Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Skogsvårdsmetoder för minskning av älgskador

369 views

Published on

Diskussionen om de skador älgarna orsakar skogsbruket handlar till största delen om regleringen av älgstammen. Genom att reglera älgstammen kan man inverka på älgskadorna, men finns det någonting annat man kan göra?

Published in: Environment
  • Login to see the comments

  • Be the first to like this

Skogsvårdsmetoder för minskning av älgskador

  1. 1. Presentationen är baserad på utbildningsmaterialet ”Skogsvårdsmetoder för minskning av älgskador” på webbplatsen viltinfo.fi” SKOGSVÅRDSMETODER FÖR MINSKNING AV ÄLGSKADOR
  2. 2. Innehåll 2 | 15.4.2019 1. FAKTORER INOM SKOGSBRUKET SOM INVERKAR PÅ ÄLGSKADORNA ➢ Antalet hjortdjur och tillgänglig föda 2. SKOGSVÅRDSMETODER FÖR MINSKNING AV ÄLGSKADORNA ➢ Tillräcklig planttäthet och ökad mängd föda 3. STYRNING AV ÄLGARNA OCH ÖKNING AV FÖDOMÄNGDEN MED ANDRA METODER 4. ÖVRIGA SKYDDSMETODER SAMT SKADEERSÄTTNING
  3. 3. 1) FAKTORER I SKOGSBRUKET SOM INVERKAR PÅ ÄLGSKADORNA 3 | 15.4.2019 Antalet hjortdjur Mängden tillgänglig föda
  4. 4. Antal hjortdjur 4 | 15.4.2019 • Älgstammen har minskat under 2000-talet • Antalet älgar inverkar på mängden älgskador: ju flera älgar, desto mera föda behöver de. • Dessutom betar i Finland även andra hjortdjur, bl.a. vitsvanshjort, rådjur och ren. 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 Antalälgar(uppskattadåterstående stamefterjakt) Hirvikanta
  5. 5. Licenssökande/ licensinnehavare Lokal jaktvårdsförening Älgförvaltnings- områdets jaktvårdsföreningar Naturresursinstitutet Förvaltning av älgstammen 5 | 15.4.2019 Regionala viltrådet Stamuppskattning och beskattnings- rekommendationer Omsätter planerna i praktiken Jaktvårdsföreningens beskattningsplanering Fastställer målen för älgstammen för tre år: stammens täthet, könsfördelning och åldersstruktur Älgförvaltnings- områdets beskattnings- planering I Finland finns 59 älgförvaltnings- områden I Finland finns 295 jaktvårdsföreningar Uppskattning av återstående stam, älgobservationer, m.m. Finlands viltcentral Licensbeslut och strävan efter att nå stammålen 1år 3år
  6. 6. Födokonsumtion och mängden tillgänglig föda • Älgen är en kvalitetsbetare, vars födoanvändning varierar enligt årstiderna • Älgens födoanvändning orsakar skogsskador som i huvudsak riktar sig på unga, en till tre meter höga planteringar 6 | 15.4.2019 Bildenärbearbetadutg.fr.Hoffman 1985(sekällorikommen-tarerna)
  7. 7. • På sommaren har älgarna en mångsidig födoresurs till sitt förfogande: de viktigaste är björk, blåbär samt olika kärr- och vattenväxter. • På vintern använder älgen även mera vedväxter, med följande prioriteringsordning: 1) Rönn, asp och vide 2) Vårtbjörk och en 3) Glasbjörk och tall • Älgarna vandrar vanligen mellan sommar- och vinterbetesområdena. Vintertid äter älgen mest tall, på grund av den goda tillgången. Födokonsumtion och mängd tillgänglig föda 7 | 15.4.2019 Torrvikt, kg / dygn Färskvikt, kg / dygn Sommarföda 7–10 15–40 Vinterföda 4–6 5–21 Födomängd för en vuxen älg
  8. 8. Födokonsumtion och mängden tillgänglig föda • Med tillgänglig föda avses den födoresurs älgen har till sitt förfogande: näringsväxter eller växtdelar på under tre meters höjd • Enligt många undersökningar förklaras skogsskadorna bättre av tillgången på föda än av älgtätheten ➢ Ju mer lämplig föda för älg det finns, desto mindre skador orsakar betningen 8 | 15.4.2019
  9. 9. Problem med verksamhet i liten skala 9 | 15.4.2019 Enskilda markägare vidtar åtgärder för att öka mängden föda Flera markägare vidtar åtgärder för att öka mängden föda Bildernas bakgrundskarta innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 12/2018
  10. 10. Tillgänglig föda 10 | 15.4.2019 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 Medelvärdeförförnyelseavtall(ha)4-8årtidigare***/ Förnyelsearealförtall**(ha)ochantaletälgar(st.) Ravintoresurssi -> Suhde: mäntyä uudistettu (ha)*** / hirvi (kpl) Hirvikanta Männyn uudistaminen** (ha) *2015-2016 använda uppgifter om förnyelse av tall genom sådd skiljer sig från de föregående. I sådden har såddarealen för alla trädslag räknats med 2015–2017. **Sådd av tall, plantering av tall och åkerbeskogning med tall. Därtill naturlig förnyelse i sin helhet 2000– 2008 och fröträdsavverkning enligt skogsbruksanmälningar 2009–2018. ***Åren 2000-2003 har för förnyelse av tall använts genomsnittet för åren 1996-1999.
  11. 11. 2) SKOGSVÅRDSMETODER FÖR ATT MINSKA SKADOR 11 | 15.4.2019 Sparandet av föda Rätt tidpunkt för skogsvårds- åtgärderna Tillräcklig täthet av det odlade trädslaget
  12. 12. Tallförnyelse • Vid förnyelse lönar det sig att satsa på sådd eller naturlig förnyelse ➢ Tillräckligt stor planttäthet uppnås ➢ Genom sådd får man också fördelarna av förädlade fröer • Fäll inte stora aspar ➢ Låt stora aspar stå kvar som levande naturvårdsträd eller ringbarka dem och låt dem murkna stående 12 | 15.4.2019
  13. 13. Vård av tallplantbestånd – Tidig röjning • Välj brunnsröjning • Håll det odlade trädbeståndet tätt, över 4000 plantor/ha ➢ Villkor för Kemera-stöd: odlat trädslag högst 5000 stammar/hektar efter den tidiga röjningen • Spara lövträd som inte stör det odlade trädslaget 13 | 15.4.2019
  14. 14. Släpp inte lövträden att växa sig högre än tallarna • Det är skäl att avlägsna lövträd som konkurrerar med tallarna, eftersom de ökar sannolikheten för älgskador • Lövträd som är högre än tallarna eller växer nära gör att tallarna blir smakligare och växer långsammare ➢ Skugga minskar mängden skadliga ämnen 14 | 15.4.2019
  15. 15. Skötsel av tallplantbestånd – gallring • Gallra plantbeståndet då det har vuxit förbi älgskaderisken, vid fyra till fem meters höjd. • I en tallplantering kan man odla lövträd under tallarna, så att älgarna får mera alternativ föda. • Älgarnas födoanvändning orsakar inte skador när betningen sker endast på sidokvistarna. 15 | 15.4.2019
  16. 16. Skötsel av grandominerat plantbestånd • Älgen tycker inte om gran • Det lönar sig att spara lövträd i luckor och utföra den tidiga röjningen som brunnsröjning • Det går också att odla i två skikt: gran trivs i halvskugga och klarar sig bra under ett lövträdsbestånd 16 | 15.4.2019
  17. 17. Utmaningar vid odling av vårtbjörk • Älgen tycker om vårtbjörk • Att beakta vid valet av odlingsobjekt ➢ Överväg byte av trädslag på vinterbetesområden ➢ Odling nära bebyggelse ➢ Odling nära livligt trafikerade vägar • Tillräcklig täthet och beredskap att skydda plantbeståndet 17 | 15.4.2019
  18. 18. Måttlig förröjning Kuva kohteesta jossa hirvelle ravintoa mutta ei välttämättä tarvetta ennakkoraivaukseen • Avlägsna inte älgens födoresurser i onödan • Städa upp endast runt de träd som ska avlägsnas och avlägsna endast sådant som stör avverkningen • Att spara underväxt är bra för småviltet och kan minska skogsvårdskostnaderna 18 | 15.4.2019
  19. 19. Födoresurs på gallringsobjekt • Toppar som lämnas kvar vid tall- och björkgallringar är bra föda för älgen. • De kan placeras i högar eller på stenar och upphöjningar, så att älgarna har lättare att komma åt dem. • Tidpunkten är viktig – på sommaren äter älgen inte tall. 19 | 15.4.2019
  20. 20. 3) ANDRA METODER FÖR STYRNING AV ÄLGARNAS RÖRELSER OCH ÖKAD TILLGÅNG PÅ FÖDA 20 | 15.4.2019 Födoresurser i kantzoner Tilläggsföda genom viltvård Saltstenar i klenare gallringsskogar
  21. 21. Styrning av älgar med saltstenar 21 | 15.4.2019 • Man kan försöka styra älgarna till sådana skogsfigurer i vilka de inte längre orsakar skada • Lämpliga områden är plantbestånd med över fem meter höga tallar ➢ Älgarna äter tallarnas sidogrenar och underväxten • Inte på gallringsområde för gran eller skog som förnyas inom de följande fem åren ➢ Risken på gallringsobjekt för gran är barkgnagning och i förnyelsemogen skog att älgarna återvänder även efter förnyelsen
  22. 22. Tilläggsföda utanför skogsbruksområdet • All föda som hjortdjuren vintertid äter på annat håll betyder att tallplanterinar skonas. • Områden där föda uppstår nästan av sig själv: – Under elledningar – Kantzoner – Vägrenar • Viltvårdsarbete: – Viltåkrar – Toppning av träd 22 | 15.4.2019
  23. 23. 4) ÖVRIGA SKYDDSMETODER OCH SKADEERSÄTTNING 23 | 15.4.2019 Viltskyddsmedel Viltskadelagen
  24. 24. Skyddsmetoder på riskobjekt • Beredskap för skyddsåtgärder: Specialodlingar och på vinterbetesområden vårtbjörks- och tallbestånd ➢ Ekonomiskt stöd för förebyggande åtgärder • Stängsel + Säkraste lösningen – Dyrt – Flyttar betestrycket • Avskräckningsmedel och plantskydd + Kostnadseffektivare + Älgarna kan beta mindre värdefullt trädbestånd – Bör upprepas årligen 24 | 15.4.2019
  25. 25. Skyddsmetoder på riskobjekt • Bland olika medel som förhindrar betning har Trico konstaterats vara fungerande • Privata skogsägare har, tack vare stöd från jaktlicensmedel, möjlighet att köpa avskräckningsmedlet till priset 5 €/l, medan marknadspriset är 12,5 €/l • Topparna på de träd som ska skyddas behandlas om höstarna, tills de har vuxit förbi älgskaderisken. 25 | 15.4.2019
  26. 26. § Ersättning av skogsskador § • Skogsskador som orsakats av hjortdjur ersätts med stöd av viltskadelagen med medel från jaktlicensavgifter för hjortdjur. • Ersättning söks från Finlands skogscentral, som utför värdering av skadan. • Förutsättningar för ersättning: 1) Ersättningsmottagaren är en privat markägare eller ett delägarlag för samfällda skogar 2) Skadeområdet är över 0,1 ha, på vilket trädbeståndet värde har minskat avsevärt ➢ Som skadade betraktas träd som förstörts helt och hållet samt sådana träd vilkas tillväxt eller kvalitet har försämrats bestående genom skadorna. ➢ Ersättning betalas inte om antalet oskadda plantor av utvecklingsdugliga trädslag jämnt fördelade överstiger skogsvårdsrekommendationerna för planttäthet vid skogsföryngring. ➢ Därtill ska det sammanlagda beloppet av skadorna överstiga 170 euro per kalenderår 26 | 15.4.2019
  27. 27. Framåt i samarbete • Skogsbruket har varit, och är även i framtiden, av stor nationalekonomisk betydelse i Finland, men samtidigt har användningen av skogarna i turism- och rekreationssyfte ökat jämfört med tidigare. • Älgen är för sin del Finlands viktigaste viltart, mätt såväl i mängden kött som i antalet dagar använda för jakt. 27 | 15.4.2019 SKOGSBRUK VILTHUSHÅLLNING Älgtätheten bör hållas på en rimlig nivå, utan att älgens värde för viltbruket förbises, och för att minska skogsskadorna orsakade av älg bör även skogsvårdsliga åtgärder vidtas!
  28. 28. Till slut • Materialet har utarbetats som en del av ett av jord- och skogsbruksministeriet finansierat projekt • Mera information om ämnet finns på adressen viltinfo.fi 28 | 15.4.2019

×