Tony Nilsson Utredare Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN Grundutbildning för kommunala ANDT-samordnare. 29 november -1 december 2016.

1. ANDT-
TRENDER
Tony.Nilsson@can.se
Stockholm, 29 november 2016
www.can.se

2. Min presentation idag
• Hur det ut på nationell nivå (axplock)?
• Fokus på alkohol och narkotika.
- Omfattning, utveckling av alkohol, narkotika bland unga och vuxna.
- Konsumtion, riskbruk, missbruk/beroende.
- Indikatorer på problemomfattning (vårdade, dödsfall).
• Uppföljning av lokalt alkoholförebyggande arbete.
• Hur ser ANDT-situationen ut i era kommuner?

3. Alkohol - unga

4. Ungas alkoholvanor
• Hur många har druckit alkohol någon gång det senaste året?
• Ökar eller minskar mängden alkohol som konsumeras?
• Hur stor andel intensivkonsumerar (berusningsdricker) regelbundet?

5. • Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever.
• Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 – världens
längsta tidsserie på området.
• I gymnasiet sedan 2004.
• I årets undersökning deltog ca 5 000 elever i årskurs 9 och
ca 4 200 elever i gymnasiets år 2.
Skolelevers drogvanor

6. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och i
gymnasiets år 2, efter kön. 1971–2015.
0
20
40
60
80
100
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15
Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9
Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2
Procent

7. Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren
alkohol (100 %) i årskurs 9 och gymnasiets år 2,
efter kön. 1977–2015. (1977–1989 avser skattade värden).
0
2
4
6
8
10
77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
Liter

8. • Alla alkoholdrycker uppvisar minskning, både i åk 9 och gy 2.
Åk 9:
• Pojkar: starköl (32 %) och sprit (31 %) dominerar.
• Flickor: blanddrycker/cider (39 %) och sprit (39 %)
dominerar.
Gy 2:
• Pojkar: starköl (40 %) och sprit (30 %) dominerar.
• Flickor: blanddrycker/cider (38 %) och sprit (29 %)
dominerar.
• I alla fyra grupper: mycket mindre hembränt, mer smugglad
alkohol (men ej ökning senare åren).
Vad dricker unga?

10. Problemindex för elever i årskurs 9 och gymnasiets år
2, fördelning efter kön. År 2000 är basår för årskurs 9
och 2004 är basår för gymnasiets år 2. 2000–2015.
0
20
40
60
80
100
120
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
Indexvärde
4

11. Antal unga vårdade inom den slutna sjukhusvården
med alkoholrelaterad diagnos (alkoholförgiftning)
och konsumtionsutvecklingen bland gymnasieelever
0
1
2
3
4
5
6
7
0
50
100
150
200
250
300
350
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
15-19 år 10-19 år Alkkonsumtion i lter ren alk per resp.

12. Antal alkoholrelaterade dödsfall bland unga
0
5
10
15
20
25
30
35
40
0.0
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
Antal
Per100000inv
10-24-åringar, antal per 100 000 inv 10-24-åringar, antal dödsfall

13. Europaperspektiv på
skolungdomars drogvanor
1995–2015

14. ESPAD – lite bakgrund
• Syfte: Samla in jämförbara data för att
följa drogvanor i och mellan Europeiska länder.
• Sex datainsamlingar 1995-2015.
• Metod: Standardisering i alla led!
• Initierat av CAN – i samarbete med Europarådet.
• Tidigare koordinerat av CAN och finansierat av
Socialdepartementet.
• EUs Narkotikacenter (EMCDDA) tar allt större ansvar.
ESPAD - The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs

15. Länder som deltagit i minst en ESPAD-
datainsamling 1995-2015.
ESPAD - The European School Survey Project on Alcohol and Other
Drugs

16. Alkoholvanor bland svenska elever resp. ESPAD-elever.
Procentuell fördelning efter kön. 2015.
0
25
50
75
100
Sverige ESPAD Sverige ESPAD Sverige ESPAD Sverige ESPAD
Druckit alkohol
före 14 års ålder
Druckit alkohol
någon gång
Druckit alkohol
senaste 30 dagarna
Intensivkonsumerat
senaste 30 dagarna
Pojkar Flickor
Min: Island 9 %
Max: Danmark 73
%
Procent

17. Andelen elever som druckit alkohol senaste 30
dagarna
i Sverige, övriga Norden, övriga ESPAD samt i ESPAD
totalt. 1995–2015.
0
25
50
75
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Sverige Övriga Norden
Övriga ESPAD ESPAD, Totalt
Procent

18. Tänkbara ICKE-bidragande faktorer till minskad
alkoholkonsumtion bland unga
• Ej ökad polarisering.
• Ej motsvarande ökning av andra narkotika (summan av droglasterna ej
konstant) för hela gruppen.
• Ej starkt kopplat till vuxnas egna vanor över tid under senare år.
• Ej en statistisk artefakt:
Allt hänger ihop: minskad kons, minskade skador.
Andra konsumtionsmätningar med annan metodik visar
minskningar bland unga.
www.can.se

19. Tänkbara bidragande orsaker till minskad
alkoholkonsumtion bland unga – tre områden
• Föräldrar – tillgång via föräldrar, föräldrar – mindre tillåtande syn och
föräldrars kontroll.
• Förebyggande arbete – lokalsamhället, skolan, föräldrastöd,
Systembolaget, restauranger, folköl, illegal alkohol (Svårare för unga att
få tag på alkohol?).
• Umgängesvanor – sociala media.
Men kanske inget av detta utan att annat som påverkat konsumtionen nedåt
(ökat hälsomedvetande, större grupp invandrare från icke-alkohol kulturer,
minskning av andra riskfaktorer).
www.can.se

20. Alkohol - vuxna

21. Vuxnas alkoholvanor
• Totalkonsumtionen över tid.
• Vad dricker man och hur?

22. www.can.se
Utvecklingen, alkoholkonsumtion totalt 2001-2015
i liter ren alkohol per inv. 15+
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol Totalt - registrerad plus oregistrerad

23. Vad vi dricker (2014):
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
17-29 30-49 50-64 65-84 17-29 30-49 50-64 65-84
Män Kvinnor
Folköl Starköl Vin Starkvin Sprit Cider och blanddrycker

24. Antal dagar per månad med
alkoholkonsumtion (2014)
Ålder, kön Antal dagar med
alkoholkonsumtion
Antal dagar med
intensivkonsumtion
Andel dryckestillfällen som
är intensivkonsumtion
Åldrar:
17-29 4,0 2,0 38 %
30-49 5,4 1,0 15 %
50-64 6,0 0,8 10 %
65-84 6,0 0,3 3 %
Alla åldrar 5,3 1,0 17 %
Män 6,0 1,5 23 %
Kvinnor 4,6 0,6 10 %

25. Dryckestillfällen och intensivkonsumtion
• Unga dricker mer sällan.
• Dryckesfrekvensen ökar med åldern.
• Tvärtom med intensivkonsumtion: sjunker med ökad ålder
38 % av dryckestillfällen=intensivkonsumtion bland yngre (17-29-
åringar); motsv bland 65-84-åringar: 3 %.

26. Monitor: självrapporterad alkoholkonsumtion i
olika åldersgrupper 2002-2012 (i liter ren alkohol)
0.0
1.0
2.0
3.0
4.0
5.0
6.0
7.0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1011 2012
16-29 30-49 50-64 65-80

27. Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet (antal
dödsfall och antal vårdade, per 100 000 inv. 15+)
0
5
10
15
20
25
30
35
0
100
200
300
400
500
600
700
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Antaldödsfallper100000inv15+
Vårdadeantalpat.per100000inv15+
Vårdade, alkoholindex, sluten- och/eller specialiserad öppenvård, efter kön och region
Vårdade, alkoholindex, slutenvård, efter kön och region
Avlidna, alkoholindex, efter kön och region

28. www.can.se
Narkotika - unga

29. Ungas användning av narkotika
• Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av
cannabis).
Tre frågor med mycket fokus under senare år;
• cannabis, nätdroger och narkotikadödsfall.
• Generellt – svårare att bedöma än alkohol, i synnerhet bland
vuxna, få undersökningar.
www.can.se

30. www.can.se
”Cannabisanvändningen har ökat kraftigt
under senare år”

31. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2
som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2015.
0
5
10
15
20
25
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15
Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9 Flickor, gy 2
Procent

32. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 år som
uppgett att de använt narkotika fler än 20 gånger respektive
de senaste 30 dagarna (i skolundersökningen endast
cannabis 1986-1997). 1971-2014.
0
2
4
6
1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Årskurs 9 - 30 dar Årskurs 9 - 20 ggr
Gy, åk 2 - 30 dar Gy, åk 2 - 20 ggr
19
Procent
Källa: CAN

33. Erfarenhet av olika narkotikasorter bland elever som använt
narkotika i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2014-2015
Vanligast cannabis, därefter spice
0
25
50
75
100
Cannabistotalt
Marijuana
Hasch
Spiceel.likn.
Ecstasy
Sömn/lugnande
Kokain
Amfetamin
Vejej
Annat
Heroin
GHB
Ejsvar
Årskurs 9 Gymnasiets år 2
8
Procent

34. ”Spice”
Rökmixar med syntetiskt
framställda cannabinoider.
Löst i tobak eller andra rökbara
växtdelar.
Tidigare färdiga doser – numera
förekommer även ”rena”
leveranser för egen beredning.

35. www.can.se
”Nätdrogsfrågan” ställd sedan 2012
Liknande fråga också om köp av nätdroger
36 Nuförtiden talas det om så kallade nätdroger (även kallat designer-
droger, RC-droger, nya syntetiska droger). Har du använt någon
sådan?
Markera med ett eller flera kryss.
Nej
Ja, Spice eller liknande rökmixar Var preparatet lagligt när
Ja, Mefedron, Metedron eller liknande du använde det?
Ja, annan nätdrog, nämligen: Ja Nej Vet ej

36. www.can.se
Utvecklingen använt nätdroger
2012-2015
2012 2013 2014 2015
Gy 2:
Pojkar 5,5 6,0 6,3 3,9
Flickor 2,7 2,3 2,9 2,8
Totalt 4,2 4,2 4,7 3,4
Tot Spice 3,8 4,0 4,3 3,2
Åk 9:
Pojkar 3,0 3,2 3,0 2,1
Flickor 2,2 1,8 2,5 1,4
Totalt 2,6 2,5 2,8 1,8
Tot Spice 2,2 2,2 2,6 1,6
(signifikant nedgång 2015 jfr med 2014)

37. Exempel gymnasieelever:
Nätdrogsanv. Övriga
Cannabis: 81 % 13 %
Amfetamin 16 % 1 %
Sömn- lugnmedel 18 % 1 %
Högkonsumenter av alkohol 36 % 9 %
Röker regelb. (dagl/nä dagl) 50 % 10 %
www.can.se
Ungdomar som använt nätdroger har också i mycket
större utsträckning använt andra droger,
exempel 2014-2015.

38. Antal unga (15-19 år) vårdade inom den slutna
sjukhusvården med narkotikarelaterad diagnos
0
20
40
60
80
100
120
140
160
0
100
200
300
400
500
600
700
800
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Anatlpat.Per100000inv
Antalpat.
Antal patienter Antal patienter/100 000 inv

39. Cannabisvanor bland svenska elever resp. ESPAD-elever.
Procentuell fördelning efter kön. 2015.
0
5
10
15
20
Sverige ESPAD Sverige ESPAD Sverige ESPAD Sverige ESPAD
Använt cannabis
före 14 års ålder
Använt cannabis
någon gång
Använt cannabis
senaste 30
dagarna
Använt cannabis
20 ggr eller mer
Pojkar Flickor
Min: Färöarna 1 %
Max: Frankrike 17
%
Procent

40. Andelen elever som använt cannabis senaste 30
dagarna i Sverige, övriga Norden, övriga ESPAD samt i
ESPAD totalt. 1995–2015.
0
2
4
6
8
10
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Sverige Övriga Norden
Övriga ESPAD ESPAD, Totalt
Procent

41. Sammanfattning
• I Sverige är nivåerna vad det gäller rökning, alkohol och
cannabis lägre än genomsnittet för samtliga ESPAD-
länder
• Avståndet mellan Sverige och övriga ESPAD-länder när
det gäller månadsaktuell konsumtion har ökat över tid

42. Narkotika - vuxna

43. Cannabis i befolkningen över tid–
använt senaste 12 månaderna (HLV-data)
2004-2014
1.9
1.6 1.7 1.7 1.7
2.4 2.3 2.1
2.4 2.3 2.3
0.0
1.0
2.0
3.0
4.0
5.0
6.0
7.0
8.0
9.0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Totalt 16-29 30-44 45-64 65-84

44. Vuxna (17−84 år) V&K (2013), CAN
Använt narkotikaklassat preparat och läkemedel
Senaste 30
dagarna
Senaste 12
månaderna
Cannabis 0,8 % 2,5 %
Amfetamin 0,2 % 0,6 %
Opiater 0,1 % 0,4 %
Hallucinogener 0,0 % 0,3 %
Ecstacy 0,1 % 0,4 %
Kokain 0,1 % 0,5 %
Totalt någon narkotika 1,1 %
(84 000)
3,1 %
(236 000)
Smärtstillande medel (utan läkares ordination) 2,5 % 6,9 %
Sömn- lugnande medel (utan läkares ordination) 1,1 % 2,8 %

45. www.can.se
Narkotikadödsfall

46. www.can.se
Utvecklingen av antal dödsfall enligt tre
statistikserier, per 100 000 inv. 15 +
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal dödsfall
per 100 000
inv.15+
Nark-DOR EMCDDA-DOR Toxreg

47. www.can.se
Number of forensically examined deaths with positive finding of opioids before
and after corrections for increased screening and lowering of threshold values
(methadone, oxycodone, DXP) (blue line = corrected time series)
Source: national forensic toxicology database.
0
200
400
600
800
1000
1200
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
No corrections
Correction for lowered threshold values (DXP, methadone 11 June 2012, oxycodone 29 Nov 2010)
Corrections for both lowered threshold values and increased screening
Effect on lowering threshold values
for DXP, methadone and oxycodone
Effect of increased
screening

49. www.can.se
Narkotikaindex, antal patienter inom sjukhusvård, huvud-
eller bidiagnos 2000-2014, per 100 000 inv 15+
0
50
100
150
200
250
300
350
400
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Vårdadeantalpat.per100000inv15+
Vårdade, narkotikaindex, slutenvård, efter kön och region
Vårdade, narkotikaindex, sluten- och/eller specialiserad öppenvård, efter kön och region

50. • Inte fullt så illa som man skulle kunna tro (undersökningarna
fångar inte allt, miniminivåer) bland unga generellt, men...
• …försämringar: frekvens av regelbunden användning (liten grupp).
• Ökat utbud, ökad styrka (THC-halten).
• Spiceliknande rökmixar allt vanligare de senaste åren men sjönk
2015 bland unga.
• Marijuana vanligare men cannabis (och narkotika-) användningen
sjönk 2015 bland unga.
Andra indikatorer:
• Ökning i narkotikarelaterad vård och dödlighet – ökat antal både
bland unga och vuxna – ökat antal som missbrukar?
Källor: CAN, Folkhälsomyndigheten, SoS, STAD
Sammanfattningsvis - narkotika

51. www.can.se
Tobak unga och vuxna

52. Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
Frekventa (dagliga/nästan dagliga rökare) samt rökare
totalt (frekventa plus sporadiska). 2000–2015.
0
10
20
30
40
50
2000 2003 2006 2009 2012 2015
Procent
2000 2003 2006 2009 2012 2015
Gy 2
Pojkar, frekventa rökare Pojkar, rökare totalt
Flickor, frekventa rökare Flickor, rökare totalt
Åk 9
5b

53. Andelen snusare i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
Frekventa (dagliga/nästan dagliga snusare) samt
snusare totalt (frekventa plus sporadiska). 2000–2015.
0
10
20
30
40
50
2000 2003 2006 2009 2012 2015
Procent
2000 2003 2006 2009 2012 2015
Gy 2
Pojkar, frekventa snusare Pojkar, snusare totalt
Flickor, frekventa snusare Flickor, snusare totalt
Åk 9
6b

57. www.can.se
ANT-utmaning

58. ANT – stor utmaning.
V&K (2013)
Missbruk Beroende Totalt Antal personer
Rökning - 3,0 % 3,0 % 222 000
Snus - 5,0 % 5,0 % 374 000
Alkohol 1,7 % 4,2 % 5,9 % 446 000
Narkotika 0,14 % 0,6 % 0,75 % 55 000
Läkemedel 0,1 % 0,5 % 0,6 % 46 000
Minst 1
missbruk/
beroende
- - 13.2% Ca 1 000 000

59. www.can.se
Uppföljning av lokalt
ANDT-förebyggande arbete

60. • Betydelsen av förstärkt lokalt förebyggande arbete har betonats
upprepade gånger, exempelvis i handlingsplaner och strategier.
• Lokal nivå är en viktig arena för det förebyggande arbetet.
• Insatser initieras ofta på lokal nivå och det är här insatserna
kommer i kontakt med befolkningen.
• Uppföljning ger enhetlig/gemensam bild av hur det förebyggande
arbetet i kommunen ser ut.
• Kan ge information om utveckling över tid.
• Identifierar utvecklingsområden - viktigt för fortsatta arbetet.
www.can.se
Utgångspunkter

61. Personal (tjänster; folkhälsoplanerare, drogförebyggare).
ANDT-budget (i ordinarie budget, projektmedel).
Policy (beslutad, aktuell/reviderad ANDT, medel, uppföljning, mål).
Samverkan (myndigheter, näringsliv, föreningar).
Tillståndsgivning (detaljhandel/folköl/tobak, serveringstillstånd,
serveringstider).
Tillsyn (alkohollagen, tobakslagen, andel/antal besökta).
Aktiviteter (åtgärder, metoder - ANDT).
Konsumtion (försäljning), misshandel, rattfylleri, vårdade, avlidna
www.can.se
Exempel på vad

62. www.can.se
Year N Staff and
budget
Policy Cooperation Supervision and
licence
Activities Alcohol
Prevention Magnitude
Measure
(Points) (Points) (Points) (Points) (Points) (Points) (SD)
2006 189 11.87 11.46 12.03 10.41 11.71 57.49 12.47
2007 189 12.29 11.57 12.92 9.98 13.30 60.07 12.59
2008 189 12.21 12.35 12.89 10.64 13.85 61.94 12.85
2009 189 12.28 12.51 12.72 10.56 14.05 62.11 11.58
2010 189 12.22 12.71 12.24 10.43 14.43 62.04 12.12
Total sum of the Alcohol Prevention Magnitude Measure
(max=100 points) and category values (max=20 points)
among municipalities, years 2006–2010.
(Nilsson, Leifman, Andréasson, 2015).

63. Year Six community
Trial
Small municipalities Three times
three
Local development
with ambitions
Other municipalities
(not included in
intervention projects)
2003–2006*
(N=5)
2006–2010*
(N=19)
2006–2009*
(N=6)
2009–2010*
(N=22) (N=137)
(Points) (Points) (Points) (Points) (Points)
2006 70.20 58.05 55.25 54.68 57.49
2007 75.70 63.32 58.67 58.52 59.36
2008 72.40 69.00 62.00 58.86 61.07
2009 65.70 64.68 61.67 61.70 61.71
2010 64.40 67.66 63.83 64.77 60.66
Total sum of the Alcohol Prevention Magnitude Measure
(max=100 points) among municipal intervention projects and
other municipalities, years 2006–2010.
(Nilsson, Leifman, Andréasson, 2015).

65. • Preventionsindex i relation till konsumtion och skador, per
kommun över tid.
• Speciella kommunsatsningar ska granskas ingående.
www.can.se
Mer på gång

66. www.can.se
Vad vet ni om era egna kommuner?

67. Vilka data använder ni?
Egna undersökningar?
Hälsa på lika villkor?
Skolelevers drogvanor?
Monitor?
Registerdata (BrÅ, SoS)?
Länsrapporten?
Vilka mått (indikatorer) använder ni?
Hur ser utvecklingen ut er kommun?
Hur använder ni kartläggningen?
www.can.se
Vet ni hur ANDT-situationen
ser ut i er kommun?

68. Exempel;
Registrerad konsumtion vs totalkonsumtion.
Antal serveringstillstånd vs antal serveringstillstånd i relation till
befolkningen.
Subgrupper i indikatorer. Åldrar, kön, socioekonomi.
Tips; börja titta i indikatorlabbet!
www.can.se
Fundera på vad indikatorerna reflekterar
och vad de skall användas till

69. www.can.se
Tack för visat intresse.
Tony.Nilsson@can.se