PORPOSE OF EVALUATION OF WORKPLACE
TO IDENTIFY THE RISKS WHICH CAN LEAD TO INJURY, ILLNESS AND UNSATISFACTORY CONDITIONS AT THE WORKPLACE
TO DETERMINE WHAT MEASURE NEED TO BE TAKEN TO CORRECT THE SITUATION AND INTRODUCE
AS A FOLLOW UP, ENSURING THAT THE MEASURES HAS BEEN PROPERLY CARRIED OUT AND HAVE THE INTENDED EFFECT
2. PENGENALAN
• PEKERJA –PENGERAK UTAMA
KEUTUHAN EKONOMI
NEGARA
• SETIAP TAHUN BIL.BERTAMBAH
• 2004 -10.4 JUTA – 40% POP.
• 60% PEKERJA USIA 20-40 TH
• 30% WANITA
7. KADAR KEMALANGAN
TEMPAT KERJA DAN DI
PERJALANAN
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
K.T.KERJA K.DLM.PERJALANAN
9. KEMALANGAN
• MERUPAKAN KEJADIAN YANG TIDAK
DIINGINI YANG BOLEH MENGAKIBATKAN
• KECEDERAAN
• KESAKITAN
• KECACATAN
• KEMATIAN
• KEROSAKKAN HARTA BENDA
• KERUGIAN keatas PAMPASAN
10. KEMALANGAN DI TEMPAT
KERJA
1. BERPUNCA DAN TERBIT DARI
PEKERJAAN YANG DILAKUKAN
• KEMALANGAN – MESIN / ALAT
• KEMALANGAN – PEKERJAAN
2. BERPUNCA DRPD PERJALANAN
• ULANG-ALIK DARI TEMPAT KERJA
• KETEMPAT MAKAN SEMASA RIHAT
• BERKAIATAN DNG PEKERJAAN - DRIVER
11. HAZAD
• APA - APA YG BERPOTENSI
MEMUDARATKAN PEKERJA SAMADA
DARI SEGI
• KESELAMATAN
• KESIHATA N
12. JENIS HAZAD
• HAZARD KIMIA – PELARUT, ASID.ALKALI.GAS DLL
• HAZARD FIZIKAL – ELETRIK, HABA, BUNYI BISING,
RADIASI, DEBU/HABUK DAN LAIN-LAIN
• HAZARD BIOLOGIKAL – VIRUS,BAKTERIA, KULAT,
PARASIT, SERANGGA PEMBAWA PENYAKIT, HAIWAN
BERBISA DLL
• HAZARD ERGONOMIK – TEMPAT KERJA TIDAK
SESUAI, PENGENDALIAN MANUAL, POSTUR KEKOK
(AWKWARD) KERJA BERULANG DLL
• HAZARD PSIKOSOSIAL – KERJA SYIF, TEKANAN
T.KERJA, SALAHGUNA DADAH & ALKOHOL,
GANGGUAN SEKSUAL, KEGANASAN DLL
14. KONSEP KESELAMATAN & KESIHATAN
DI TEMPAT KERJA
• KESELAMATAN DAN KESIHATAN PEKERJA – ELEMEN YANG
BERSEPADU & BERKAI RAPAT ANTARA SATU SAMA LAIN
• TEMPAT KERJA TIDAK SELAMAT – MENINGGIKAN RISIKO
KEMALANGAN-KECEDERAAN – MENJEJASKAN KESIHATAN
• PEKERJA YANG TIDAK SIHAT BOLEH MENJEJASKAN TEMPAT
KERJA DAN PERKHIDMATAN BELIAU
• OSHA 1994 – MENGHASILKAN SATU BUDAYA KERJA YANG
SELAMAT DAN SIHAT
• KESELAMATAN DI TEMPAT KERJA MERANGKUMI
• PENCEGAHAN KEMALANGAN, KECEDERAAN ATAU PENYAKIT
• PENCEGAHAN – DAPAT
• MENGURANGKAN KOS RAWATAN
• PAMPASAN
• KEHILANGAN PRODUKTIVITI
• KETIDAKHADIRAN BKERJA
• KROSAKAN HARTA BENDA
• BEBAN PERKHIDMATAN KESIHATAN
• HILANG UPAYA, CACAT
• MORAL FIRMA, JABATAN DAN NEGARA
15. KONSEP KESELAMATAN &
KESIHATAN PEKERJAAN
• PENTING PERBINCANGAN DARI
SUDUT
• KEMANUSIAAN SERTA MORAL
• PERUNDANGAN
• KEWANGAN
16. PERANAN MAJIKAN
• MAJIKAN PERLULAH BERPENGALAMAN
TENTANG ESPEK KESELAMATAN DAN
KESIHATAN PEKERJAAN SERTA MAMPU
MEMANTAU AKTIVITI-AKTIVITI YANG
DIJALANKAN
• SEKSYEN 15 OSHA KEWAJIPAN MAJIKAN
DAN SETIAP ORANG YANG BEKERJA
SENDIRI UNTUK MEMASTIKAN SETAKAT YG
PRAKTIK KESELAMATAN,KESIHATAN DAN
KEBAJIKAN SEMUA PEKERJANYA DAN
ORANG LAIN SEMASA BEKERJA
17. TANGGUNGJAWAB MAJIKAN
• DASAR KESELAMATAN DAN KESIHATAN PEKERJAAN
• MENUBUH JKKP
• LANTIK PEGAWAI KKP
• MENYELIA MAKLUMAT, ARAHAN DAN PENYELIAAN
• MENYELIA DAN SELENGGARA TEMPAT DAN SISTEM KERJA
• MENGATUR PEROLEHAN, PENGGUNAAN, PENGENDALIAN,
PENYIMPANAN, PENGANKUTAN DAN PELUPUSAN BAHAN
• MENYEDIAKAN KEMUDAHAN KEBAJIKAN
• MENGADAKAN PENGAWASAN PERUBATAN
• MENGADAKAN LATIHAN
• MELAPORKAN KEJADIAN KEMALANGAN DAN PENYAKIT
PEKERJAAN
• MENYEDIAKAN REKOD-REKOD KESELAMATAN DAN
18. PERANAN PEKERJA
• SEK 24 OSHA
• PEKERJA TURUT
BERTANGUNGJAWAB DALAM
MEMBERIKAN PERHATIAN YANG
MUNASABAH BAGI MEMLIHARA
KESELAMATAN DAN KESIHATAN
DIRINYA DAN ORANG LAIN SEMASA
BEKERJA
19. TANGUNGJAWAB PEKERJA
• Perhatian yg munasabah bagi menjaga
keselamatan dirinya dan orang lain semasa
bekerja
• Bekerjasama serta mematuhi semua arahan
majikan
• Perlu mematuhi arahan berkaitan keselamatan
dan kesihatan di tempat kerja
• Perlu menggunakan semua kelengkapan dan
peralatan perlindungan diri yang dibekalkan
• Pekerja tidak merosakkan semua kelengkapan
dan peralatan yang di sediakan oleh majikan
20. PENCEGAHAN SATU PELABURAN
YANG MENGUNTUNGKAN
• PEKERJA LEBIH PRODUKTIF
• KURANG CUTI SAKIT
• MENGURANGKAN RISIKO
KESELAMATAN DAN KESIHATAN
• MENGURANGKAN RISIKO PAMPASAN
• MENJIMATKAN WANG MAJIKAN
21. PROGRAM KKP DI TEMPAT
KERJA
• MENENTUKAN DASAR KESELAMATAN DAN
KESIHATAN YANG INGIN DICAPAI DAN
DIPERSETUJUI BERSAMA.
• MENGENALPASTI DAN MENUBUHKAN
ORGANISASI PENGURUSAN PROGRAM
• MENAKSIR RISIKO-RISIKO
• MELAKSANAKAN SISTEM KAWALAN
RISIOKO
• MENYEMAK, MENILAI DAN
PENAMBAHBAIKAN SISTEM-SISTEM
SECARA BERPERINGKAT
22. PENCEGAHAN KEMALANGAN
DITEMPAT KERJA
• KEMALANGAN ADALAH SESUATU YG
KOMPLEKS DAN BERLAKU TANPA
DIRANCANG , NAMUN IA BOLEH
DICEGAH, KEMALANGAN SELALUNYA
BERPUNCA DARI 2 SEBAB UTAMA
• TINDAKAN YANG TIDAK SELAMAT (UNSAFE
ACT)
• KEADAAN KERJA YANG TIDAK SELAMAT
(UNZAFE CONDITION)
25. KEADAAN KERJA YANG
SELAMAT
• MESIN
• PEROLEHAN & BEKALAN
• REKABENTUK
• PENYELENGGARAAN
• PROTOKOL KERJA SELAMAT
26. KEADAAN KERJA SELAMAT
PERSEKITARAN
FIZIKAL
• STESYEN KERJA
• SUHU
• VENTILASI
• KEMASAN TEMPAT KERJA
• PSIKOSOSIAL
• TEKANAN KERJA
• SALAHGUNA DADAH / ALKOHOL
• TEMPOH MASA KERJA
• TEKANAN RAKAN SEKERJA
27. AMALAN PERILAKU SELAMAT
• SENTIASA MEMATUHI PROTOKOL KERJA
SELAMAT
• TUMPUAN SEPENUH PERHATIAN
• MEMATUHI ARAHAN KESELAMATAN
• SELENGARAN MESIN & ALATAN
BERSISTEMATIK
• TIDAK MAKAN MINUM & MEROKOK SEMASA
KERJA
• TIDAK AMBIL DADAH @ ALKOHOL
• HADIRI LATIHAN KKP
• GUNA KELENGKAPAN PPE YG SESUAI DAN
BETUL
28. MEWUJUDKAN TEMPAT
KERJA YANG SEJAHTERA
• Susun Atur Yang Kemas
• Ruang Kerja Yang Selesa
• Pencahayaan Yg Mencukupi
• Ventilasi Yg Baik
• Bunyi Bising Yg Terkawal
• Peralatan Berfungsi Dan Sesuai
• Peranti Keselamatan Pada Mesin Yg Sesuai
• Penyimpanan Selamat Bagi Bahan Kimia
• Sistem Pengara Yg Berfungsi
• Sistem Pencegah Kebakaran Yg Lengkap Dan Berfungsi
• Tanda-tanda Amaran Bahaya Yang Jelas Dan Cukup
• Tanda-tanda Arahan Keselamatan Yang Jelas Dan
Mencukupi
29. FAKTOR PENYUMBANG
KEMALANGAN
• TINDAKAN PENGURUSAN KESELAMATAN
• Memastikan arahan lengkap
• Memastikan peraturan dikuatkuasa
• Menentukan keselamatan merupakan sebahagian
dari tatacara kerja
• Memastikan hazard yang ada dikawal dengan
baik
• Meningkatkan interaksi antara pihak pengurusan
keselamatan dan kesihatan dng pekerja
• Bekalan kelengkapan atau ppe yang sesuai
30. FAKTOR PENYUMBANG
KEMALANGAN
• KEADAAN FIZIKAL PEKERJA
• TINGKATKAN KECERGASAN
• Kelesuan
• Kurang Daya Pendengaran
• Kurang Daya Penglihatan
• Kurang Kekuatan fizikal
• TINGKATKAN KESIHATAN
• MENGENALPASTI PEKERJA KURANG
UPAYA
• MENGENALPASTI PEKERJA SAKIT
31. • KEADAAN MENTAL PEKERJA
• Peningkatan Kesedaran Kepentingan
Keselamatan dan Kesihatan Pekerja
• Meningkatkan koordinasi
• Meningkat reaksi psiko-motor
• Menanam sikap yang baik
• Meningkatkan daya tumpuan
• Menanam sikap yang baik
• Meningkatkan daya tumpuan
• MEningkatkan emosi stabil
• Jangan mudah panik
• Kawal kemarahan
FAKTOR PENYUMBANG
KEMALANGAN
32. LANGKAH-LANGKAH KAWALAN KESELAMATAN &
KESIHATAN
1. Melakukan HIRA
(Hazard Identification and Risk
Assessment)
• Mengenalpasti Punca-Punca hazard
• Mentafsir Risiko setiap hazard
• Menentu dan menyusun Risiko Hazard
mengikut arasnya samada:
• Risiko Boleh diterima (Risk Acceptable)
• Risk Boleh diterima Bersyarat (Risk acceptable
with control)
• Penolakkan keatas Risk Yang tidak boleh
diterima (Risk not acceptable)
33. b. Melalui Kawalan Berasaskan Hiraki
1. Penghapusan (Elimination) Hapus hazard di tempat atau
proses kerja – eg tidak lagi guna esbestos
2. Penggantian –Gantikan hazard dengan sesuatu yg tidak
atau kurang berisiko – pemotong api
3. Kejuruteraan – pastiakn ciri keselamatan pada
peralatan, mesin atau kelengkapan pekerja eg
pengadang kipas
4. Pentadbiran – pengurusan KKP eg kerja syif untuk
kurangkan pendedahan kepada risk
5. Kelengkapan Atau Pakaian PPE persornal protecttive
Equipment.
b. Kajian Semula (Analisa Berterusan)
1. Pembangunan berubah – kesan risk pun berubah
2. Semakan perlu dirancang meliputi langkah-langkah
keslematan dan kesihatan menerusi kaedah pengaturan
kendiri (self regulation)
3. Penambah baikan secara berperingkat
4. Ref –MS 1722:2003 OSHMSG
LANGKAH-LANGKAH KAWALAN KESELAMATAN &
KESIHATAN
34. MS 1722:2003 OCCUPATIONAL SAFETY &
HEALTH MANAGEMENT SYSTEM GUILDLINE
POLISI
PENGURUSAN
PERANCANGAN &
IMPLEMENTASI
EVALUASI
TINDAKAN
PENAMBAHBAIKAN
36. Pengurusan Risiko Hazard
Kimia
• Bahan Kimia – bahan yang
bersifat
• Beracun
• Merengsa,
• Memeka
• Menghakis
• Karsinogenik
• Mudah Terbakar
• Mudah meletup
Tumpah
Terpercik
Terhidu
Termakan
Tersentuh
MUDARAT
PEKERJA
ORANG LAIN
PERSEKITARAN
37. BAHAN KIMIA
BERBAHAYA
• DLM SENARAI JAD. 1 @ 11 PERATURAN
KKP DAN STANDARD PENDEDAHAN BAHAN
KIMIA BERBAHAYA KEPADA KESIHATAN
200
• TERDAPAT DALAM TAKRIF RACUN
MAKHLUK PEROSAK DIBAWAH AKTA
RACUN MAKHLUK PEROSAK 1974
• DISENARAI DLM JADUAL 1 PERATURAN
KUALITI ALAM SEKELILING (BUANGAN
TERJADUAL) 1989
38. KESAN BAHAN KIMIA
KEPADA KESELAMATAN DAN
KESIHATAN
• KESAN AKUT –
• Kesan jangka pendek lazim berlaku pada dos
yang tinggi dan jangka masa yang pendek eg.
• (corrosive)
• Irritant
• Sensitize
• KESAN KRONIK –
• Toksik kepada sistem pernafasan, hati,
ginjal, reproduktif atau saraf eg. Kegagalan
hati dan paru-paru
• KARSINOGENIK - Barah
39. PENGURUSAN RISIKO
KIMIA
• KENALPASTI BAHAN KIMIA YG ADA
• MEWUJUDKAN SISTEM DAFTAR
KIMIA
• MENDAPATKAN MAKLUMAT
KESELAMATAN
• DARI DAFTAR BAHAN KIMIA
• RISALAH DATA KESELAMATAN KIMIA
(CSDS –CHEMICAL SAFETY DATA SHEET)
• PEMATUHAN PROTOKOL KERJA
SELAMAT
• PENINGKATAN PROGRAM
PENDIDIKAN & LATIHAN
40. PENGURUSAN RISIKO HAZARD
FIZIKAL
• BERKAIT-RAPAT DENGAN TENAGA
• HAZARD ELETRIK
• SUHU KETERLALUAN
• SINARAN
• KEBISINGAN
• MEKANIKAL
• ERGONOMIK
• TEMPAT KERJA BERSELERAK (POOR
HOUSEKEEPING)
41. PENGURUSAN RISIKO HAZARD
ELETRIK
• SENTUHAN – RENJATAN
ELETRIK, TERBAKAR DAN
KEBAKARAN
• PENDAWAIAN DAN
PERALATAN ELETRIK
ROSAK
• BAHAN ATAU DAWAI
ELETRIK -MUDAH
TERBAKAR ATAU MELETUP
• TROMA
42. PENCEGAHAN HAZARD
ELETRIK
• PEMILIHAN ALAT ELETRIK
BERSESUAIAN DAN SELAMAT
• PENGGUNAAN PERALATAN
TAMBAHAN BAGI MENINGKATKAN
KESELAMATAN SISTEM ELETRIK
• PENYELENGGARAAN BERKALA
• LATIHAN
• PEMATUHAN PROTOKOL KERJA
• PENDAWAIAN DAN PENTAULIAHAN
43. PENGURUSAN RISIKO SUHU
TINGGI
• RUAM PANAS @ PRICKLY HEAT Berlaku akibat
kelenjar peluh tersumbat
• HEAT CRAMP –Kekejangan otot akibat haba-Biasanya
pada tangan,kaki dan bahagian perut berlaku selepas
kuat berpeluh dan kurang minum air
• Heat Syncope – pengsan secara tiba-tiba akibat
tekanan darah yg terlalu rendah. Selepas kerja berat
secara berterusan, Kulit dingin dan melekit-denyutan
nadi jadi lemah.
• Heat Exhaustion – Kepenatan, pening, kulit melekit
(clammy),kuat berpeluh,hilang selera makan, loya dan
sakit pada bah.perut- akibat kehilangan banyak air
kerana aktiviti fizikal + suhu yang tinggi.
• Heat Stroke – Badan tak upaya menyejuk dengan
sendiri-akibatnya suhu badan makin meningka t- nadi
berdenyut cepat – hilang tumpuan kebingungan,
tekanan darah mula menurun – tidak sedar-koma
44. Pengurusan Risiko Suhu
Tinggi
• Latihan serta Pematuhan protokol
kerja selamat
• Penjadualan waktu kerja
• Biasakan diri secara beransur-ansur
• Minum air dengan lebih kerap
• Alat Pendingin haba
• Kurang pendedahan – melalui kerja
syif
• Ada tempat berteduh atau dingin
antara waktu kerja.-berehat
sementara
• Kurang minuman berkafeein atau
berakohol.
• Pakaian yang cerah atau putih
45. RISIKO SUHU RENDAH
• KESAN – Frostbite – Kristal ais
terbentuk dalam sel dan tisu
badan mengakibatkan aliran darah
terganggu
• Hypothermia – Suhu badan turun
kurang dari 35*C
• Kecederaan Kepada Mata – mata
boleh menjadi buta akibat
pembekuan konia
46. Pencegahan Risiko Suhu
Rendah
• Mendapatkan latihan dan
pematuhan semua protokol kerja
selamat berkaiatan dengan
persekitaran suhu rendah
keterlaluan
• Tempat Rihat yang lebih panas
dng kerap
• Pembekalan pakaian yang boleh
menghalang kesejukan.
• Bekalan Makanan panas
47. PENGURUSAN RISIKO
SINARAN
• TERBAHAGI KEPADA DUA KATEGORI
• ION
• TIDAK ION
• KEDUA-DUA MEMUDARATKAN
KEPADA KESIHATAN
• KAWALAN UNDANG-UNDANG
• AKTA PERLESENAN TENAGA ATOM 1984
• LEMBAGA PERLESENAN TENAGA ATOM
48. KESAN RISIKO ION
• PENDEDAHAN AKUT – Boleh
menyebabkan kelecuran sinaran
dan maut
• PENDEDAHAN KRONIK –
• Kesan Somatik- eg.Barah, Kecacatan
janin
• Kesan Genetik – Kesan kepada
keturunan atau baka
49. Pencegahan Risiko Sinaran
• Latihan & Protokol Kerja
• Prisai mengikut sinaran
• Zarah Alfa – tidak perlu perisai cukup hanya PPE
• Zarah Beta – boleh dihalang dengan perspek atau
aluminium -6mm
• Sinar Gama (Y) dan (X) prisai plumbum
• Masa –pendek kan masa dedahan radiasi
• Jarak –jauhkan diri dari punca sinaran untuk
kurangkan dos
• Pengkelasan Zon kerja beradiasi dan dilebelkan
• Pekerja Wanita Hamil – pindahkan kabahagian
tiada sinaran ion atau radionuklid
50. PENGURUSAN HAZARD
MEKANIKAL
• Hazard makanikal melibatkan dedahan
anggota badan pekerja kepada
bahagian mesin dan jentera yang
bergerak.
• Contoh:
• Hempapan
• Himpitan
• Terpotong
• Tikaman
• Tusukan
• Perundangan – Akta Kilang Dan Jentera
1967 dan peraturan-peraturan yang
berkaiatan dengannya
51. Kesan Risiko Hazard
Mekanika
• Cedera Ringan
• Calar
• Terseliuh
• Luka
• Cedera Parah
• Kecacatan
• Hilang Anggota
• Maut
52. Pencegahan Risiko Hazard
Mekanika
• Latihan & Pematuhan protokol kerja
selamat - pengendalian dan
penyelengaraan
• Bekalan dan Pemasangan Mesin &
Peralatan mematuhi piawai dan
undang/peraturan yang ditetapkan.
• Penyelengaraan berkala mesin dan
jentera agar sentiasa selamat dan
bebas dari risiko hazard mekanika.
• Memastikan setiap operator mesin dan
jentera mempunyai tauliah spt
ditetapkan oleh undang-undang eg
(boiler dan crane operator)
53. PENGURUSAN RISIKO HAZARD
KEKEMASAN (HOISEKEEPING) TEMPAT
KERJA
• STRUKTUR BANGGUNAN SPT
LANTAI, TANGGA-
LINCIN,BERLUBANG,REPUT,RETA
K DLL
• KEKEMASAN – PERABUT DAN
PERALATAN YANG BERSEPAH
• AKTA BERKAITAN- AKTA KILANG
DAN JENTERA 1967 DAN
PERATURAN.
• AKTA OSHA 1994
54. KESAN RISIKO HAZARD
KEKEMASAN
• CEDERA RINGAN
• TERGELINCIR
• TERJATUH
• TERSELIUH
• TERTUSUK BENDA TAJAM
• CEDERA PARAH
• PATAH TULANG
• KECACATAN KEKAL - BUTA
• LUKA PARAH
• KEGUGURAN – IBU HAMIL
• MAUT
55. PENCEGAHAN RISIKO HAZARD
KEKEMASAN
• AMALAN KEKEMASAN YANG BAIK
SETIAP MASA (HOUSEKEEPING)
• PEMERIKSAAN BERKALA BAGI
KEPASTIAN KEKEMASAN DI TEMPAT
KERJA – audit hwp
• MENGAMALKAN PERINSIP (5S)
Seiri,Seito,Seisi,Sekatsu Dan
Shtsuke. Semak, susun, sapu/cuci,
standard dan disiplin.
56. PENGURUSAN RISIKO
HAZARD BUNYI BISING
• Bunyi Bising adalah hazard
fizikal boleh mengakibatkan
gangguan pendengaran.
• Pendedahan Kepada bunyi
yang melebihi aras 85 dB
(A) untuk tempoh 8 jam
memerlukan tindakan
kawalan pendengaran
• Akta Berkaitan :Peraturan
Kilang dan Jentera
(Pendedahan Bunyi Bising)
1989
57. KESAN RISIKO HAZARD
BUNYI BISING
• BISING ADALAH BUNYI YANG TIDAK
DIPERLUKAN,TIDAK DISUKAI
• MENGGANGGU KOMUNIKASI-SILAP
FAHAM-SILAP PEMATUHAN ARAHAN
• KEHILANGAN PENDENGARAN
KEKAL
• KEHILANGAN TUMPUAN
• BOLEH MENGKABULI
PENDENGARAN AMARAN ARAHAN
TERTENTU DARI PENGERA
AUTOMASI
58. PENCEGAHAN RISIKO
HAZARD BUNYI BISING
• LATIHAN
• PEMATUHAN PEROTOKOL
• PROGRAM PEMULIHAN
PENDENGARAN (Hearing
Conservation Programme)
• PEMAKAIAN KELENGKAPAN DAN
PPE YANG DIBEKALKAN
• PENYELENGARAAN KELENGKAPAN
DAN PERALATAN
59. PENGURUSAN RISIKO
HAZARD BIOLOGI
• HAZARD BIOLOGI BERPUNCA
DARIPADA ORGANISMA
TERMASUKLAH MICROORGANISMA
EG. (Hepatitis B dan C, HIV) (Haiwan –
Ular, tikus,) Serangga Nyamuk, Lalat)
dan tumbuhan eg pokok rengasi yang
boleh menyebabkan kemudaratan
kesihatan manusia
60. PENGURUSAN RISIKO
HAZARD BIOLOGI
• HAZARD BIOLOGI- Pekerja
pengendali hazard biologi seperti
spesimen darah atau bendalir
tubuh adalah berisiko tinggi .
• Pekerja yang mengendalikan
haiwan dan sisa haiwan juga turut
terdedah kepada risiko hazard
biologi – eg virus nipah & Bird flue
61. CARA PENDEDAHAN HAZARD BIOLOGI
MIKROORGANISMA
• Serapan: Agen biologi masuk melalui
kulit tubuh spt luka atau salaput
mukosa
• Tusukan: Agen masuk melalui media
tajam spt tercucuk jarum tercemar
atau paku karat
• Termakan: Agen hazard biologi masuk
melalui mulut spt ketika merokok,
makan atau minum atau bercumbuan
• Terhidu atau Tersedut Erosol: Agen
biologikal terampai di udara masuk
melalui sistem pernafasan spt virus
selsema atau TB
62. Kesan Risiko Hazard
Biologikal
• Bergantung kapada Jenis Biohazard
• Mangsa boleh dijangkiti penyakit
• Kecederaan
• Maut
• Wabak seluruh negara
• Moral Negara & industri di persada
antara bangsa eg.Virus Nipah, Kolera,
Dengie
63. Pencegahan Risiko Hazard
Biologikal
• Penyampaian Maklumat bahaya
hazard biologi kepada pekerja
atau penduduk.
• Latihan
• Pematuhi etika dan protokol kerja
• Sentiasa mengamalkan Standard
precaution dalam tugas seharian
• Pelalian bagi pekerja yang
berisiko
64. Pengurusan Risiko
Hazard Trafik
• Sebahagian bidang kerja memerlukan
penggunaan kenderaan bagi tujuan
kelapangan atau pengankutan
barangan.
• Pergerakkan kenderaan seperti trak,
Van, Lori, Motosikal yang tidak
diselengara sebelum penggunaan boleh
mengundang risiko hazard trafik
• Tiada Tauliah dalam pengendalian
kenderaan
• Tahap Kesihatan pemandu tidak di
pantau dengan sepatutnya boleh
menyumbang kepada risiko hazard trafik
65. Kesan Risiko Hazard
Trafik
• Cedera Ringan
• Calar
• Luka
• Terseliuh
• Cedera Parah
• Patah Tulang
• Patah Gigi
• Tusukan Bahan asing
• Kecacatan Kekal
• Maut
• Kerugian kepada Majikan - Pampasan
66. Pencegahan Risiko
Hazard Trafik
• Latihan
• Pematuhan protokol kerja
• Pematuhan segala rahan trafik
• Pemeriksan berkala status
kenderaan
• Pemeriksaan Kesihatan Berkala
Status Pemandu Jabatan atau
Pekerja.
• Rekod Kesalahan lalulintas
pemandu
67. Pengurusan Risiko
Kebakaran
• Ada 4 unsur bagi pembakaran:
• Oksijen
• Bahan Bakar eg.Minyak, Gas
• Haba – panas
• Tindakbalas berantai (Chain reaction)
• Bagi mencegah kebakaran ke-Empat unsur ini
perlu di pisahkan- kecuali oksijen yang
berada di serata tempat.
• 3 katagori bahan bakar
• Flammable – Mudah Terbakar
• Combustible – Terbakar bila terkena sumber haba
• Explosive - Mudah meletup
• Akta berkaitan – Peraturan-peraturan
Keselamatan dan Kesihatan Pekerjaan dan
Akta BOMBA 1988
68. Kesan Risiko Kebakaran
• Kecederaan
• Kematian
• Kemusnahan Harta Benda
• Kemusnahan Dokumen, Rekod
dan Data
• Am nya menjejaskan
perkhidmatan
69. Pencegahan Risiko Hazard
Kebakaran Di Tempat Kerja
• Pematuhan segala arahan
pencegahan kebakaran
• Jauhkan bahan mudah terbakar
dari punca api eg. Mancis, pemetik
api atau haba.
• Bersihkan tumpahan bahan mudah
terbakar dengan segera.
• Pastikan bekas bahan-bahan mudah
terbakar di lebel dengan jelas.
• Simpan bahan-bahan mudah
terbakar di kawasan yang
mempunyai pengudaraan yang baik
• Tidak merokok semasa berada di
kawasan yang mempunyai bahan-
bahan mudah terbakar
• ADA KAN ALAT PEMADAM API