Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?

1. Medikalisering av
neurodiversitet – på
gott och ont
Kristian Wahlbeck
docent i psykiatri
ledande sakkunnig
MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
10.4.2024

2. • Vad är diagnoser
• ADHD
• Kontext
• Medikalisering
• På gott och ont

3. Diagnoser inom psykiatrin
• Utbyte av behandlingserfarenheter förutsätter att människor med liknande
symptom beskrivs som en grupp
• Diagnoserna var ursprungligen läkarnas redskap för utbyte av kunskap, men har
sedan spritt sig till andra områden (t.ex. sociala förmåner)
• Diagnoserna bygger inte på mätbara eller avbildbara avvikelser, utan på beskrivning
av symptom
• Men: Olika orsaker kan ge liknande symptom och bakom likartade symtom kan det
finnas vitt skilda orsaker.

4. Psykiatriska tillstånd
-är syndrom med kliniskt signifikant
påverkan på individens tankeförmåga,
känsloliv eller beteende som beror på en
störning i underliggande psykologiska,
biologiska eller utvecklingsmässiga
processer
-orsakar ett betydande lidande eller sänkt
social eller yrkesmässig funktionsförmåga
-det finns en betydande samsjuklighet
mellan olika tillstånd

5. Psykiatrisk diagnostik
• DESKRIPTIV DIAGNOSTIK
• DSM-V (Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders)
• ICD-10 (International Statistical
Classification of Diseases and
Related Health Problems)
• teorioberoende
• NIVÅDIAGNOSTIK
• ANPASSNINGSSTÖRNINGAR
(kriser)
• NEUROSER
• ångestsyndrom
• somatoforma syndrom
• GRÄNSTILLSTÅND
• PSYKOSER
• knuten till psykodynamisk modell

6. Psykiatriska tillstånd: diagnosgrupper
• Utvecklingsrelaterade
funktionsavvikelser (bl.a. NPF)
• Schizofrenispektrum och andra
psykoser
• Bipolärt syndrom
• Depressiva syndrom
• Ångestsyndrom
• Tvångssyndrom
• Traumarelaterade tillstånd
• Dissociativa tillstånd
• Somatiska syndrom
• Ätstörningar
• Eliminationssyndrom
• Sömnstörningar
• Sexuella dysfunktionella syndrom
• Könsdysfori
• Impulskontroll- och
beteendesyndrom
• Alkohol- och narkotikarelaterade
problem och beroendesyndrom
• Kognitiv sjukdom
• Personlighetssyndrom
• Parafilier
• Övriga psykiatriska tillstånd

7. Förekomsten av psykiatriska tillstånd
48% livstidsrisk för någon psykiatrisk diagnos. Vanligast är:
1. Ångestsyndrom
2. Beroendesyndrom
3. Affektiva syndrom
Mini-Suomi-undersökningen

8. Mentalvårdens tre epoker
I II III
Familjeinsatser
Social rehabilitering
Psykoterapi
Brukarmedverkan
Kamratstöd
Personlig återhämtning
FN-konventionen

9. FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättningar (CRPD)
Trädde i kraft 2008
Ålägger staterna att vidta anpassade åtgärder så att personer
med funktionsnedsättning kan leva, studera, arbeta och bo ute i
samhället
Konventionen ger personer med funktionsnedsättningar fulla
och likvärdiga mänskliga rättigheter och främjar respekten för
mänskovärdet

10. Mentalvårdens tre epoker
I II III
Familjeinsatser
Social rehabilitering
Psykoterapi
Brukarmedverkan
Kamratstöd
Personlig återhämtning
FN-konventionen

12. Grunden för det psykiska välbefinnandet läggs i
barndomen
Hälften av alla psykiatriska tillstånd debuterar
före 15 års ålder

13. ADHD
• Uppmärksamhetsstörning
• Överaktivitet och impulsivitet
• Dessa personlighetsdrag uppträde som ett kontinuum i befolkningen – frågan är var gränsen dras?
• I extrema fall kan symtomen ses vara ett neuropsykiatrisk utvecklingsstörning (som uppträtt sedan
barndomen [före 12 års ålder])
• En bra struktur i vardagen kan kompensera symtomen
• Samsjuklighet med bl.a. ångestsynderom, depression och diagnoser i autismspektret

14. 2024: Allt fler unga upplever stress
Källa: Statsrådet 2024
Stress påverkar det dagliga livet, stor eller rätt så stor påverkan %

15. Flickor och kvinnor upplever mera stress i alla åldrar
Källa: Statsrådet 2024
Mycket eller rätt så mycket stress, %

16. Källa: THL Hälsa i skolan 2023

17. Det psykiska välbefinnandet har försämrats med alla
mått mätt
• livskvaliteten har försämrats
• en subjektiva psykiska hälsan blir sämre
• upplevelsen av mål och mening i livet har
kraftigt minskat
(%)

18. 39
46
53
0
10
20
30
40
50
60
2018 2020 2022
Jag känner ångest inför framtiden
(Procent som anger helt/delvis av samma
åsikt)
0%
7%
9%
21%
6%
8%
15%
13%
6%
15%
21%
24%
29%
36%
13%
25%
59%
33%
26%
13%
0%
2%
17%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Annat
Kvinna
Vill inte uppge
Man
I vilken mån håller du med om följande påstående? Jag
känner ångest inför framtiden. (N=889)
1 helt av annan åsikt 2 delvis av annan åsikt
3 inte av samma eller olik åsikt 4 delvis av samma åsikt
5 helt av samma åsikt kan inte säga
Ökad rädsla för framtiden
I synnerhet bland flickorna (69 %) och de som identifierar sig som något annat än kvinna/man (88 %) är
ångesten inför framtiden stor (notera dock att det i den sistnämnda gruppen ingår endast 17 personer).
Svenskspråkiga ungdomsbarometern 2022

19. HBSC-undersökningen 2022 visar att fler hör till riskgruppen
för psykiska ohälsa i svenska skolor än i finska
Möjliga orsaker
-sämre tillgång till stödtjänster
-minoritetsstress

20. Välbefinnandet minskar,
illabefinnandet ökar,
och allt fler barn behandlas
för psykiatriska tillstånd
20 % ökning i barns psykiatriska tillstånd från 2020
-bland flickor 33 % ökning
-bland tonåringar 34 % ökning
-ökning i synnerhet av ätstörningar (27 %) och depression/ångest (21 %)

21. Barn som har blivit slagna eller mobbade har
en större risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder
Great Smoky Mountains Study, Lereya et al Lancet 2015
Negativa
barndomshändelser ökar
risken för
psykisk ohälsa
i vuxen ålder
0.0
1.0
2.0
3.0
4.0
5.0
Normal population Maltreated Bullied
Odds
ratio

22. Ungas psykiska hälsa
• Välbefinnandet minskar
• Psykisk ohälsa ökar
• Allt fler unga ges en psykiatrisk
diagnos
• Könsskillnad: flickorna mår
betydligt sämre
• Drogdödsfallen ökar
• Orsaker
• Ökad skolstress
• Fler och tidigare livsval
• Mindre vuxenstöd
• Ökad skärmtid
• Sämre livsvanor
• Sociala medias negativa påverkan
(jämförelser, filterbubblor)
• Mobbning, våld och trakasseri
• Rasism, homofobi och diskriminering
• Framtidsångest

23. ADHD-diagnoserna ökar bland minderåriga
-Procent med ADHD-diagnos, 7-17 -åringar
Källa: THL 2024
Flickor Pojkar

25. ADHD är ett syndrom,
vars förekomst till stor
del bestäms av
omgivningen
En skol- och uppväxtmiljö
som inte stöder
koncentrationsförmågan
leder till att allt fler unga
uppvisar symptom på
ADHD

26. Neurodiversitet
• Neurodiversitet omfattar utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser dvs.
neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) som ADHD, ADD,
autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och språkstörning. Neurodiversitet
omfattar även diagnoser som dyslexi och dyskalkyli.
• 2–3 procent av alla vuxna uppskattas ha en NPF-diagnos. Dessutom har 5–8
procent av befolkningen dyslexi.
• NPF ökar risken för att skolgången blir på hälft, för arbetslöhet och marginalisering

27. Från exkludering till inkludering – kunskap är nyckeln
• vinster med en bättre inkludering för individer och samhället i stort
• en mera inkluderande skola och arbetsmarknad kräver ökad kunskapen om neurodiversitet
• tidiga diagnoser och individanpassat stöd kan hjälpa elever i skolan att tillgodogöra sig
undervisningen på bästa sätt
• rekryteringsprocesser kan anpassas, så att processen bättre inkluderar jobbsökare med olika
former av neurodiversitet
• det behövs ett samhällsklimat där det pratas mer öppet om neurodiversitet - det är en
förutsättning för att neurodivergenta ska våga berätta om sina behov. Att bygga skola,
arbetsliv och samhälle på en premiss där olikheter är normen kan skapa värde för individer,
företag och samhället i stort.
• en bättre inkludering av neurodivergenta på arbetsmarknaden kan skapa stora inkomster
för statskassan.

28. Rättigheter har aldrig getts,
de har alltid tagits

29. Tack!