrerad liksomden politiska kartan
kan vara vänster- eller högerorienterad. Sverige söker en samhällsorienterad lösning på
problembilden för familjen medan England söker en mer familjeorienterad lösning som en
del av forskningstraditioner, samhällets välfärdsdistribution och politiska värderingar.
Familjelivet ser olika ut i olika länder beroende om de befinner sig i jordbruks-, industri- eller
tjänstesamhället. Förändringarna i familjelivet kan till stor del härledas till detta. Vems
perspektiv är viktigast; forskarnas, närbyråkraternas eller politikernas?
8.4. Förändras familjelivet i tjänstesamhället och finns någon svensk modell för familjen?
Är Giddens och Ahrnes verk en indikator på att Svenska samhället övergått från stabila
familje- och arbetsliv till mer turbulenta sådana vid ingången till tjänstesamhället med

21. 21
resultatet av stigande skilsmässor och arbetslöshet. Frågan kan ställas om det är den
progressivare jämställdhetspolitiken och den generella välfärdspolitiken som har lett till
dessa förändringar eller om dessa förändringar har förändrat det svenska samhället i
grunden? Har dessa förändringar skett parallellt med de som Lars Magnusson beskrivit i sin
bok ”Håller den svenska modellen” där han konstaterar att arbetslivet förändrats vid
ingången till den tredje industriella revolutionen? Finns således en svensk modell för
familjelivet som Åsa Lundqvist anser? Det tycks finnas en svensk modell för familje- och
arbetslivet i då-, nu- och framtid med förändringar i övergången till tjänstesamhället!
9. Analys
Familjelivet har förändras liksom arbetsdelningen mellan könen i hem och arbete, dessa
förändringar har skett vid tjänstesamhällets ankomst och det verkar finnas en svensk modell
för familje- och arbetslivet. En form av plastisk sexualitet har förändrat synen på sexualitet,
äktenskap och arbetsdelning och dessa förändringar har skett vid ingången till
tjänstesamhället i allmänhet i England och synnerhet i Sverige. Det verkar som den plastiska
sexualiteten, som Freud uppfann, har haft en avgörande inverkan på dessa mönster. Det
finns andra perspektiv för synen på sexualitet, äktenskap och arbetsdelning som beror på
forskningsläget, välfärdssamhällets struktur och den politiska kartan. Det finns en modell
såväl i Sverige som England för hur familje- och arbetslivet organiseras somger upphov till
en större problembild i England än i Sverige på grund av deras traditionella könsroller, där
mer demokratiska värderingar i Sverige skapar ett mer elagitärt samhälle. För svenskt
vidkommande vilken problembild och lösning föreligger? En för liberal syn på sexualitet,
äktenskap och arbetsdelning där sociologisk teori inte hängt med empirin. Hänger
forskningsläget, välfärdspolitisk lagstiftning och politikers förslag till beslut med? Forskare,
närbyråkrater och poltiker ser olika problembild och lösning beroende var på den politiska
kartan de befinner sig! Vänstersidan menar att välfärdsstaten skall byggas ut medan
högersidan menar att skattesänkningar är viktigast, i grova drag!

22. 22
10. Diskussion
Hur deterministiska är dessa förändringar dvs. att äktenskapet och arbetsdelningen
förändrats i tjänstesamhället. Det finns andra perspektiv men hur trovärdiga är dessa? Finns
det något man kan tänka på vid implementeringen av politiska åtgärder för familjelivet?
Som en del kan anse, problembilden som föreligger, är att en plastisk sexualitet har
förändrat synen på sexualitet, äktenskapet och arbetsdelningen i samhället från tidigare
konservativa till liberal ideal där tidigare större makt gavs åt männen med större ansvar som
lades på kvinnornas lott. Nu är det mer elagitärt och det skapar ekonomiska samordnings-
och stordriftsfördelar för samhället när välfärdsstaten är generell och både kvinnor och män
bidrar till familjens och samhällets uppbyggnad.
Dessa förändringar har inträtt i övergången från industri- till tjänstesamhället och såväl
familjens som arbetets roll måste nog omdefinieras från att ha varit en stereotyp till en mer
jämlik samhällsstruktur med lika makt åt kvinnor och män.
Det finns också andra perspektiv på synen på sexualitet, äktenskap och arbetsdelning;
beroende forskningsläge, samhällets välfärdsdistribution och hur den politiska kartan ser ut
och de perspektiven kan beskrivas som familje- och samhällscentrerade. Vägen går ifrån den
familje- till den samhällscentrerade vägen.
Såväl Åsa Lundqvist och Lars Magnussons verk indikerar att en förändring har skett rörande
den svenska modellen för såväl familje- och arbetslivet, där samhället övertar ett allt större
ansvar för välfärdsdistributionen och män och kvinnor i allt större grad bidrar till såväl sin
egen som samhällets försörjning med nyttomaximering såväl för individ, familj och samhälle.
De förändringar som beskrivs i uppsatsen kan till stor del beskrivas som positiva men
fortfarande har förändringarna initialt gett upphov till vissa negativa effekter som
förekommer de positiva förändringarna som beskrivits tidigare och kommer att inträda, i
takt med att tiden går. Grovt sett finns två vägar att gå; nämligen bygga ut välfärdsstaten
eller sänka skatteläget beroende på om samhälls- eller familjefokus anses föreligga!

23. 23
11. Käll- och litteraturförteckning
Ahrne, Göran m.fl. (2008). Det sociala landskapet, Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Arnberg, Klara m.fl. (2015). Sexualpolitiska nyckeltexter, Stockholm: Leopard förlag.
Engelbertsson, Bob m.fl. (1998). Seminarieuppsatsen; En genomgång av formella krav,
Uppsala: Department of Economic history.
Forssman, Peter (2015). Historia, politik och sociologi, Stockholm.
Giddens, Anthony (2007). Sociologi, Lund: Studentlitteratur.
Giddens, Anthony (1992). Intimitetens omvandling, Lund: Nya Doxa.
Lundqvist, Åsa (2007). Familjen i den svenska modellen, Umeå: borea.
Moritz, Ludvig (2008). Intimitetens omvandling och relationsanarkistiska strategier, Lund:
Sociologiska institutionen.

24. 24
12. Bilaga
Teori Sociologi C
När jag läste B-kursenvidStockholmsuniversitet2000-2001 så deladessociologernaini klassiskaoch
modernasociologer.BlandklassikernautmärktesMarx,WeberochDurkheimmedande moderna
sociologernavarFoucault,BourdieuochHabermas.Sistnämndasomkanräknastill dessaär Giddens,
denstörste teoretikersomStorbritannienharhaftefterJohnMaynardKeynes.Ärhanstörre än de
andra?
Marx anser att människanskaparsigsjälvochvärldenviaarbetetochhan avvisarsynenpåHegels
andeshistoriskabildningsgång.Marx förframalienationsteorin,kapitalteorinochsinmaterialistiska
historieuppfattningsominte kommerattberörashär. Engelsarbetsdelningi arbete ochhemmellan
köneni jordbruks- ochindustrisamhälletdärkvinnansvarade förreproduktionenochmännenför
produktionen,berörsendastmarginellti marxismen.
Weberförfrämstfram sinmetod- ochsamhällssynmedsinidealtypologi samt
rationaliseringstendensensomledertill kapitalistiska ochbyråkratiiskasamhällen. (Delades
kvinnornaini klasser?)
Durkheimskapade detmeningsskapandespåretochhar teorierrörande arbetsdelningeni
samhälletsamtombrott och självmord.(Somciviliseringsindikatorer) Motskiljsmässorochatt
kvinnornabehövdessomstödförmännenmotanomi.
Foucaultär maktteoretikerochundersökermaktensroll i forsknings- ochsamhällsläran.Hans
metodliggermellanmikroochmakrosamtkvalitativochkvantitativmetod,hanärempiriker.
(Tidigare beskrivet)
Bourdieuärkultursociologochhansträvar också att bryta motsatsförhållandetmellanmikrooch
makro samtkvalitativochkvantitativforskning,hanär tvärvetenskapare snarare änmetodiker.
(Tidigare beskrivet)
Habermasbyggervidare påMarx och Frankfurtskolanochforskaromde villkorsommåste gällaför
system- ochlivsvärldenförupprätthållandeavdendemokratiskarättsstaten. (?)
Hur dessateoretikerssyni arbetsdelningeni arbete ochhemmellankönenserutkommeratt
återkopplasi avslutningenmenvarkommerdåGiddens,Storbritanniensstörste teoretikerefter
Keynesin?
På påbyggnadskurseni Sociologi lästesBarber,Bradley,BaumanochBourdieu;vadsägerdessa?
Barber:Jihadvs McWorld kontraProtestantisketikochkapitalistiskanda?Globalisering,TNCoch
terrorism.VästmotIslamoch Bushkamp mot terrorismen.Funktionellaochdysfunktionelladrag.
Internationellarelationer;vilketperspektivantarkonflikten?
Bradley:Genusperspektiv,identitet,produktionreproduktionochkonsumtion,utopierom
framtidensamtStorbritannienjämförtSverige beträffande välfärdsstatochkvinnorsrättigheter.
Litteraturrelevant?LikheterochskillnaderSverige ochStorbritannien?

25. 25
Bauman;Auschwitz&moderniteten,individualisering,etikochgrundinkomst?Irelationtill
feministiskaperspektiv?
Bourdieu:Kulturochkritikomsamlade utrednings- ochforskningsläget.Iförhållande till
feministiskaperspektiv?
Det är svårt att härledanågra faktorersompåverkarsexualiteten,äktenskapetocharbetsdelningen
mellankönenutifråndenlitteratursomhärangetts,möjligtvisskulleforskningslägethaförändrats
från enkonservativtillenmerliberal syni övergångenfrånjordbrukssamhälle till industrisamhälle
och från industrisamhälle till tjänstesamhälle.(Ettmönstersombeskrivitsundersexualpolitiska
nyckeltexter)
Politiskaståndpunkter i frågor rörande sexualitet,äktenskapoch arbetsdelningmellanköneni
arbete och hem
Vänsterpartiet:Generell välfärdspolitikochjämställdhetmellankönen.
Miljöpartiet:Generell välfärdspolitikochjämställdhetmellankönen.
Socialdemokratiskaarbetarpartiet: Generell välfärdspolitikochjämställdhetmellankönen
Centerpartiet:Selektivvälfärdspolitikochjämställdhetmellankönen.
Folkpartietliberalerna: Generell välfärdspolitikochjämställdhetmellankönen.
Kristdemokraterna:Generellvälfärdspolitikochtraditionellakönsroller.
Moderata samlingspartiet: Generell välfärdspolitikochjämställdhetmellankönen.
Sverigedemokraterna:Generell välfärdspolitikochtraditionellakönsroller.
” Kontentanär att Sverigedemokraternaochkristdemokraternaanserattmertraditionella
värderingarskall styrasynenpåsexualitet,äktenskapocharbetsdelningmedan vänster- och
miljöpartietmenaratt”full frihet”skall råda.Socialdemokraterna,folkpartiet,centerpartietoch
moderatasamlingspartiet gårenväg mellandessatvåtidigare angivnavägar” Detfinnssåledes
nyansskillnadermellanselektivochgenerell välfärdspolitik samttraditionellakönsrolleroch
jämställdhetmellankönen.