On Swedish-German translation culture during the eighteenth century

1. Translation
”I den svenska och tyska litteraturens mittpunkt”:
Svenska Pommerns roll som litterär omslagsplats mellan Sverige och Tyskland
under 1700- 1800-talet
Andreas Önnerfors, Göteborgs universitet
andreas.onnerfors@gu.se
Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund 2003

2. Svenska Pommern:
del av det svenska väldet 1648-1815

3. Svenska Pommern och Wismar 1648-1815(1903)

4. Svenska Pommern:
del av det svenska väldet efter Westfaliska Freden 1648
Dubbel politisk förbindelse: det
Tyska Rikets territorium och
svensk provins
Inträdesbiljett till kontinental
maktpolitik
Låst i en pågående konflikt
mellan korporativ representation
och territorialfurste (svenska
kronan i personalunion)
Ständig tolkning av statsrättslig
belägenhet och den högsta
domstolens situation (Tribunalen
i Wismar)
Staden Stralsunds vapensköld som förenar
svensk och pommersk heraldik

5. Mobilitet och migration
De ekonomiska och politiska
förbindelserna skapade familjeband
över Östersjön samt migration i alla
samhällsgrupper av olika skäl:
Adel (godsägande)
Handelsmän, sjökaptener,
skeppsklarerare (maritim handel)
Officerare/soldater (säkerhet)
Civilanställda (statlig byråkrati)
Akademiker / studenter (högre
utbildning)
hantverkare (specialiserad
arbetskraft)
Säsongsrbetare/bönder
(ospecialiserad arbetskraft)Jakob Wallenius (1761-1817)

6. Kommunikationer och resenärer
Stockholm-
Greifswald (Wieck):
21 dagars sjöresa
Ystad-Stralsund:
≈ 24 timmar
Stockholm-Ystad:
10 dagar på land

7. Rekonstruktion av den svenska postjakten ”Hjorten”

8. Regler för konvertering av
lågtyska (Platt) till svenska
Anders Celsius, 1732

9. Den språkliga situationen
Medeltiden, tidig modern epok: Latin och lågtyska (August
Strindberg: “Svenska är lågtyska i tolv dialekter”). Tyska
minoriteter i Sverige (Stockholm, Malmö, Göteborg)
Direkta (militära, politiska, ekonomiska) möten efter
1632/1648
1690s: den första periodiska tidskriften utkommer, en ökande
trend fram till 1800-talet
1690s: Svenska lantmätare i provinsen (direkt
kommunikation)
Svenska som kommandospråk i Stralsunds garnison
1700 Latinsk-svensk-tysk ordbok
1703 Svensk-tysk reseguide och parlör
Fler ordboks-/grammatikprojekt: 1738, 1746, 1749, 1751, 1780-
90s (flera upplagor in på 1800-talet)
=> Passiv och aktiv tvåspråkighet uppmuntras (underlättas
språktekniskt, praktiseras på daglig bas)

10. Två typer av periodisk press:
dagsaktuell nyhetsförmedling och lärd tidskrift

11. Presskultur och bokmarknad
Svenska ämnen
behandlas av den
periodiska pressen
Böcker publicerade i
Pommern/Tyskland
översätts till svenska och
vice versa
Svenska Pommern
utvecklas som en aktiv
nod i svensk-tyska
kulturella utbyten
Exempel på tvåspråkighet och
kommunikation av svensk
vetenskap för en tysk läspublik

12. Bokimport till Sverige och översättningar
Översättare med pommerska rötter blir verksamma i Stockholm (Tyska kyrkan är
central): Lütkemann, Erichson, Lüdecke, Hachenburg, Lappe och Nernst, Klein
Den centrala rollen för bok- och översättningsprojekt i Stockholm spelas av
Gjörwell, han är spindeln i nätet
I Wismar: bröderna Gröning
I Greifswald: (Nettelbladt), Dähnert, Benzelstierna, Möller, Wallenius, Rühs, Arndt,
Schildener, Hagemeister, Weigel, Kölpin och Rudolphi
I Stralsund: bröderna Groskurd, far och son Thomas
På Rügen: Kosegarten, Gerken
Uno Willers (1945) gör en koppling mellan den pommerska spannmålshandeln och
bokimporten till Sverige
Mellan 1798 och 1806 betingade bokimporten hela 145 700 riksdaler, den
pommerska andelen därav motsvarade 1/3!
Willers hävdar att romantiken nådde Sverige via Svenska Pommern
Jag har i min forskning spårat två utgivningsprojekt som har kanaliserats via
Svenska Pommern, i båda riktningar. Dessa går att kartlägga i detalj:
Jakob Wallenius översättning av Salomos Vishet (1786) och översättningen av Carl Peter
Thunbergs Resa (1788-1794). Svårt med genrebegreppet ”(världs)litteratur”, men
båda projekten ger en mycket bra bild av översättnings- och
utgivningsverksamheten.

13. Trans-kulturella regioners konstitutiva drag
1) Omedelbar överföring. Nyheter, recensioner, akademiska, juridiska och
litterära verk överförs från den ena kulturen till den andra vilket
förutsätter snabba och effektiva resurser för översättning och vilket
skapar en atmosfär av interrelation. Överföringens hastighet är beroende
på transportens fysiska organisation (till exempel postväsende,
kommunikationer)
2) Kontrastiva resonemang. En permanent pågående kontrastering mellan
de båda involverade kulturerna konstrueras. Kontrastiva resonemang
återfinns i alla former av text: juridiska, geografiska, poetiska.
3) Samexistens som motiv. På grund av kulturernas nära relation I trans-
kulturella regioner är organisationen av samexistensen inte endast en
politisk eller ekonomisk uppgift, men framträder som ett relevant motiv I
textkällor (bildliga uttryck och performance) av olika slag.
4) Författare och läspublik med ömsesidig kulturell kompetens. På grund av
den trans-kulturella belägenheten, utvecklar författare och läspublik en
multipel kulturell kompetens som skapade möjligheten
=> Dessa drag främjar, underhåller och förstärker utvecklingen av
översättningskultur och kulturell överföring

14. Kongl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar
Kvartalspublikation från och med 1739
Översattes med avsevärd försening (10 år) i Leipzig/Göttingen
(A.G. Kästner, F.H. Link)
Recenserades in Greifswald nästan omedelbart efter publikation (J.C. Dähnert,
J.G.P. Möller, F. Rühs)

15. Översättningar som verktyg i
vetenskaplig kommunikation
Spänning mellan
“folkspråklig” (vernakulär) applikation
<=>
universell räckvidd
Exempel: Vetenskapsakademiens Handlingar
Inkluderande 1) nationell spridning 2) “folkupplysning”
(kunskapsspridning, “tredje uppgiften”)
Exkluderande: språkkompetens begränsar tillgång till ny kunskap
⇒ Potentiellt strukturellt probpem för svenskspråkig
forskning/forskning publicerad på mindre europeiska språk
⇒ Spridningen kan endast säkerställas genom översättning
Privilegierad position: språkkompetens och översättning som
nödvändighet/översättare som den kulturella överföringens
dörrvakter

16. Carl Peter Thunberg (1743-1828):
Tyska översättningen av Resa uti Europa, Africa, Asia (1788-1794)
(1) Författare i Uppsala
(2) Översättare: Christian Heinrich Groskurd (1747-1806) i
Stralsund
(3) Tryckare/förläggare: Johann Carl Phillip Spener (1749-
1827) i Berlin
Översättningen genomfördes I ett triangulärt samarbete
mellan författare, översättare och förläggare
Significant features:

17. Carl Peter Thunberg (1743-1828):
Tyska översättningen av Resa uti Europa, Africa, Asia (1788-1794)
(1) Verkningshistoria: översättningen påverkade flera generationer
av forskare/resenärer (i en filtrerad och ändrad version och som
översättningar i andra/tredje led)
(2) Översättningar produceras inte i ett kulturellt vakuum; den
specifika kulturella omgivningen främjade den svenska
vetenskapens spridning (översättning/översättare och kontext)
(3) Produktionen av översättningar är placerade inom ett ramverk
av en kraftigt konkurrensutsatt och sofistikerad bokmarknad
(översättningen som vara)
Övergripande slutsats: Exemplet Svenska Pommern visar att
översättningens kulturhistoria i sig spränger ramarna för ett
nationellt inriktat fokus, den ”metodiska nationalismen” måste
överges till förmån för den ”sammanflätade historien”.

18. Publikationer om översättningar
”Unlocking translations as tools of scientific communication: the case of Thunberg’s ’Travels’ in
German” i Lychnos 2016, s.
”Un carrefour de traductions au XVIIIe siècle: la Poméranie suèdoise” [A Crossroad of
Translations in the Eighteenth Century: Swedish Pomerania], i Beaurepaire, Pierre-Yves
(utg.), La communication en Europe. De l’age classique au siècle des Lumières, Paris: Belin,
2014, s. 129-136
”Translating Discourses of Enlightenment – Trans-cultural Language Skills and Cross-references
between Swedish and German Educated Journals in the 18th
century” i Stockhorst, Stefanie
(utg.), Cultural transfer through translation: the circulation of Enlightened thought in Europe
by means of translation, Amsterdam/New York: Rodopi 2010, s. 209-229
”Die Nutzbarmachung der Natur als Thema der schwedischen aufgeklärten Presse“ [The utility of
nature as a topic in Swedish Enlightenment press], i Popplow, Marcus (utg.), Landschaften
agrarisch-ökonomischen Wissens. Strategien innovativer Ressourcennutzung in Zeitschriften
und Sozietäten des 18. Jahrhunderts, Münster/New York: Waxmann 2010, s. 323-334
”The Idea and the Text – a Note on transcultural Historical Text Analysis” i Ohlson/Zilmer (utg.),
Perspectives on Text and Context, Nordistica Tartuensia 8, Tartu 2003, s. 145-157
Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund: Ugglan, 2003

19. Tack!
Germania och Svea i
harmoni, titelblad för en
ordbok utgiven 1750