Teknisk kurs i datorer och internet för webannonssäljare 2004.

1. Så funkar det... Teknik i Media BITS Peter Antman 2004

3. Teknik i Media BITS

4. Chief Systems Architect

5. Utvecklat internetapplikationer sedan '95

6. Jobbat bl.a med Hemnet, DN.Bostad, DN.jobb, direkt.sydsvenskan.se

7. Vad går det här ut på? Vad betyder alla dessa ord som IT-folk älskar att slänga sig med? Namngivning: ett sätt att tämja komplexitet.

9. Akronymer, tre (eller flerställiga) förkortningar: TCP,HTML,FTP, beskriver ofta saker med ord.

10. Unikt IT-mässiga ord. Finns några sådana.

11. Vad går det här ut på? Här skall vi sätta dessa i ett sammanhang. Både överblick (hur hänger ritningen ihop) ..och inblick (varför hänger den ihop som den gör).

12. Vad går det här ut på? Så funkar det... att börja med det vardagliga och kända och ta sig till det okända som är förutsättningen för att det kända funkar. Låt oss börja med något väldigt bekant (som ändå under huven är tämligen komplext).

13. Så funkar det...att ordbehandla? Den här bilden känner alla igen.

14. Så funkar det...att ordbehandla?

15. Så funkar det...att ordbehandla? Men vad är förutsättningen för att allt detta skall funka? En dator, tänker ni förstås. Och det är ju helt rätt

17. varför funkar den?

18. Så funkar det...att ordbehandla? Det här blir så lätt abstrakt.

19. Så funkar det...att ordbehandla? I just själva arbetet med ordbehandlingen har man normal inte ens någon direkt relation med just datorn. För hur gör man egentligen när man "ordbehandlar". Vi har de fysiska, påtagliga sakerna.

20. Så funkar det...att ordbehandla?

22. Skriver på tangenbordet

23. Rör på/navigerar med musen.

24. Så funkar det...att ordbehandla? Och så det vi inte kan ta på: Själva ordbehandlingsprogrammet.

25. Så funkar det...att ordbehandla? Och här kommer en av de mest grundläggande termerna (och synsätten inom IT): gränssnitt

27. Jmf eng. interface: inter - mellan - face - ansikte.

28. Gränsen där ett möte sker.

29. Så funkar det...att ordbehandla? Gränssnitt It, datorer, programmvara, kommunikation. Allt detta är oyggligt komplext.

31. En gräns som bara ger tillgång till ett snitt av allt det som finns under och bortom det man gör.

32. Som är förutsättningen för det man gör, men som man inte behöver känna till för att utföra det.

33. Så funkar det...att ordbehandla?

35. tangentbord

36. mus

38. Så funkar det...att ordbehandla? Men dessa snitt är ju vägen in till något bakom. Vad ligger där? Här kommer vi till ett annat fundamentalt begrepp: Lager

39. Så funkar det...att ordbehandla? Lager Bakom det synlig, bakom det vi använder för att få något utfört, ligger något annat, ett annat lager.

40. Så funkar det...att ordbehandla? Lager GUI Skärm Dator

41. Så funkar det...att ordbehandla? Vi jobbar fortfarande med abstraktioner.

42. Så funkar det...att ordbehandla? Mellan varje lager finns ett gränssnitt.

43. Så funkar det...att ordbehandla? På samma sätt som vi måste hamra på tangenterna för att föra in text i vårt ordbehandlingdokument, måste tangentbordet ha någon form av anslutning till datorn: ett tangentbordsuttag.

44. Så funkar det...att ordbehandla? Men det räcker inte med att bara ha ett uttag.Och här kommer vårt tredje fundamentala begrepp: för att kommunicera genom/via gränssnittet måste vi också ha ett protokoll

45. Så funkar det...att ordbehandla? Protokoll Räcker att förstå vardagsbetydelsen.

47. Avdelning inom utrikesdepartementet.

49. Så funkar det...att ordbehandla? Protokoll konventioner för hur man umgås/kommunicerar.

52. serieport för t.ex modem

53. parallellport för skrivare

54. SCSII eller IDE för hårddiskar, CD.spelare eller skanners.

55. Nätverksport

56. mm.

58. GUI

59. Device

60. Så funkar det...att ordbehandla? Om de fysiska delarna är vårt gränssnitt för att förmedla något till datorn (och för den att förmedla något till oss), så är det vi ser på skärmen också ett gränssnitt, men för att interagera med det program som gör det möjligt för oss att skriva ett dokument). Går vi således vidare ner i lagren hittar vi en fysisk dator och ett ickefysiskt program.

61. Så funkar det...att ordbehandla? Skärm Dator Gränssnitt Protokoll

62. Så funkar det...att ordbehandla Låt oss börja med datorn. Vad är egentligen en dator?

63. Så funkar det...att ordbehandla En dator är en programmerbar räknemaskin.

64. Så funkar det...att ordbehandla

65. Så funkar det...att ordbehandla

66. Så funkar det...att ordbehandla

67. Så funkar det...att ordbehandla

68. Så funkar det...att ordbehandla

69. Så funkar det...att ordbehandla En dator hanteras således i grunden enbart siffror.

70. Så funkar det...att ordbehandla Sent 30-tal, tidigt 40-tal kom man på att inte bara tal kunde representeras med siffror, också instruktioner för vad man ville göra med siffrorna (programmering) kunde representeras som siffror.

71. Så funkar det...att ordbehandla Alltså: både den data man skulle bearbeta och de instruktioner för hur data skulle bearbetas kunde utryckas som siffror.

73. Comput(e)(beräkna)or

75. svart/vitt

76. gott/ont. Redan med mekanik (reläer) är detta lätt att realisera.

77. Så funkar det...att ordbehandla

78. Så funkar det...att ordbehandla Binärt 1679 beskrev matematikeren Gottfried Wilhelm von Leibniz hur det är möjligt att representera alla tal med bara symbolerna 0 och 1 (av och på)

79. Så funkar det...att ordbehandla Enkelt går det ut på detta: Låt något vara av eller på (0 eller 1). Varje sådan "sak" kan representera två tillstånd. 0=0 1=1

80. Så funkar det...att ordbehandla För varje "sak" man lägger till ökar antalet tillstånd som kan representeras. Låt två saker vara av eller på 2x2: 00=0 01=1 10=2 11=3

81. Så funkar det...att ordbehandla Redan när man har 8 saker som kan vara av eller på kan man representera 256 olika tillstånd!

82. Så funkar det...att ordbehandla Det stora genombrottet kom förstås när man kom på en liten elektriskt påverkbar sak som kunde funka som tågväxeln: transistorn

83. Så funkar det...att ordbehandla Transistorn

84. Så funkar det...att ordbehandla Analogt blir digitalt

85. Så funkar det...att ordbehandla

87. Instruktioner om vad den skall göra kanuttryckas som siffror.

88. Alla siffror kan utryckas med hjälp av tillstånden på/av.

89. Man kan packa massor av sådana tillståndsmojänger på ett litet kort (transistorer på en integrerad krets).

91. Det dokument vi skriver består av siffror.

92. Så funkar det...att ordbehandla Tillbaka till datorn.

93. Så funkar det...att ordbehandla För att kunna ordbehandla måste vi börja med att slå på vår dator. Vi startar denna "svarta låda" (som iofs oftast är grå). Men vad finns innanför?

97. Skicka

98. Lagra

100. Driver

101. Filsystem

102. Så funkar det...att ordbehandla Men med bara dessa saker är datorn inte särskilt användbar. Den kan ju inte göra något av sig själva. Den måste ha instruktioner vad den skall göra.

103. Så funkar det...att ordbehandla Vad är ett program?

104. Så funkar det...att ordbehandla Programvara De instruktioner (uttryckt i siffror) som måste till för att datorn alls skall utföra någoning. Utan det skulle den bara vara ett surrande skal (fläkt!).

105. Så funkar det...att ordbehandla Mjukvara kontra hårvara.

106. Så funkar det...att ordbehandla Programvara är således något som människor tänkt ut och som instruerar datorn vad den skall göra.

107. Så funkar det...att ordbehandla När vi startar datorn måste den utföra något som nästan är magiskt: Den måste starta en programvara utan att använda en programmvara!

108. Så funkar det...att ordbehandla Hur det där går till är djupt och jobbigt, men de flesta kanske har hört talas om BIOS (Basic Input/Output System). Det är en lite inbyggd programvara som ser till att koppla ihop datorns olika delar och att starta nästa viktiga programvara:

109. Så funkar det...att ordbehandla Operativsystemet

110. Så funkar det...att ordbehandla Tjänaren Gränssnittet mellan program och fysisk dator

111. Så funkar det...att ordbehandla Program

113. vi måste kunne hitta i filsystemet,

114. vi behöver kunna läsa det vi finner i filsystemen.

115. Så funkar det...att ordbehandla Låt oss försöka närma oss vår ordbehandling igen.

116. Så funkar det...att ordbehandla Vi måste först starta vårt ordbehandlingsprogram.

117. Så funkar det...att ordbehandla

119. Hur är det skapat?

120. Har någon suttit och fyllt i siffra efter siffra för att skapa det?

121. Så funkar det...att ordbehandla

122. Så funkar det...att ordbehandla Redan tidigt i datorernas historia insåg man att människor inte är gjorda för att tänka i ettor och nollor. Det går att skriva små och enkla saker i sk ren maskinkod, men snabbt blir det alltför komplext.

124. Fortran

125. C

126. C++

127. Java

128. Javascript

129. Så funkar det...att ordbehandla Hårdingarna har ALLTID tyckt att de nyaste högnivåspråket är för veklingar.

130. Så funkar det...att ordbehandla Från Linux bootningsdel bootsect: go: movw $0x4000-12, %di # 0x4000 is an arbitrary value >= # length of bootsect + length of # setup + room for stack; # 12 is disk parm size. movw %ax, %ds # %ax and %es already containINITSEG movw %ax, %ss movw %di, %sp # put stack at INITSEG:0x4000-12.

131. Så funkar det...att ordbehandla Den ordbehandlare vi använder här är skriven i språket C++

132. Så funkar det...att ordbehandla if( pACEWord ) delete pACEWord; // die BaseLinks freigeben. { for( USHORT n = pLinkMgr->GetServers().Count(); n; ) pLinkMgr->GetServers()[ --n ]->Closed(); if( pLinkMgr->GetLinks().Count() ) pLinkMgr->Remove( 0, pLinkMgr->GetLinks().Count() ); } // die KapitelNummern / Nummern muessen vor den Vorlage geloescht werden // ansonsten wird noch staendig geupdatet !!! aNodes.pOutlineNds->Remove( USHORT(0), aNodes.pOutlineNds->Count() ); aUndoNodes.pOutlineNds->Remove( USHORT(0), aUndoNodes.pOutlineNds->Count() ); pFtnIdxs->Remove( USHORT(0), pFtnIdxs->Count() ); pUndos->DeleteAndDestroy( 0, pUndos->Count() ); //Es koennen in den Attributen noch

133. Så funkar det...att ordbehandla Så här kan en snutt Java se ut: HTTPConnection connection = new HTTPConnection(host, port); connection.setTimeout(timeOut); URI uri = new URI( HTTPProtocolHandlerFactory.PROTOCOL, host, port, url); HTTPResponse response = connection.Get(uri.getPath()); String data = new String( response.getData() ); System.out.println("Data: " + data);

134. Så funkar det...att ordbehandla Någon har med andra ord använt ett specialiserat språk för att skapa det progrom vi använder: Källkod

135. Så funkar det...att ordbehandla Måste omvandlas till något datorn förstår: Kompilera

136. Så funkar det...att ordbehandla Vi får då en Binär

137. Så funkar det...att ordbehandla När vi vill använda vårt program måste vi be operativsystemet att starta det åt oss. I sig själv är programmet bara en passiv ansamling av instruktioner och data. För att göra det måste det skapa en Process

138. Så funkar det...att ordbehandla Process Från början batch, seriell, en i taget.

139. Så funkar det...att ordbehandla

140. Så funkar det...att ordbehandla Tidsdelning (Timesharing, multistasking) En processor kan bara göra en sak åt gången. Delar man upp allt som skall göras i små delar kan man låta olika processer få sin del av kakan.

141. Så funkar det...att ordbehandla

143. Tråd

144. Viruellt minne

145. Så funkar det...att ordbehandla Vad är ett dokument?

146. Så funkar det...att ordbehandla Vårt ordbehandlingsprogram är nu igång. Vi skriver in vårt text. Bearbetar den. Sparar den. Vad händer då?

147. Så funkar det...att ordbehandla Det vi ser på skärmen är ju inte alls det som finns under. Allt är ju siffror. Hur omvandlas bokstäver till siffror?

148. Så funkar det...att ordbehandla Här har länge rått anarki. Teckenuppsättning: låta ett visst tal motsvara en siffra. En teckenkod är en standard för hur en teckenuppsättning skall representeras som siffervärden av en dator.

149. Så funkar det...att ordbehandla A 65 01000001

150. Så funkar det...att ordbehandla Detta är bara en konvention, det har funnits och finns massor av teckenuppsättningar, för IBM, Mac, unix mm. - ASCII (American Standard Code for Information Interchange). - Amerikansk, 7bitar, 2^7=128

151. Så funkar det...att ordbehandla 32 48 0 64 @ 80 P 96 ` 112 p 33 ! 49 1 65 A 81 Q 97 a 113 q 34 &quot; 50 2 66 B 82 R 98 b 114 r 35 # 51 3 67 C 83 S 99 c 115 s 36 $ 52 4 68 D 84 T 100 d 116 t 37 % 53 5 69 E 85 U 101 e 117 u 38 & 54 6 70 F 86 V 102 f 118 v 39 ' 55 7 71 G 87 W 103 g 119 w 40 ( 56 8 72 H 88 X 104 h 120 x 41 ) 57 9 73 I 89 Y 105 i 121 y 42 * 58 : 74 J 90 Z 106 j 122 z 43 + 59 ; 75 K 91 [ 107 k 123 { 44 , 60 < 76 L 92 108 l 124 | 45 - 61 = 77 M 93 ] 109 m 125 } 46 . 62 > 78 N 94 ^ 110 n 126 ~ 47 / 63 ? 79 O 95 _ 111 o

152. Så funkar det...att ordbehandla Passar inte så bra i dagens intenationella värld. Vi kan inte ens få in å ä ö. ISO 8859-1, 8 bitar 2^8=256

153. Så funkar det...att ordbehandla

155. klarar bara västeuropeiska språk

156. Skall nu vara ISO 8859-15 (med eurotecken).

158. egna utökningar i strid med ISO-standarden, vilket skapar en inlåsningseffekt.

160. teckenkod om 21 bitar per tecken. De tecken som ryms inom de första 16 bitarna utgör större delen av världens vanliga skrivtecken, inklusive de somanvänds i kinesiska, japanska och även vissa utdöda skrivsätt som runor.

161. Så funkar det...att ordbehandla UTF-8 och UTF-16 är de två vanligaste sätten att representera Unicodetecken som bitsekvenser. Båda kännetecknas av att antalet oktetter (8 informationsbitar) som representerar ett tecken varierar beroende på vilket tecken som kodas. (Unicode Transformation Format)

162. Så funkar det...att ordbehandla Men ordbehandling består ju inte enbart av bokstäver. WSIWYG: layout, stilar, fonter. mm.

163. Så funkar det...att ordbehandla För att lagra detta krävs något sätt att koppla all denna information till texten: Dokumentformat

165. RTF: uttryckt som text (struktur).

166. XML: open office. Läsbart också för en människa.

167. Så funkar det...att ordbehandla <text:p text:style-name=&quot;P2&quot;>Sydsvenska Dagbladets AB</text:p> <text:p text:style-name=&quot;P3&quot;> <text:span text:style-name=&quot;T1&quot;>Att: Mikael Pankko</text:span> <text:span text:style-name=&quot;T2&quot;><text:line-break/>Krusegatan 19</text:span> </text:p> <text:p text:style-name=&quot;P2&quot;>205 05 Malmö</text:p>

168. Så funkar det...att ordbehandla När vi sparar dokumentet lagras det i digital (siffror) form på vår hårddisk.

169. Så funkar det...att ordbehandla Utvecklingen av processorer, minne och lagring.

171. Mer data per utrymme (magnetiskt, optiskt media)

172. Så funkar det...att ordbehandla Moores lag denna förmåga fördubblas var 18 månad

173. Så funkar det...att ordbehandla

174. Så funkar det...att ordbehandla Det som idag står på våra skrivbord i sovrummet, var man för 20 år sedan tvungen att vara mångmiljonär för att kunna skaffa.

175. Så funkar det...att ordbehandla 1 100 10000 1000000 1970 1980 1990 2000 $/MB of DRAM

176. Så funkar det...att ordbehandla Mina datorer

177. Så funkar det...att ordbehandla Datorer överallt