Digitalt förändringsarbete: Market Research and Insight Summit 15 april 2015
1. Market Research & Insight Summit
Kajsa Hartig
Nordiska museet
Stockholm, 15 april 2015
Digitalt förändringsarbete
– från grindvakt till delaktighet
Main gate Kew Gardens, 1880s. Flickr. Public Domain.
14. Ökad dialog och
delaktighet
Publiken berikar kommunikationen
med fler perspektiv och kunskap
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
19. Fler besökare vid
evenemang
Direkt respons på kampanjer och
enskilda inlägg
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
20. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet, CC-BY-NC
21. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Foto: Tom Page, Flickr, CC-BY-SA
Mäta framgång
i sociala medier
Mäta för att bli bättre
22. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Vision Verklighet
23. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Å ena sidan…
24. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Antal följare
Räckvidd
Klick, gilla,
kommentarer
25. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Å andra sidan…
26. Målen
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
(Kräver kompletterande
mätmetoder)
27. • Kompetensutveckling
• Förbättra interna processer
och strukturer
• Förmedling av kulturhistoria
• Dialog och delaktighet
• Marknadsföring
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
28. Antal som använder kanalerna
Antal som genomgått utbildning
Mängd innehåll som publiceras
av andra delar av
organisationen
Andel personal med rätt verktyg
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
29. Mängd publicerat innehåll
Trafik från SoMe till webbplats,
bloggar m.m.
Nivå på dialog/delaktighet i
kanalerna
Antal sålda biljetter
Med mera…
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
30. Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Foto: Da Sal, Flickr, CC-BY
31. Det tar tid
Viktigt veta vilka mätningar
som ger bäst nytta
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
32. Så går vi vidare
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
34. 1. Löpande översyn av strategin
2. Mer och bättre innehåll
3. Fler som arbetar i kanalerna
4. Utveckling av mätmetoder
5. Förbättrad analys
6. Snabb respons på analys
Digitalt förändringsarbete – från grindvakt till delaktighet, 2015-04-15, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Inför konferensen funderade jag på en vinkel på min presentation och jag reflekterade över konferensens rubrik, Makt, sociala medier och kommunikation. Makt är ett ganska starkt ord. Och jag tror att det kan vara bra att reflektera lite över på vilket sätt sociala medier ger makt, eller inte.
Jag ska specifikt prata om sociala medier och affärsnytta. Jag är vill jag påpeka inte marknadsförare utan arbetar med digital utveckling. Min bakgrund är inom kulturarvseektorn, men jag har arbetat med digitala projekt i tjugo år.
Jag har arbetat med Nordiska museets sociala medier mer eller mindre i fem år. Vi arbetar i huvudsak i tre huvudkanaler, men publicerar i sex-sju kanaler totalt. Huvudkanalerna är Twitter, Facebook och Instagram.
Tillsammans utgör kanalerna en hel palett av tjänster som vi använder. Och när vi definierar paletten, eller ekosystemet av kanaler, vill vi också inkludera icke digitala kanaler. En viktig utmaning är här att försöka se hur de kan samverka för att förstärka ett budskap. Nordiska museet har inte flest besökar av Stockholms museer, men vi ligger väldigt bra till vad gäller omnämnanden, vilket vi absolut kan koppla till en regelbunden och bra närvaro i sociala medier. Den slutsatsen drar vi bland annat eftersom många museer inte alls har samma närvaro till exempel på Twitter och Instagram.
Det positiva med sociala medier är som sagt trots allt att fler kan göra sin röst hörd. Det kan vi uppmuntra och möjliggöra på många olika sätt.
Det positiva med sociala medier är som sagt trots allt att fler kan göra sin röst hörd. Det kan vi uppmuntra och möjliggöra på många olika sätt.
Vi kommunicerar med fler röster. Här är min kollega Lena, som tidigare aldrig använt Twitter, men som idag vid ett flertal tillfällen provat att prata direkt med målgrupperna och dela med sig av sin expertis. Med fler som är engagerade i kanalerna går vi från att vara en grindvakt i kommunikationsarbetet till att skapa delaktighet.
Ett annat viktigt mål är att öka kontakten kollegor emellan, att nyttja möjligheten till kunskapsutbyte museer och sektorer emellan, person till person. Det här är en gammal graf över mina egna kontakter på LinkedIn, men det skulle lika gärna kunna visa mitt kontaktnät på Twitter. Mina arbetskamrater finns på Nordiska museet men jag har en virtuell museicommunity att stödja mig på i mitt dagliga arbete.
Vi får till exempel fler besökare vid evenemang som direkt respons på kampanjer och enskilda inlägg.
Genom insatser i sociala medier kan vi snabbt nå fler som kan lockas att komma till våra evenemang. Här har vi stickcafé som är ett av de mest populära evenemangen på Nordiska museet. Vi kan genom att lyssna i sociala medier veta i realtid hur besökarna upplever stickcaféet och vi kan fånga upp före och efter vilka som gärna tipsar sina egnanätverk om stickcaféerna. Resultatet påverkar givetvis utformningen av kommande stickcaféer.
Att mäta insatserna i sociala medier har varit självklart från början. Siffrorna blir en bekräftelse på att vi gör rätt eller fler och de ger vägledning för kommande insatser. Siffrorna är också väldigt konkret en uppmuntran till alla som bidrar i kanalerna, en direkt feedback och belöning, eller förstås ibland en signal på att vi måste ändra taktik.
När det gäller mätningar i sociala medier har vi en vision som ligger i linje med museets strategi för nya medier. Men verkligheten motsvarar ju inte alltid den ideala situationen. Att mäta tar tid och kräver resurser. I vår resa i sociala medier har vi arbetat ganska länge med att försöka hitta en balans i insatserna, och det är något vi omvärderar löpande.
Det vi behöver göra är att å ena sidan väga enkla grundläggande insatser.
Som antal följare i kanalerna, räckvidd och engagemang i form av klick, gilla och kommentarer.
Med å andra sidan mer avancerade och tidskrävande mätningar.
Museet har kommit i den fas i digitala utvecklingen där vi måste knyta aktiviteterna närmare de övergripande målen. Inledningsvis är arbetet i sociala medier alltid en utvekclingsfas, att lära känna kanalerna och publiken, att testa. Nu är vi förbi den fasen och måste ständigt titta tillbaka till våra mål, dvs: Kompetensutveckling, Förbättra interna processer och strukturer, Förmedling av kulturhistoria, Dialog och delaktighet, Marknadsföring. För kopplar vi konkret insatserna i sociala medier till målen i museets strategi för nya medier krävs kompletterande mätmetoder.
Kompetensutveckling: Fler använder kanalerna, fler har sociala medier inskrivet i sin arbetsbeskrivning, fler har utbildats. Förbättrade arbetsprocesser: Fler bidrar med innehåll och innehållsproduktionen sker genomen bra process, personalen som är aktiv i kanalerna får rätt verktyg till exempel fungerande mobiltelefoner.
Förmedling av kulturhistoria: Ökad mängd publicerat innehåll och ett ökat engagemang med kunskapsinnehållet, ökad trafik från sociala medier till kunskapsinnehåll på bloggar och webbplats. Vi behöver mäta återanvändning av kunskapsinnehållet till exempel fria bilder i samlingarna, öka dialog och delaktighet, till exempel engagemang kring kampanjer. Vi behöver mäta varumärkeskännedom genom enkäter och intervjuer på webbplatsen och i museet, vi behöver mäta sålda biljetter direkt kopplade till insatser i sociala medier. Med mera med mera.
https://flic.kr/p/iK953J
Maktskiftet, eller förflyttningen av möjligheten att göra sin röst hörd, har inte bara inneburit att vi numera arbetar mer och mer i dialog med publiken. Publiken tar även ett tydligare kliv in i museets verksamhet och bidrar aktivt till att beskriva vår samtid och därmed också skriva historia.
Sociala medier är ett viktigt redskap i arbetet för att få organisationen mer digital, att få alla med på banan och förstå den digitala verkligheten. I det arbetet är mätningar viktiga för att kunna ge regelbunden feedback till de som deltar aktivt i kampanjer, med innehållsproduktion och de som även deltar online i direkt dialog med publiken.
För Nordiska museet är kunskap om resultatet av arbetet med sociala medier centralt i arbetet med att stärka organisationen, hjälpa oss att fatta nya beslut och dra nya riktlinjer för kommande arbete med digitala verktyg och kanaler.
Vi har en grundläggande strategi för nya medier. Den behöver löpande ses över och fokusera mer specifikt på sociala medier. Vi behöver producera mycket mer innehåll i de digitala kanalerna de kommande åren. Det ställer krav på omprioteringar och kanske också omstruktureringar i organisationen. Vi behöver bli än mer flexibla och snabbare kunna anpassa oss till utvecklingen och till olika målgrupper. Vi behöver fler i organisationensom arbetar i kanalerna för att öka räckvidd, dialog och genomslag. Givetvis behöver vi fortsätta utveckla mätmetoder, och koppla tydligare till strategin. Och till sist utveckla vår analys av de data vi får in.
Avslutningsvis måste jag dela med mig av två bilder som sammanfattar vår strävan i sociala medier. Först ett inlägg som visar att vi fått 352 gilla när vi bytt profilbild. 352 gilla är en bra siffra för oss. Men det är inte den här typen av gilla vi i första hand strävar efter.
Det här inlägget är istället något som ligger i linje med vår strävan efter framgång i sociala medier. Det är ett inlägg som utan sponsring hade en räckvidd på över 200 %. Luciafirande, eller mer specifikt svenska trender och traditioner är ett av Nordiska museets uppdragsområden. I media diskuterades kring lucia i december om pojkar kunde vara lucia eller inte. Här kunde vi kliva in i diskussionerna, med humor, och visa att manliga lucior faktiskt funnits sedan luciafirandets början. Det handlade om timing och relevant innehåll till publiken. Och så vill vi jobba framöver.