4. Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta
nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete. Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och
kreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras
förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen.
Hur, var och när vi lär påverkas också av Internets kraftfullhet. I dag kan vi skönja en allt otydligare gräns mellan formellt lärande och informellt lärande. Lärande sker
överallt och bortom tid och rum. Eleverna möter i dag en komplex mängd information i olika medier vilket ger dem många olika perspektiv på tillvaron.” Sanningen”
har mer än ett svar och problem en mängd olika lösningar. Elevernas sociala kontext har vidgats och förändrats tack vare tekniken. Socialt nätverkande via olika
medier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd. Med hjälp av tekniken kan vi ta in hela
världen i våra liv och möta människor som vi tidigare inte hade möjlighet att möta. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Genom
möten med andra människor utvecklas, formas, utmanas och förändras vi.
Ett gemensamt långsiktigt mål för alla skolformer är att skapa förutsättningar för individens möjligheter till ett livslångt lärande. För att nå dit behöver våra elever
kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig, använda
sig av, och omforma ny kunskap är viktiga strategier.
Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att "Lära att lära" i den dagliga verksamheten. Det kräver att vi organiserar lärandet och
läraktviteter på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar. Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får
en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.
5.
6. LGR 11
Skolan ansvarar för att varje elev:
”Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna
tillit till sin egen förmåga” (Lgr 11 s. 9).
”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort
informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att
tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lgr 11 s.5) .
”Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras
bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna ”(Lgr 11 s.
15).
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda
modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och
lärande” (Långsiktiga målen s.14).
Lgr 11 har n elevsyn som är inkluderande. Det ingår i uppdraget att utgå från att alla kan och vill lära sig.
7. SAMR-modellen
ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM
TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPER
OMDEFINIERING AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS
KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER
REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR
TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN.
TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA
FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCH
ÄNDRING LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV
INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN.
ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN
HAR PÅBÖRJATS.
TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM
ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖR
ERSÄTTNING
PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
8. Bedömning för lärande är entreprenöriell bedömning.
Elever som dagligen möter formativ undervisning har goda förutsättningar att utvecklar de kompetenser som ingår i Skolverkets definition
av entreprenöriellt lärande.
9. En titt på skillnaden mellan
summativ och formativ
bedömning.....
10. Summativ
bedömning
Summativa bedömningar är bedömningar som
sammanfattar elevernas kunskapsnivå i förhållande till ett
kriterium, en norm eller ett statiskt värde (t.ex.poäng).
Oftast har de funktionen som en utvärdering i efterhand.
En summativ bedömning innehåller ingen information om
hur eleven kan utveckla lärandet.
11. Vad är formativ
bedömning?
”En bedömning som görs under pågående
arbetsprocess, dv.s under tiden ett
undervisningsområde pågår.”
Källa:IUP-processen, Skolverket, s.37
12. Tre centrala frågor
Förståelse av VAR eleven befinner sig i sitt lärande.
Förståelse av VAD som är nästa steg i lärprocessen.
Förståelse av HUR man kommer till nästa steg i
lärprocessen.
De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deras
lärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det är
formell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper mig
att styra undervisningen och lärandet under resans gång.
Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man får
och anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
13. Vinster med BFL
Ökad motivation
Lärprocessen synliggörs
Gemensamt språk
Eleverna blir aktiva ägare av sitt lärande!
Verktyg för att styra undervisningen i riktning mot de
långsiktiga målen.
Tidsbesparande
Utvecklingssamtalet kan fokusera på IUP:n.....
14. Vad säger
forskningen?
Elever som blir föremål för BFL kan på 6 månader lära sig en bestämd kunskapsmängd
som det ”normalt” sätt tar 1 år att lära (D. William Does assesment hinder learning, 2006
s. 6A).
John Hattie kom i sin studie ”Visible learning” fram till att formativt förhållningssätt är en
av de viktigaste framgångsfaktorerna i lärprocessen.
BFL ger en dubbelt så stor effekt på lärandet än att minska klasserna med 30 % (D.
William Does assesment hinder learning, 2006).
Lusten för skolan och lärandet ökar både hos elever och lärare (Assesment for learning
Putting it into practice 2003).
15. Framgångsfaktorer i
undervisningen
Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper
i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och
metodiska kompetens.
1 Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig
mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och
erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
2 Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella
behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
3 Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever
vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
4 Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper
blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som
krävs för att involveras och vara med och påverka.
Källa: Skolinspektionen
18. Fem nyckelstrategier
Tydliggöra mål och
Aktivera
kunskapskrav Skapa
aktiviteter
eleven som som
ägare av sin synliggör
egen lärandet
lärprocess
Aktivera Ge
eleverna återkoppling
som som för
lärresurser lärandet
för varandra framåt
19. Hur säkerställer ni på er skola att
mål och kunskapskrav tydliggörs
kontinuerligt under hela
arbetsområdet?
20. Allmänna råd, planering och undervisning
Lärare bör vid planeringen av undervisningen
•
Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och
utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att
utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.
•
Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och
avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper.
•
Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på
deras arbete.
•
Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen
i läroplanens andra del.
•
Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen.
•
Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så
att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.
•
Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
21. Självuppfyllande profetian
”Alla elever kan och vill ”En del elever varken
lära!” kan eller vill lära”
- Bemöter eleverna med samtal,
samspel, överlåter ansvar med en
tilltro, har regelbundet måldialoger
och ger återkoppling som leder - Bemöter eleverna med order,
eleven framåt. Många inslag av regler och kontroll. Många inslag av
formativ bedömning summativ bedömning!
22. Tydliggöra mål och kunskapskrav
Pedagogisk planering
Ord och begreppslista
Måldialog i Todays Meet
Bakvänd måldialog
Elevexempel
Gissa kommentaren
Målbild varje lektion
Temawiki
Det handlar om att eleverna ska ha en rimlig chans att förstå vad som förväntas av dem i skolarbetet. Om man inte vet
vart man ska hur vet man då när man är framme? det handla också om att genom att tydllgöra mål och kunskapskrav
så utrustar vi eleverna med olika strategier kring HUR dessa mål kan nås. Det är ett viktigt steg i arbetet med att lära
sig att lära. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver att vi skapar en målbild som är känd och implementerad hos
alla berörda.
Planeringsdokument: Ett planeringsdokument är ett mycket bra verktyg för att sätta ord på den tänkta kunskapsresan
innan den påbörjas. Själva arbetet med at ta fram ett planeringsdokument blir blir också ett ypperligt tillfälle för
reflektion kring vad vi gör i undervisningen och varför vi gör det. Den är det första steget mot ett integrerat arbete med
tydliga mål och kunskapskrav.
Det är dock viktigt att komma ihåg att planeringsdokumentet i sig sällan tydliggör målen hos eleverna per automatik,
utan det kräver mer än så. Vi behöver jobba med att tydliggöra målen på fler sätt i den dagliga verksamheten.
23. Smarta mål i IUP:n?
Specifika
Mätbara
Angelägna
Realistiska
Tidsbestämda
Ansvar
24. Jag hinner läsa och förstå textremsan på
tv:n när jag ser på film.
VAR i förhållande till målet befinner du dig?
VAD som är nästa steg för att du ska nå
målet?
HUR kan du ta dig till nästa steg?
De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deras
lärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det är
formell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper mig
att styra undervisningen och lärandet under resans gång.
Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man får
och anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
25. Skapa aktiviter som synliggör
lärandet
Lärande samtal: Feta frågor!
Mer basket än pingis!
Konvergens och divergens frågor på
Corkboard
Webbpublicering med Webbstjärnan
Filmskapande
Bildskapande
Animering
Podbean
27. Några hjälpfrågor
Vad menas med att...?
• När behöver du kunna det?
• Hur kan du göra för att lära dig?
• Vem kan du lära dig med?
• Hur kan du visa att du kan?
• När vet du att du verkligen kan?
29. Ge återkoppling som för
lärandet framåt
Innehåller information om lärandet
Minute by minute, day by day!
Kan ges i korta, mellan och långa
cykler.
Unikum, lärbloggen
Webbpublicering
Google Drive
Kommentarsfunktioner....
30.
31. All återkoppling är
inte positiv!
Lärarledd struktur och handledning behövs. Se upp för
bristfokuseringen!
Superviktigt med bra frågeställningar som handlar om målen
och vägen dit.
Återkoppling till mål, kriterier och förmågor i den dagliga
informella feedbacken viktigt! Ordlista, målbild och matris
underlättar.
Eleverna behöver få träna ofta! Det är inte så lätt!
32. Aktivera eleverna som
lärresurser för varandra
Kollaborera i wiki eller blogg!
Använd samarbetsytor på nätet
Google docs
Skype education
IUP-partner
Kamratrespons
Dela dokument
Voicethread
Bygg en temawiki
Speed dating i chatten
How to filmer: elev till elev
Låt elever producera digitalt lärmaterial
åt varandra
33. Aktivera eleven som ägare
av sitt get lärande
Regelbunden reflektion och analys
kring det egna lärandet
Videologga!
Självskattning via Exit Ticket
Lärbloggen i Unikum
Naturlig pedagogisk dokumentering med
hjälp av digitala resurser: film, bilder,
ljudinspelningar, texter
38. En bedömningspolicy ska
Utgå ifrån Skollagen, Lgr 11 och AR.
Tydliggöra rutinerna för hur skolan arbetar med.
Synliggöra skolans bedömningskultur
Ge lärare stöd i det dagliga arbetet med bedömning.
39. Se upp för quickfix och
snabba lösningar!
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/01/skolverket-
sagar-oversattning-laroplanen
40. Fastna inte i LPP
och matristräsket!
Det är hur ni använder era LPP:er/
pedagogiska planeringar och matriser
som gör skillnad!
41. Diskutera!
Hur bör en genomtänkt bedömningspolicy
se ut? Vilka rutiner bör finnas på skolan
för:
Tydliggörande av mål och kunskapskrav
Återkoppling och resultatkommunikation med elever
och vårdnadshavare.
Sambedömning
Pedagogisk dokumentering
